Tips och tankar kring böcker, läsning, musik och film från Karlskronas bibliotek



tisdag 1 oktober 2019

Kriss från Valnor - Del 1-3

Dessa serieböcker är gjorda av olika serieskapare som fått äran att skapa nya berättelser om Kriss, en älskad karaktär skapad av Jean Van Hamme. Berättelserna utspelas i en mytisk version av vikingatidens värld, där vi får ta del av en nyckfull karaktärs oförutsägbara utveckling. Karaktärsutveckling som behandlar godhet har två vägar att gå: antingen sker en mörk, destruktiv utveckling, eller en som är ljus och livsbejakande. Men vad som sker på vägen som får karaktären att välja att byta bana, från ljus till mörk eller vice versa, är oändligt rikt på variationer. Dessutom kan karaktärers känslokalla cynism bestå, men de kan under berättelsens gång uppvisa gnistor av empati. Kriss pendlar mellan mörk och ljus utveckling, alternerar mellan att falla från vunnen upprättelse och ny kamp för att ta sig upp igen, och det är en trollbindande resa.

I den tredje boken skyr hon inga medel för att försvara den lilla värld hon gjort till sin och regerar över som hård men rättvis drottning. Men efter krigets kaos vaknar hon upp hos en örthandlare, Ossian, och dennes lärlig, en ansiktsärrad flicka, Erwin. Då de tvingas ut till havs i en storm och Erwin faller överbord, kastar sig Ossian i för att rädda henne. En person som behandlats samvetslöst skulle inte förväntas ha skuldkänslor av att inte rädda dem från att drunkna. Men den bästa hämnden är att leva väl. Så, det kan ses som en hämnd mot de som gjorde hennes liv till ett helvete att inte behandla andra så som hon blev behandlad. Om allt en person känt till varit svek, bedrägeri och själviskhet, tror man att hon är dömd att bli en svikare, bedragare och narcissist. Men trots att Kriss är präglad av den miljö hon växt upp i finns det hos henne en vilja att trotsa förväntningar, att inte vara slav till varken arv eller miljö. Hon kan skapa sitt eget öde.

Under hennes uppväxt blir hon utsatt för övergrepp och blir övergiven som om hon saknar värde. Men då hon blir föräldralös går hon ut i världen och skapar sin egen familj i form av vänner och själsfränder. Och då mästrande vuxna vill anta auktoritära roller i hennes liv väljer hon inte den enkla vägen, låter inte dessa potentiella faders- och modersfigurer axla ansvar för hennes liv i hennes ställe. Hon gör uppror mot dem, litar endast på sig själv och de likasinnade hon själv valt ut som hennes följeslagare, och för dem är hon ledare, ledsagerska och den som axlar ansvaret för den värld hon byggt upp med dem. Det finns en kraft inom henne som gör att hon ser många olika framtida världar och hon väljer den värld hon helst vill leva i, där människor hon inte kan låta bli att känna starkt för fortfarande är i livet, tack vare hennes val. Detta är mer än instinktiv altruism. Det är gnistor av inspirerad kärlek. Och det här är en magnifik serie som jag rekommenderar varmt.

/Johan

måndag 23 september 2019

Drömhuset av Veronica Henry


Hunter’s Moon är det ultimata drömhuset. Det har tillhört familjen Willoughby i över femtio år, men nu måste familjen sälja sitt älskade hem. Till sin hjälp tar de traktens mest omtyckta mäklare, Belinda Baxter, som med både engagemang och hjärta tar sig an uppgiften att hitta rätt köpare till det unika gamla huset.

Men försäljningen öppnar dörrar till en livstid v hemligheter får både familjen såväl som för Belinda, som tvingas möta både sitt förflutna och sin drömmar om framtiden. 


Drömhuset tar med sig läsaren till 1960-talets London och till den brittiska landsbygdens pittoreska små byar. Veronica Henry har i denna feel-goodbok vävt samman det förflutna med nutiden på ett sätt som är lätt att följa. Det är lätt att ta sig an en roman av denna typ genom att anta att den ska följa samma mönster som alla andra. Den här gången blev jag lite överraskad av att den var lite annorlunda än andra böcker i samma genre. Men detta på ett bra sätt. Det var en lättsam och rogivande läsning, samtidigt som läsarens hölls på sina tår när de olika karaktärernas hemligheter gradvis avslöjades. Går hur bra som helst att sträckläsa. Rekommenderas varmt!

/Erika

fredag 30 augusti 2019

25 gram lycka av Massimo Vacchetta och Antonella Tomaselli

Veterinären Massimo får en dag en fråga från sin kollega: ”Kan du ta hand om den här ett par dagar?” Han kan bara inte säga nej. En liten igelkott som bara väger 25 gram, den är helt hjälplös och Massimo måste ha ständig koll på den lilla honan som döps till Ninna. Men han inriktar sig på nötkreatur och kan ingenting om igelkottar. Han läser på och skapar kontakter som hjälper honom. Detta är början på vänskapen mellan Massimo och igelkotten som kommer förändra hela hans liv. Massimo är en man med rutiner och ordning, men när Ninna kommer in i hans liv måste han tänka om, igelkotten blir hela hans värld och han blir mycket engagerad och tar in fler skadade igelkottar och bygger till slut upp ett center för just igelkottar.

Vilken härlig läsupplevelse! Jag ville absolut inte lägga ner den, jag måste få veta hur det går för Ninna och alla de andra igelkottarna. I mitten av boken finns bilder som gör att jag smälter lite, så söta igelkottar är och fascinerande djur som jag lärt mig mycket om efter att ha läst denna bok.


/ Veronica F.

torsdag 22 augusti 2019

En nypa salt av Maria Goodin

Meg skjuter upp sina universitetsstudier för att flytta hem till Cambridge för att ta hand om sin svårt cancersjuka mamma Valerie, det är bara de två. Valerie fick som 16-åring Meg och har uppfostrat henne själv i alla år, de har levt isolerade utan några släktingar eller vänner. Under sin uppväxt har Meg fått höra de mest fantasifulla historier, klätterbönor som faktiskt klättrar uppför väggarna, spagetti som växer i blomlådan och krabbkakor som bits. Deras värld var en fantasi där matingredienserna levde och allt var lyckligt. Men i skolan blev hon utskrattad och i tonåren bestämde hon sig för att allt som Valerie berättat bara är lögn, men varför hittade hon på dessa historier? Valerie håller fast vid sina berättelser och ger inga klara svar, Meg vet inte vad som är sant från sin barndom och nu vill hon ha svar från sin mamma.

I början undrade jag vad detta var för bok, den verkar tokig. Men så fel jag hade! Den är underhållande och gripande, en berättelse om lögner och försoning. Det lilla huset i Cambridge där mestadels av boken utspelas beskrivs som en oas - fruktträd, bärbuskar, grönsaksland och blommor överallt, ja ett paradis för alla trädgårdsintresserade. Det var spännande att följa Megs jakt på sanningen, ledtrådar hon hittade som tog henne till Valeries förflutna. Jag blev mycket rörd av berättelsen och rekommenderar den verkligen!


/ Veronica F.

måndag 19 augusti 2019

Late Bloomer av Emma Hamberg

Pensionären Ulla blev änka för två år sedan och har sedan dess tappat livslusten. Hon har tagit en rejäl livförsäkring för att kunna hjälpa sin son med lån han tagit på sitt nya kök, Ulla planerar att vara död om ett år. Hon gör detta genom att kedjeröka, äta massor av socker och frysmat och ingen motion, det ska ju inte vara så svårt. Men under tiden behöver hon nåt att roa sig med så hon införskaffar en fågelkikare på avbetalning. Med denna kikare börjar hon spana på huset mitt emot och där verkar det pågå skumma saker. Hon blir väldigt nyfiken på vad som sker när de tunga sammetsgardinerna dras för och bestämmer sig för att ta reda på det.


Denna kortroman är härlig, den är rolig och jag hade velat ha mer. Samtalen mellan Ulla och hennes döde make Ingemar är underhållande och jag skrattade högt ibland. Ullas trista vardag är rätt sorglig och att hon vill avsluta sitt liv för att finansiera sonens kök är tragiskt men det finns värme och humor och mycket kan hända på ett år.


/ Veronica F.

torsdag 15 augusti 2019

Mysteriet på Asthall av Jessica Fellowes

Det är 1920. Första världskriget är precis avslutat och London är svårt påverkad av krigets fasor. Louisa Cannon tillhör den fattigare delen av staden och drömmer om en väg ut. Hennes räddning blir en anställning hos familjen Mitford på Asthall Manor som barnsköterska och sällskap åt Mitfordsystrarna. En helt ny värld öppnar sig för Louisa och hon inleder en vänskap med den äldsta systen, Nancy, som längtar efter att få upptäcka världen utanför Asthall.

När sjuksköterskan Florence Nightingale Shore mördas på tåget till Hastings dras Louisa och Nancy in i den trassliga mordhävan. Ett mord som skapar ringar på vattenytan, ringar som når ända till Asthall Manor och familjen Mitford.

Detta är första delen i en planerad serie om Mitford-morden som utspelar sig under den engelska överklassens 1920-tal. Här i tar författaren avstamp i det berömda och ouppklarade mordet på Florence Nightingale Shore. Fellowes har mycket skickligt fått liv i det brittiska 1920-talet och det känns som blandning av att avsnitt av Downtown Abbey och en pusseldeckare. Hon har på ett mycket bra sätt lyckats bygga en trovärdig och mycket spännande berättelse och det märks att hon känner sig hemma i sin valda tidsepok.

När berättelsen väl tagit fart är det väldigt svårt att lägga ifrån sig boken. Som läsare befinner man sig ständigt på tå i och med att Louisa och Nancy kommer allt närmare att lista ut vem som mördare Florence Nightingale Shore. Rekommenderas varmt!

(Andra delen i serien kom ut nu i år och den finns absolut med på min ”att läsa”-lista!)


/Erika

måndag 12 augusti 2019

Söndagsklubben av Juliet Ashton

Ända sedan Annas föräldrar flyttade från stan har resten familjen träffats om söndagarna för lunch, där de turas om att vara värd. De pratar, umgås och diskuterar olika ämnen som kommer upp. Familjen Piper är stor, det är Anna och hennes tre syskon sen runt bordet sitter respektive, barn, Annas exman, vänner och så gamla farmor, alla har de sina historier och hemligheter.

Anna har precis fått reda på att hon är gravid, något som inte var planerat. Sen en dag dyker ett brev från det förflutna upp, Anna bär på en hemlighet som hennes syskon inte känner till. Detta brev hemsöker Anna och hon måste möta det hon velat glömma.

Jag älskade denna bok! Varje kapitel börjar med menyn för söndagslunchen och där får man en liten hint om vem det är som värd just denna söndag. Detta tillägg gör att man får inblick i personen i fråga. Luncherna sker inte varje vecka, eller ens varje månad, ibland kan det gå en tid emellan men det blir aldrig svårt hänga med.

Boken är skriven så vi följer från Annas perspektiv men jag tycker att man lär känna de andra karaktärerna väldigt bra, varje person har sin styrka, svaghet och djup. Anna är en karaktär man lätt känner sympati för, jag faller in i historien och har svårt att lägga ner den.

Det är en varm, rolig och gripande feel good-bok om familj, nya chanser och var man hör hemma.


/ Veronica F.

torsdag 20 juni 2019

Sommarläsning

Snart är det semester och jag har laddat upp med ett gäng böcker som jag planerat att läsa. Då jag inte är någon soldyrkare så ligger jag gärna i skuggan och läser, och det kan man ju göra lite vart som :)

Av de böcker jag valt ut till min sommarläsning finns ett par som jag velat ta tag i länge, så som Sara Paborns Blybröllop. Boken handlar om en bibliotekarie som fått nog av sin man och bestämmer sig för att göra sig av med honom, till sin hjälp har hon en kista av blytyngder och påbörjar sin väg till amatörkemist med dödlig kunskap om gifter.

Badhytten av Christina Olséni och Micke Hansen är också en bok jag velat läsa men inte tagit mig tid, nu ska det bli av! Den passar perfekt till sommaren! Fyra äldre vänner upptäcker under en golfrunda ett lik och det är golfklubbens ordförande. Det blir stor förvirring och för att dölja sin inblandning tar de med honom i golfbilen och kör mot klubbhuset, men ingenting går som planerat.

De andra böckerna på min lista är En nypa salt av Maria Goodin, en brittisk feelgood i köksmiljö, min favoritläsning! Meg växer upp med sin ensamstående mamma som är lite excentrisk, hon odlar spagetti i blomlådan och de lever isolerade utan vänner och släkt att umgås med. När Meg i vuxen ålder flyttar hem för att ta hand om sin sjuka mamma ställs frågorna om vem hon egentligen är på sin spets.

Söndagsklubben av Juliet Ashton, denne författare skriver även under pseudonymen Claire Sandy, jag har tidigare skrivit en recension om hennes bok Socker, salt och nya chanser. Men Söndagsklubben handlar om Anna och hennes familj som varje söndag samlas och äter lunch, och alla bär på sina hemligheter. Ett brev från det förflutna dyker upp och Anna måste möta allt hon velat glömma.

Fler böcker kommer säkert leta sig in, på något sätt blir det alltid så. Jag kikar in på ett antikvariat och vips så har jag famnen full av ny litteratur, jag blir tipsad av vänner och bokbloggar och direkt lånar jag hem fler. Mitt tips är att samla på sig många så är man aldrig utan en bra bok! Bättre för många än för få! :) Jag återkommer säkert i höst med recensioner på någon eller några av dessa, ha en härlig sommar med mycket läsning!

/ Veronica F.

tisdag 11 juni 2019

När mikrofonen tystnar av Thomas Hansen



Alicia har förberett sig i hela sitt liv för att stå i rampljuset. Men bara dagen innan hennes stora genombrott hittas hon död. Polisen säger att det rör sig om mord och media pekar genast ut pojkvännen. Den envisa mordutredaren Sandra Collin tar sig självmant på fallet. Men sökandet efter sanningen blir både komplicerat och farligt. Vem vill tysta sångerska och varför?


Detta rör sig om en rätt lättläst deckare med ett snabbt tempo och korta kapitel. Som läsare kommer man snabbt in i handlingen och det blir snart svårt att lägga ifrån sig boken, då det inte riktigt går att gissa till intrigerna som pågår bakom scenen.  Författaren har ett lättsamt språk och handlingen är inte alltför rå. Det är en deckare som passar även den ovane deckarläsaren och den passar mycket bra för sträckläsning.


/Erika



fredag 7 juni 2019

En sommar i Brighton av Lucy Diamond

I ett hus i Brighton följer vi de olika hyresgästerna som bor där, till en början känner de knappt till varandra men allt eftersom skapar de nya relationer till varandra.

Rosa har lämnat ett komplicerat förhållande bakom sig och börjat jobba som kock på restaurangen Zansibar, men det är inte riktigt som hon tänkt sig. Samtidigt blir hennes granne Jo akut sjuk och Rosa blir tillfrågad om att ta hand om tonårsdottern Bea, men vad vet Rosa om barn och hur ska hon klara detta?

Georgie följer med sin pojkvän Simon till Brighton när han får chans till ett jobberbjudande, men vad ska Georgie hitta på om dagarna? Hon bestämmer dig för att förverkliga sin dröm om att bli journalist och hittar en lokal tidning som ger henne en möjlighet. Men ju mer uppdrag hon får desto mer håller hon undan för Simon då det börjar påverka hans karriär.

Charlotte har dragit sig undan det sociala livet efter hon förlorat sin dotter och gjort upp rutiner hemma för att slippa tänka på förlusten. Men genom sitt arbete lär hon känna granndamen högst upp i huset, Margot, som har sina egna planer för Charlotte.

Alla dessa kvinnor skapar band till varandra och lär känna varandra mer och mer, alla karaktärer får lika mycket tid och utveckling. Det är många sorgliga och allvarliga stunder men det blir aldrig tungt, det är ju faktiskt en Feel-goodbok där både kärlek, vänskap och humor finns med.

En perfekt bok såhär i sommartider, den blir aldrig tråkig och jag rekommenderar den till alla som vill ha nåt lättsamt och somrigt att läsa!

/ Veronica F.


fredag 24 maj 2019

The Uninhabitable Earth av David Wallace-Wells

En faktabok kan vara tankeväckande, men denna bok, snart översatt till svenska, är även känsloväckande. Kanske var jag apatisk, kände ingenting kring att mer än hälften av atmosfärens växthusgaser kommer från de senaste 30 årens förbränning av fossila bränslen. Men detta fick mig att vakna. Knivskarpt hjärtskärande beskrivning av den surrealistiska värld nästa generation måste leva med, även om vi skulle bli fria från vårt beroende av kol och olja idag.

Wallace-Wells berättar att han inte är miljöaktivist, att han älskar städer mer än natur, men att han insett att det inte finns någon gräns mellan naturens och vår överlevnad. Fram tills nyligen har han trott på myten om att ekonomisk tillväxt är beroende av fossila bränslen. Det är häpnadsväckande, men det fanns en tid då vi höll fast vid den föråldrade tanken att det fanns gränser mellan länder som fyllde någon mening vad gällde globalt ansvar. Men boken visar att vi bara kan rädda framtida generationer från en feberkokande värld om vi samarbetar gränslöst.

Det är värt att tänka något, att känna något, då forskare säger att nivån av våra utsläpp är på väg mot en punkt då det är mer koldioxid i atmosfären än det varit på 15 miljoner år, då havsnivån var mer än trettio meter högre, på en jord betydligt mer ur balans än den vi lärt känna under de 300 000 år vi funnits till. Läs den här boken och slås av hur bräckligt allting är, hur ömtåliga vi är, hur det sista sandkornet i timglaset faller framför våra ögon.

/Johan

onsdag 22 maj 2019

Dark Matter av Blake Crouch

Denna science fiction-thriller finns utgiven både på svenska och engelska. Få böcker har någonsin haft så högt tempo som denna. Du läser lätt ut den på en dag, under kortare tid än det tar att se fyra avsnitt på Netflix. Och det här slår Netflix, Amazon Prime, HBO, Hulu, Disney+, för ingenting någon kan skapa kan komma i närheten av kraften av din fantasi, hur just du kan skapa en bild som är ultimat bara för dig, din fantasibild lika unik som ditt DNA.

Det här är filosofisk science fiction när den är som bäst. Det är också en kärlekshistoria. Och en rysare. Och en actionfylld äventyrsberättelse. På något sätt får den alla ingredienser att gå ihop med dess huvudingrediens av mystik. Vi följer huvudpersonen när han blir bortförd av en man i mask, hur han kastas in i en värld där han aldrig gift sig och blivit pappa. Vad som sedan sker är en odyssé utan dess like, där vår tids Odysseus färdas mellan parallella världar för att hitta hem till världen han förts bort från, för att återförenas med sin fru och son, som nu lever med en annan version av huvudpersonen från en värld där hans drömmar besannats, utom drömmen om kärlek.

Dina upplevelser är aldrig identiska med någon annans, så de kombinationer av drömmar som inspirerats av alla upplevelser i ditt liv har aldrig tidigare funnits och kommer aldrig finnas igen. Så även om någon skulle göra en film eller tv-serie av den här boken kommer du att föredra boken. Då vi säger att boken var bättre menar vi att det vi ser i vår fantasi är oefterhärmligt, och vi älskar vår version av en dröm mer än någon annans vision, för den är intim och personlig för oss. Men jag välkomnar ändå en filmatisering av den här berättelsen, för den är enastående.

/Johan

måndag 6 maj 2019

Nora eller Brinn Oslo brinn av Johanna Frid

Nora eller Brinn Oslo brinn handlar om Johanna som lider av två svårbehandlade åkommor; svartsjuka och endometrios. Hon är tillsammans med Emil som är dansk, och som tidigare haft en relation med norska Nora. Det skulle kunna vara ett skandinaviskt triangeldrama, om det inte var för att det mesta bara sker i Johannas fantasi. När hon får höra att Emil och Nora ska träffas och fika, blir hon besatt av att ta reda på allt om Emils exflickvän. Johanna plågar sig med Instabilder och fantasier om den perfekta Nora i Arsle (Oslo). I Johannas ögon är det alltid hon själv som kommer till korta mot Noras fantastiska liv, utseende och familj. Parallellt med svartsjukedramat för Johanna en kamp för att få hjälp med det mycket smärtsamma tillstånd hon nu vet är endometrios. När hon äntligen får sin diagnos och tid för operation har eländet bara börjat...

Mycket svart humor och ett gnistrande språk som effektfullt blandar svenska, danska och norska(?) gör boken till det bästa jag läst på länge!

/Åsa

torsdag 2 maj 2019

Sommar på den lilla ön i havet av Jenny Colgan

Flora MacKenzie lämnade den skotska ön Mure för en karriär på en juristbyrå i London, hon är säker på att hon gjorde rätt val. Men när en rik amerikan behöver hjälp med att förbjuda en vindkraftspark utanför sin nybyggda herrgård på ön så tvingas Flora åka tillbaka och möta familjen och öborna som inte har glömt att hon lämnade Mure. 

Amerikanen Colton sätter Flora i arbete med att övertala öborna att rösta emot vindkraftsparken och att vinna deras förtroende. Under tiden på ön bor Flora på släktgården med familjen hon inte träffat på flera år och upptäcker sin bortgångne mammas kokbok som väcker liv i hennes matlagningskunskaper. 

Det är en lättsam bok som jag blir glad av, karaktären Flora är lätt att ha sympati för, och även hennes familj. Flora har även kärleksbekymmer, hon är kär i sin chef Joel som knappt vet vem hon är och han i sin tur har bagage han måste handskas med. 

Som i många av Colgans böcker har matlagning en stor roll och denna är inget undantag, jag blir alltid sugen på att testa de olika recepten! Beskrivningen av den påhittade skotska ön är förtjusande och jag vill gärna åka till Skottland och uppleva omgivningarna. Handlingen är lite förutsägbar men charmig och underhållande och jag vill fortsätta läsa om Den lilla ön i havet! 

/ Veronica F.

torsdag 25 april 2019

Analfabeten av Agota Kristof

Agota Kristof var författare och dramatiker, hon föddes 1935 i Ungern, och dog 2011 i Schweiz. Boken är en självbiografi på bara 50 sidor, som gavs ut 2004, men först nu har kommit på svenska.

Hon föddes och växte upp i en liten by i Ungern. Familjen var fattig. Hennes far var lärare och hon lärde sig tidigt att läsa och skriva. Som barn älskade hon att läsa och fantisera ihop egna berättelser, men hon blev ofta bestraffad och anklagad för att vara både lat och lögnare för att hon alltid satt och läste och hittade på egna historier. 

Som tonåring sattes Agota och hennes syskon på ett internat för fattiga barn. I Ungern var det sovjetiska inflytandet stort efter andra världskriget. När Stalin dog 1953 trodde alla det skulle bli bättre, men så blev det inte. Sen inträffade Ungernrevolten 1956, när folkets uppror slogs ned med vapen och gripanden, och det var då Agota Kristof flydde till Schweiz med sin man och deras nyfödda dotter. 

Hon fann sig aldrig riktigt tillrätta i sitt nya hemland. Hon saknade känslan av att tillhöra ett folk, att vara en del av en kultur. Hon lärde sig ganska snabbt att tala franska, men det dröjde länge innan hon lärde sig skriva på det nya språket. Hon såg sig som en analfabet, därav bokens titel, eftersom hon fick börja om från början med att lära sig språket. 

Boken är bara på 50 sidor, men hon hinner ändå få så mycket sagt. Hon berättar sitt livs historia i ögonblicksbilder, och det handlar om flykt, rotlöshet, och om att återerövra språket. Nyligen gavs det även ut en romantrilogi av Agota Kristof på svenska. Alla böckerna skrev hon faktiskt på franska, så man kan verkligen säga att hon lyckades erövra sitt nya språk. Jag tror att Analfabeten kan vara en bra introduktion till hennes författarskap, och mycket av hennes egna erfarenheter återkommer i hennes romaner.

/Åsa

måndag 22 april 2019

Små eldar överallt av Celeste Ng

Celeste Ng är en amerikansk författare, född 1980. Hon debuterade 2014 och det här är hennes andra bok. Boken utspelar sig i det bostadsområde där hon själv växte upp, Shaker Heights, en förort till Cleveland, Ohio. Det var ett av de första planlagda samhällena i USA, ett bostadsområde som planerades från början in i minsta detalj. Det finns regler för hur husen får se ut, vilka färger de får målas i och vad som får odlas i trädgårdarna. Det är vad man kanske skulle kalla ett “fint” område, och de flesta som bor där är vit medelklass.

Boken inleds med en eldsvåda. Därifrån går berättelsen bakåt i tiden för att förklara vad som lett fram till detta drama. I centrum för historien finns två familjer. Familjen Richardson består av makarna Bill och Elena och deras fyra tonårsbarn. Mamman Elena är född och uppvuxen i Shaker Heights. Hon personifierar alla de värden som är viktiga för folk som bor i området, och hennes liv har hittills varit lika välplanerat som bostadsområdet. 

Den andra familjen består av Mia Warren och hennes tonårsdotter Pearl. Mia är konstnär och fotograf, lite bohemiskt lagd, på många sätt är hon motsatsen till Elena Richardson. Mia och hennes dotter har levt ett ganska kringflackande liv, inte stannat länge någonstans. Nu har de slagit sig ner i Shaker Heights och där hyr de ett litet hus som familjen Richardson äger. På olika sätt flätas de här två familjernas liv samman. Pearl börjar umgås med syskonen Richardson, och Mia blir även anställd som hemhjälp hos dem. 

Under den här tiden inträffar det en händelse som skapar stor splittring mellan människorna i det lilla samhället. Ett spädbarn hittas övergivet utanför brandstationen. Myndigheterna placerar barnet hos ett barnlöst par som väntat länge på att få adoptera. Efter ett tag träder barnets biologiska mamma fram och kräver att få tillbaka vårdnaden. Dramat splittrar det lilla samhället i två läger, men skapar också spänningar mellan familjerna. Kvinnan som övergav sitt barn är en väninna till Mia, medan paret som tog hand om barnet är vänner till Richardsons. Tonårsbarnens liv börjar också trassla till sig lite, med problem i skolan, en oönskad graviditet och annat som föräldrarna inte är medvetna om. 

Mia är den person vi får veta mest om och hon är också den karaktär som känns mest levande och som har fastnat hos mig efter läsningen. Det är välskrivet med ett driv som gör att man bara vill läsa vidare hela tiden. Titeln Små eldar överallt, anspelar på de oroshärdar som börjar uppstå i det fina området, och som skapar klyftor mellan de boende. Men det handlar också om branden i familjen Richardsons hus, som visar sig vara anlagd genom att små eldar har tänts överallt i huset.

/Åsa

torsdag 18 april 2019

Juliette - kvinnan som läste på metron av Christine Féret-Fleury

Feel good brukar inte vara min cup of tea, jag brukar snarare hamna i feel bad, med mörka och dystra deckare och biografier, men jag gör alltid undantag för fransk feel good!

Boken utspelar sig i Paris. Juliette är mäklare och lever ett ganska tråkigt och inrutat liv. Hennes stora intresse är böcker och läsning. Varje dag tar hon metron till sitt arbete, alltid samma tid, alltid linje 6. Och varje dag studerar hon sina medpassagerare och vilka böcker de läser. Utifrån boktitlarna fantiserar hon om vilka personerna är och hur deras liv ser ut. Där finns t.ex. mannen i den gröna jackan som alltid läser samma bok om insekter, och kvinnan som läser kärleksromaner, och som alltid börjar gråta på samma ställe i boken. 

En dag går Juliette av metron några stationer tidigare, och befinner sig plötsligt i ett område där hon aldrig varit. Inifrån en gård hör hon en flickas röst. När hon öppnar grinden ser hon att den hålls öppen av en bok som är instucken i glipan. Inne på gården möts hon av en liten flicka som drar med henne in på ett antikvariat. Det är hennes pappa som äger butiken, han heter Soliman och flickan heter Zaide. 

Soliman och Juliette finner varandra som två bokälskare kan göra, han bjuder henne på kaffe och berättar om sin andra verksamhet, boksmuggling. Eftersom han själv sällan lämnar butiken har han till sin hjälp människor som sprider böcker och ser till att de hittar fram till rätt läsare. Juliette blir en av Solimans boksmugglare och efter det förändras livet totalt, både för Juliette och för människor i hennes närhet… 

Juliette har många likheter med filmens Amelie från Montmartre. Fast istället för att para ihop människor med varandra, så försöker hon para ihop rätt bok med rätt människa. Detta är fransk feel good när den är som bäst, tonen är lättsam men det finns ändå ett djup och en viss svärta i bakgrunden. Boken är fullspäckad med referenser till både klassisk och modern litteratur, och avslutas med en lista över alla Juliettes böcker. En varning utfärdas för att det här är en bok som kan leda till fler böcker!

/Åsa

måndag 15 april 2019

Monopolet av Måns Wadensjö

Måns Wadensjö är född 1988, och detta är hans fjärde roman. Boken skildrar arbetet i en av systembolagets butiker, sett ur en nyanställds ögon. I boken nämns dock inte Systembolaget vid namn en enda gång, istället sägs bara Butiken eller Firman.

Vi får följa den unga kvinnan Alice, som har pluggat länge och tagit sin examen, men inte lyckats få något jobb än, så hon hoppar på ett timvikariat på Systembolaget. Alice kommer snabbt in i arbetet, hon är duktig på att snappa upp både formella och informella regler, och det verkar vara en bra arbetsgrupp och en bra chef. Det är ju en väldigt speciell arbetsplats, med speciella regler för personalen. Det finns inga vinstkrav och de ska inte uppmuntra till köp. Man pratar också om det sociala ansvaret, att man inte får sälja till minderåriga eller till dem som är synbart påverkade. 

Arbetet i butiken är tungt och det är långa dagar. På kvällen efter stängning ska varorna köras ut i butiken, och på morgonen ska allt plockas upp på hyllorna. Hela året går i bestämda cykler, i veckorna är det fredagarna är som är arbetstoppen. Och under året byggs allt upp mot julhandeln, som faktiskt beskrivs som en enda lång kamp för att överleva. 

Även om Alice är bokens huvudperson, så är hon egentligen bara ett verktyg som låter författaren visa oss den verkliga huvudpersonen som är själva arbetet. För det här är en arbetarskildring i samma tradition som andra samtida författare, ex, Kristian Lundberg, och Susanna Alakoski. Men också jämförbar med de tidigare arbetarförfattarna, som Ivar Lo och Moa Martinson. En hel del är såklart nytt och speciellt för vår tid men annat är detsamma, t.ex. den detaljerade beskrivningen av arbetsmomenten, och vad arbetet gör med människan, fysiskt och psykiskt. 

Men också sammanhållningen i arbetsgruppen, man tillbringar ju mycket tid tillsammans, och upplever situationer som ingen utomstående kan förstå. Där finns också språket med specialuttryck och jargongen mellan arbetskamraterna som ingen annan fattar. Det finns en yrkesstolthet, att kunna något riktigt bra, så bra att andra kommer och frågar… 

Det är ett ovanligt berättargrepp idag, det kan låta lite trist, men man blir faktiskt helt fast i boken, det finns en slags spänning. Måns Wadensjö har själv jobbat på Systembolaget som timanställd precis som bokens Alice, och det märks mycket väl. En viss kritik anas - oklart mot vad? Mot samhället, individen, kollektivet? Boken säger något om dagens samhälle, och om oss alla. På systembolaget finns hela spektrat av befolkningen, man möter både de utslagna på samhällets botten, och de som har det allra bäst ställt, det är bara innehållet i varukorgen som är olika. Det finns en känsla av att allt är utbytbart, både kunder och flaskor, och en meningslöshet i det eviga kretsloppet där hyllor fylls på och töms varje dag. 

Efter att ha läst den här boken går jag in på systembolaget med en ny blick. Jag noterar flaskorna som står i perfekta led, varenda en med etiketten vänd utåt. Jag ser också kassapersonalens granskande blick på varje kund, och vet vad som ligger bakom.

/Åsa

fredag 12 april 2019

Angelika av Karin Valtersson

Karin Valtersson är född och uppvuxen i Uppland, men bor nu med sin familj i södra England. Angelika är hennes debutroman.

Boken börjar med att Mikaela får ett telefonsamtal om att hennes syster Angelika är försvunnen. Mikaela och Angelika är så olika som bara syskon kan vara. Mikaela är den duktiga ansvarstagande storasystern, som blir kvar hemma i Ljungskile, gifter sig och får två barn. När deras mamma blir dement och måste flytta till ett boende, är det Mikaela som besöker henne och även hjälper deras pappa.

Angelika är den yngre systern som alltid har varit utåtriktad och impulsiv. Hon har rest mycket och bott på olika ställen i världen, nu senast i London. Där träffade hon Thomas, som hon gifte sig med efter en ganska kort tids förhållande. Han är äldre än hon, och kommer från en förmögen familj. Nu har de också en dotter tillsammans och bor i ett stort hus utanför London.

När Mikaela får veta att hennes syster har försvunnit spårlöst från sitt hem, så reser hon direkt till England för att hjälpa till. Polisen misstänker först inget brott, trots att Mikaela och Thomas envist hävdar att Angelika inte frivilligt skulle lämna sin dotter. Men snart kommer det fram uppgifter om att Angelika kände sig hotad av en man hon tidigare haft ett förhållande med. Det verkar heller inte som om Thomas och Angelikas förhållande var så bra som han påstår...

Berättarperspektivet växlar mellan Angelika själv, maken Thomas och systern Mikaela. Det är en lågmäld psykologisk spänningsroman. Den som vill ha action blir nog besviken. Men om man söker trovärdiga karaktärer med djup och en välskriven berättelse har man hamnat helt rätt.

/Åsa

tisdag 9 april 2019

När isarna smälter av Joël Baqué

Louis är både pensionär och änkling. Han har inga barn och ingen hobby och hans liv efter pensioner följer samma mönster. Han har ett schema han håller sig till nästan pedantiskt. Men en dag, i ett litet hörn på en loppmarknad, får han syn på en majestätisk uppstoppad kejsarpingvin och han faller pladask. Det är kärlek vid första ögonkastet och mycket snart har Louis förvandlat sin vind till ett islandskap och börjar sätta ihop sitt dream team av uppstoppade pingviner. Louis nyvunna intresse för kejsarpingvinen för honom till dess hemland Antarktis och ger hans liv innehåll och energi.

 Men Louis hamnar lite på villovägar på sin väg hem igen, och när han väl kommer tillbaka till Toulons hamn gör han det uppflugen på ett gigantiskt isflak. På något vis, och inte helt villigt, har han under resans gång förvandlats till en världskänd miljökämpe och en symbol för kampen mot global uppvärmning. Hoppsan …

När isarna smälter är en bok med glimten i ögat. Det finns mycket man skulle kunna säga om denna bok, bland annat att själva berättelsen kan verka lite otrolig. Man tänker kan detta verkligen hända, det är kanske inte så troligt. Men man kan inte undgå att vilja veta just hur Louis tar sig från sin inrutade tillvaro i Toulon till att bli något betydligt större. Rekommenderas för feel-good läsaren.

/Erika

torsdag 4 april 2019

En kvinnas övertygelse av Meg Wolitzer

Meg Wolitzer är en amerikansk författare, hennes senaste bok var Hustrun, som nyligen filmatiserades med Glenn Close i huvudrollen.

Vi får följa en ung kvinna, Greer Kadetsky under hennes tid på college och de första åren i arbetslivet. Under åren på college inträffar en händelse som präglar henne starkt. Hon utsätts för ett övergrepp av en kille, som tidigare har gjort samma sak mot andra tjejer. Men trots detta blir han inte avstängd från skolan. Samtidigt möter hon den kända feministikonen Faith Frank som håller ett föredrag på hennes skola. Detta blir ett slags uppvaknande för Greer, och Faith blir hennes förebild.

Greer har varit tillsammans med sin tonårskärlek Cory ända sedan high school. Efter college får han ett välbetalt arbete utomlands, och Greer får möjligheten att arbeta tillsammans med Faith Frank i hennes organisation som driver olika projekt världen över för att stötta utsatta kvinnor. Greer och Cory planerar för en framtid tillsammans, men så inträffar en tragisk olycka i Corys familj och han tvingas lämna sitt arbete och flytta hem för att ta hand om sin mamma. Det blir istället Greer som gör karriär, och detta orsakar till slut en brytning mellan henne och Cory.

I boken får vi omväxlande följa Greer och Cory, men vi får också veta mer om Faith Frank och hennes bakgrund. Genom hennes liv får vi också mycket samtidshistoria, främst om hur den feministiska rörelsen uppstod och utvecklades i USA. 

/Åsa

måndag 1 april 2019

Lily och Bläckfisken av Steven Rowley

För Ted Flask, en ensamstående, medelålders, aningen neurotisk man som aldrig fått rätsida på sina mellanmänskliga relationer heter den rätta Lily. Hon råkar vara en hund. En 12-årig tax, närmare bestämt, som precis blivit diagnostiserad med en hjärntumör. 

Redan i beskrivningen av boken vet vi att den kommer sluta sorgligt, boken handlar nämligen om Lily och Teds sista månader tillsammans. Dialogerna med Lily är underbara, hon svarar ofta i versaler, som att hon glatt och högt säger allt. Lily är det viktigaste i Teds liv, de pratar med varandra om allt, spelar Monopol ihop, men han får ju såklart flytta pjäserna åt henne och de har filmkvällar tillsammans.

En dag märker Ted att Lily har en bläckfisk på huvudet, bara nån enstaka gång nämns ordet tumör. Ted säger bläckfisk om den för det är en bläckfisk, den har åtta armar som slingrar sig runt Lilys huvud och Ted har dialoger med den och den svarar arrogant. Han försöker hitta ett sätt att bekämpa bläckfisken och Ted och Lily åker på bläckfisks jakt ute på havet, men är denna händelse en fantasi eller verklighet? Händer detta bara i Teds huvud?

Det är en bok om sorg och kärlek, Teds kärlek till Lily är så himla fin. På vissa ställen är boken rolig, och det behövs. Alla som har haft ett kärt husdjur vet vilken kärlek de ger, så var förbered på att tårarna kommer rinna.


/ Veronica F.

måndag 25 mars 2019

Vinnare av Bookerpriset 2008, 2016 och 2018

Den Vita Tigern av Aravind Adiga vann Bookerpriset 2008. Romanen berättas genom ett långt brev skrivet under sju nätter, där Balram delger sitt liv för en kinesisk politiker som ska besöka Indien. Vi får följa Balram från att han växer upp i extrem fattigdom till att han startar ett framgångsrikt taxiföretag i Bangalore, vilket han lyckas med trots att han är eftersökt för mord på sin tidigare arbetsgivare. I skolan utmärkte han sig som unikt smart och en besökande inspektör kallade honom den Vita Tigern.

I Balrams ögon finns det två sorters Indien: Det Ljusa Indien, representerat av de rika kuststäderna, och Det Mörka Indien, den ofattbart fattiga delen av landet i inlandet, främst av allt längs med den hopplöst förorenade floden Ganges. Trots dess vassa samhällskritik bjuder boken på en hel del underhållning och komiska poänger som kastar så många ljusa strimmor att tonen aldrig blir övervägande mörk. En rapp handling gör den även snabbläst, men den lever kvar länge i minnet.

Paul Beatty mottog Bookerpriset 2016 för Svikaren, som berättar om en afroamerikan vars far mördats av en polis utan att polisen blev straffad för det. Huvudpersonen ifråga bestämmer sig för att sätta sin hemstad på kartan efter att alla skyltar med namnet på ghettot tagits bort, vilket för honom känns som om hans förflutna suddats ut. Men något måste gått väldigt fel på vägen, för när vi först möter honom står han inför rätta för att ha försökt återinföra segregation och slaveri.

Svikaren har många komiska satiriska inslag och kan jämföras med Moment 22 av Joseph Heller. Beatty utforskar de mest ologiska samhällsproblemen i USA. Huvudpersonen ses som en svikare av många av sina vänner för att han anser att man inte ska censurera gamla böcker som har rasistiska skamfläckar. Svikaren är ofta rolig i dess samhällskritik, men du sätter skrattet i halsen, för den får dig att se se hur djupt rotad orättvisan är i den värld handlingen utspelar sig i, där det inte finns jämlik tillgång till bra utbildning, så att många afroamerikaner är fast i fattigdom. Beatty skriver slagfärdigt i denna fräna, insiktsfulla bok.

Anna Burns The Milkman, vinnare av Bookerpriset 2018, ger oss en universellt relaterbar återspegling av vår inre konflikt med oss själva, oberoende av var vi befinner oss i världens ofta absurt godtyckliga hierarkier. I centrum av berättelsen finns en ej namngiven tonårsflicka som undviker omvärlden genom att läsa böcker, helst från 1800-talet, för hon vill fly tiden hon lever i: 1970-talet. Ett mjölkbud har förföljt henne och kommit med sexuella anspelningar som i hennes värld ses som ingenting i jämförelse med det våld som sker omkring henne. Mjölkbudet, lokalt beundrad dissident, är gift, och hon är både äcklad av honom och dragen till faran.

Boken berättas i en tankeström, i stil med James Joyce. Detta gör att handlingen är flytande, sparsam i händelser men rik på tankar och känslor, och man kommer in under skinnet på berättaren och känner och lever med henne. Författaren har en väldigt sällsynt förmåga att fånga ögonblick och att ta oss tillbaka i tiden till de stunder på 70-talet som starkast gjorde intryck på henne, och vi återupplever världen som den var då och hur det är att vara ung och alla de känslor och tankar som flödar och strömmar fritt. En tänkvärd tillika känslovärd bok.

/Johan

torsdag 21 mars 2019

Hunger av Alma Katsu


Under mitten av 1800-talet,
då flera sällskap tog vägen västerut
till Kalifornien, bestämmer sig Donnerkolonnen för att ta en oprövad genväg mot väst. Vilket inte slutar särskilt bra för de män, kvinnor och barn som färdas i sällskapet. Ett flertal missöden drabbar kolonnen från den dag i juni 1846 som de ger sig av till dess att färden når sitt slut under våren 1847. Matförråden sinar, sällskapet blir oense sinsemellan och en liten pojkes försvinnande och död driver dem till vansinnets gräns. Det går inte att undkomma känslan av att någon – eller någonting – följer i deras fotspår.

Det blir en kamp om överlevnad i bergen, i den glödheta sanden och i snöoväder samtidigt som skuggorna växer omkring dem – och inom dem.


Hunger bygger på en den sanna historian om Donnerkolonnen och de livsöden som finns dokumenterade för sällskapets medlemmar. Alma Katsu har tagit vissa friheter för att kunna skapa sin skönlitterära gestaltning av kolonnens tragiska öde. Författaren lyckas skapa en berättelse där orden flyter på och läsaren sugs in i texten. Den blir svår att lägga ifrån sig och svår att släppa. Det skapas en spänning, och även om man kanske har en viss förkunskap eller skaffar sig det genom efterforskningar, vill man ändå veta hur det hela ska sluta. Det är en väldigt kuslig historia som Katsu skrivit och jag skulle rekommendera att den inte läses efter mörkrets inbrott. Och särskilt inte om du tror att du är själv i mörkret.

/Erika

måndag 18 mars 2019

Konsten att hålla sig flytande av Libby Page


I den här feel good-boken växlar perspektivet mellan den unga, blyga journalisten Kate och den 86-åriga Rosemary. Deras vägar möts när utomhusbassängen Rosemary älskar att simma i hotas att stänga för allmänheten, då Kate får i uppdrag att skriva om nedläggningen av det som förgyller Rosemarys dagar.

Det är nära till leende när man läser boken. Man fattar snabbt tycke för både Kate och Rosemary, den ena osäker och introvert, den andra beslutsam och extrovert. Kate är en ofta smärtsamt självmedveten kvinna i 20-årsåldern, rädd för sociala situationer där hon får mer uppmärksamhet än hon vill ha. Hon upptäcker att när hon börjar simma i utomhusbassängen kan hon lämna sina panikkänslor bakom sig. Kate blir nu vän med Rosemary och de börjar protestera tillsammans mot att man ska göra en privat tennisplan där bassängen finns.

Vi får även möta andra som ställer sig bakom kampen för att bevara bassängen, som inte må vara kortsiktigt lönsam men som bidrar till välmående, såväl fysiskt som mentalt, vilket på lång sikt ger stor vinst för alla användare. Vi får möta en tonårspojke som har problem i sitt hem och har bassängen som en tillflyktsort, och ett gaypar som också engagerar sig i kampen att bevara det som för samman människor och river murar mellan klassgränser. Boken visar hur samhörighet kan förändra människor och få dem att blomstra igen efter att ha varit vissna under lång tid, som Kate länge känt sig trots att hon är så ung.  En hjärtvärmande, hoppingivande bok.

/Johan

torsdag 14 mars 2019

Jag som var så rolig att dricka vin med av Rebecka Åhlund

Rebecka Åhlund är journalist och författare. Hon är strax över 40, gift och har två små barn. Familjen bor i London sen några år tillbaka. Boken är självbiografisk, hon berättar om sitt första år som nykter alkoholist och hur hon hamnade i ett beroende.

Rebecka kallar sig själv en missbrukarpersonlighet, och menar att hon aldrig har kunnat göra något med måtta vad det än gäller; godis, cigaretter eller vin. Beroendet grundlades tidigt men allt eskalerar när familjen flyttar till England. Där finns en annan alkoholkultur än vi är vana vid, plötsligt bjuds hon på alkohol överallt, allt umgänge verkar ske över ett glas vin. Alkoholen är ju också mer lättillgänglig eftersom man kan köpa vin i mataffären.

Hon beskriver på ett väldigt bra sätt hur lätt ett beroende kan utvecklas. Det kanske börjar med att man tar en överbliven vinslatt en tisdagseftermiddag när man inte har nåt annat för sig... Hon beskriver också sin vardag med ständiga lögner och smusslande för att få tag i alkohol, och gömma undan flaskor. Flera gånger blir hon så berusad att hon ramlar och får minnesluckor, och då ljuger hon också om vad som hänt.

Rebecka funderar också mycket över arvet från sin pappa, som också hade alkoholproblem och var periodare. Hon minns honom som en jättebra pappa, som ägnade mycket tid åt sina barn och tog med dem på olika aktiviteter. Men under sina perioder stängde han in sig och drack och skötte varken arbete eller familj. Många gånger lovade han Rebecka att sluta dricka men det blev inte så, och när hon var 11 år tog han livet av sig.

Vändpunkten för Rebecka kommer när hennes egna barn börjar fråga henne varför hon måste dricka vin, och hon inser då att hon är i samma ålder som hennes pappa var när han dog. Vägen till nykterhet börjar med ett samtal till AA, Anonyma Alkoholister i London. Hon börjar gå på möten, deltar i tolvstegsprogrammet och får en mentor.

Som nykter upptäcker hon att alkoholen finns överallt idag, och att vi nästan uppmuntras att dricka genom reklam och tillgänglighet. Vissa vänner försvinner efter att hon blivit nykterist. Rebeckas teori är att de ser sig själva avspeglas i henne: “om jag har druckit tillsammans med någon som är alkoholist - vad gör det då mig till?”. Hon kallar sig själv en “högfungerande alkoholist”, och de flesta omkring henne blir väldigt förvånade när hon berättar om sina problem. En del viftar bort det med fraser som "vi har väl alla fått i oss lite för mycket någon gång."

Boken är lättläst och skriven med mycket humor, och därför blir den inte så jobbig att läsa trots det tunga ämnet. Den stora behållningen är det ärliga sätt som Rebecka beskriver sig själv på, och insikten att detta skulle kunna hända många av oss under fel omständigheter.

/Åsa

måndag 11 mars 2019

Drömmen runt hörnet av Lucy Dillon


Longhampton. Platsen där hennes familj splittrades. Platsen där hon blev kär för första gången. Och platsen dit Lorna flyttar tillbaka för att förverkliga sin dröm: att öppna ett eget konstgalleri. Plågsamt medveten är hon om att hon måste hantera spökena från det förflutna hon en gång lämnat bakom sig. Samtidigt som hon måste vara modig, för det har Betty lärt henne. Att mod är något man sätter på sig som rött läppstift, även om paniken är väldigt nära.
Men Lorna känner sig inte modig, utan ungefär lika tuff och ängslig som Bettys darrande lilla tax som har flyttat in hon henne.

Kan det vara här i Longhampton som hon ska lyckas med både jobb och kärlek? Kanske det är här hon lär sig att vara modig?

Drömmen runt hörnet är en typisk feel-good roman. Man blir både glad och ledsen desto fler sidor som vänds. Det märkt tydligt att författaren känner sig hemma i just sin genre och hon lyckas här leverera ännu en bladvändare. En del händelser är kanske lite typiska för feel-good genren och för Dillon själv, men det gör inget. Det är en mycket bra bok där sidorna snabbt går åt och man finner sig vid slutet både nöjd och lite utmattad efter den känslomässiga berg-o-dalbana man har fått ta del av på den cirka fyra hundra sidorna. Den erfarne feel-good läsaren och Dillon-läsaren kommer inte att bli besviken!

/Erika

onsdag 6 mars 2019

Allt jag fått lära mig av Tara Westover

Tara Westover, som är född 1986, beskriver här sin mycket ovanliga uppväxt i Idaho i en familj som var mormoner, men även vad man idag skulle kalla preppers. De förbereder sig alltså för en kommande kris eller katastrof, genom att hamstra bensin, vapen och konserver m.m. Det är framför allt fadern i familjen som är väldigt pådrivande och radikal i sina idéer om att familjen ska stå utanför samhället och klara sig själva. Han skyr allt som har med kontroll och övervakning att göra. 

Tara och hennes syskon är inte registrerade hos några myndigheter, de är födda hemma, har aldrig gått i skolan och inte varit i kontakt med sjukvården. Deras mamma praktiserar örtmedicin, och hon är även självlärd barnmorska. Så fort barnen är stora nog får de hjälpa sin far på hans skrotupplag. Det är tungt, smutsigt och farligt arbete. Flera gånger råkar Tara och hennes syskon ut för hemska olyckor, men ingen ringer efter ambulans, alla skador behandlas med örtmediciner och böner till Gud. 

En av Taras äldre bröder bryter sig till slut loss från familjen, skaffar jobb och börjar plugga på college. När Tara är 15 år börjar hon också studera på egen hand för att kunna göra antagningsprovet till college. Hon får en del svårigheter att bli antagen, inte minst för att hon inte har något födelsebevis, och ingen minns exakt vilken dag hon är född. När hon till slut blir antagen och lyckas få sina föräldrars tillåtelse att flytta till Utah för att studera, så börjar den verkliga prövningen när hon ska försöka passa in och anpassa sig till ett normalt liv bland jämnåriga. 

Det här är en helt otrolig berättelse, man läser den med stigande bävan, och det verkar helt osannolikt att Tara Westover idag faktiskt har doktorerat i Cambridge, med tanke på att hon var 17 år när hon började skolan. Jag blir också imponerad av att hon beskriver sin familj med sådan kärlek och förståelse, trots allt hon varit med om. Boken har blivit mycket omtalad, inte minst för att Barack Obama hade med den på sin lista över sommarläsning förra året. 

/Åsa

fredag 22 februari 2019

3 x Maryse Condé

I Livet utan masker berättar Maryse Condé om en viktig period i sitt liv, när hennes författarskap grundlades. Hon är en franskspråkig författare, född 1937 och uppvuxen på ön Guadeluope i Karibien. Ön var från 1600-talet en fransk koloni, och tillhör fortfarande Frankrike. Föräldrarna hade det gott ställt och skickade tidigt sin dotter till Paris för att studera. Där läste hon bland annat vid Sorbonne-universitetet.

I Paris träffar Maryse en man från Haiti, som hon också blir gravid med. Men han har andra planer, han är politiskt engagerad och reser tillbaka till sitt Haiti, och lämnar henne med den lille sonen Denis. Det är inte lätt att vara student och ensamstående mor i slutet av 1950-talet, och Maryse måste lämna bort sonen en period för att kunna fortsätta studera. Hon träffar sedan Mamadou Condé, en skådespelare från Guinea, och gifter sig med honom. Tillsammans bosätter de sig i Afrika, först i hans hemland Guinea, men pga politiska oroligheter tvingas de flytta mellan olika länder i nordafrika. Sonen Denis följer med dem, och tillsammans får de ytterligare tre barn. Äktenskapet är stormigt och paret skiljs efter att Maryse och barnen tvingas lämna Afrika och resa till England av politiska skäl. 

Under tiden i Afrika väcks både hennes politiska engagemang, och lusten att skriva. Hon debuterar 1976. Men den första boken som blir översatt till svenska är Färden genom mangroven 2007. Den utspelar sig på Guadeloupe, och börjar med att en man hittas död i ett mangroveträsk i utkanten av en liten by. Hans namn var Francis Sancher och han var inflyttad till ön. Ingen vet säkert var han kommer ifrån, och i byn var han föraktad och fruktad. Man håller en traditionell likvaka i hans hus, och enligt den lokala seden kommer alla byborna dit. Seden påbjuder också att var och en berättar något om den döde. Det visar sig att alla haft någon slags relation till Francis Sancher, trots att ingen har velat kännas vid honom så länge han var i livet. Genom berättelserna får vi en bild av den döde, och även av livet i den traditionella karibiska byn. 

Maryse Condés senaste roman är Celanire, som utspelar sig på Elfenbenskusten i början av 1900-talet. Landet var då en fransk koloni som styrdes av en guvernör. Hit kommer den unga kvinnan Celanire som missionär för att undervisa på en internatskola. Hon är född på Guadeloupe, men blev tidigt föräldralös och uppfostrades i ett nunnekloster i Paris. Celanire får genast ett rykte om sig i byn. Hon är mycket vacker, och männen blir som förhäxade av henne. Snart efter hennes ankomst inträffar också en rad mystiska dödsfall, som alla kommer mycket lägligt för Celanire. Skolans rektor dör och Celanire blir ensam ansvarig för skolan. Hon inför då regler som uppfattas som radikala och gör henne impopulär i byn, bland annat förbjuder hon omskärelse av flickorna. Sen dör guvernörens hustru, och mycket snart är han omgift med Celanire. Många av byborna tror att hon står i förbund med djävulen och att hon kan förhäxa människor. Som läsare ser vi nog snarare en kvinna som är mycket skicklig på att manipulera sin omgivning, och är beredd att göra nästan vad som helst för att få som hon vill, och som kanske inte heller har den fläckfria bakgrund som hon själv vill framhålla. 

Teman som ofta återkommer i Maryse Condés böcker är kolonialismen och dess följder samt utanförskap ofta upplevt på grund av kön, klass eller hudfärg. Hon skriver på ett väldigt personligt sätt och det är spännande historier som utspelar sig i intressanta miljöer.

/Åsa

tisdag 19 februari 2019

Pärlfarmen av Liza Marklund

Liza Marklund år journalist, och debuterade som författare med Gömda 1995. Hon skrev sen ett tiotal deckare om Annika Bengtzon, den första var Sprängaren 1998. De senaste åren har hon hållit sig utanför rampljuset, men i slutet av 2018 kom den här boken, Pärlfarmen.

Första delen av boken utspelar sig i början av 1990-talet på Cook-öarna i Stilla havet. Manihiki är en av de mindre öarna, den ligger isolerat och den enda kontakten med omvärlden är via kommunikationsradio. Befolkningen livnär sig främst på pärlodling i lagunen som omger ön. Vi möter den unga kvinnan Kiona och hennes familj som har haft en pärlfarm i många generationer. Under en kraftig storm går en båt på grund på revet utanför ön. Byborna lyckas rädda den ende personen ombord, en ung man som är svårt skadad. Kionas mamma är sjuksköterska och förestår kliniken på ön, hon tar hand om mannen och lappar ihop honom så gott det går. När han vaknar till liv berättar han att han är från Sverige och heter Erik. Han tillfrisknar så småningom och blir kvar på ön. Erik verkar inte så bekymrad över att det är svårt att ta sig ifrån ön, och att få kontakt med omvärlden. Han finner sig tillrätta där, och hjälper byborna med ekonomi och bokföring. Efter en tid uppstår känslor mellan Eric och Kiona och de blir ett par, och så småningom får de också två barn tillsammans.

En dag ser Kiona en stor båt vid horisonten som närmar sig ön i snabb fart. Hon anar direkt att det gäller Erik. Hon skyndar sig hem och varnar honom, och han börjar direkt packa sina väskor, och säger att hon måste hålla barnen inne och inte visa att de är ett par. Kiona ser på avstånd hur flera män kliver i land från båten. Erik går dem till mötes och följer till synes frivilligt med båten därifrån. Kiona är förtvivlad. Hon försöker pussla ihop det hon vet om Erik, och hon hittar också en väska han glömt kvar. Den är full av pengar i amerikanska dollar. Hon bestämmer sig för att för första gången i sitt liv lämna ön för att få veta vad som hänt Erik. Resten av boken utspelar sig på en rad platser runt om i världen dit Kiona reser för att hitta Erik och få veta vad som hänt honom. Hon möter både människor som hjälper henne, och människor som utnyttjar hennes brist på världsvana och hennes godtrogenhet.

Första delen av boken är en fin och intressant beskrivning av paradislivet på ön, medan andra delen är en spännande internationell thriller, där man känner igen takterna från böckerna om Annika Bengtzon. Liza Marklund har vänner som bor på Cook-öarna, och hon har själv varit där, och har faktiskt bott på en pärlfarm.

/Åsa

torsdag 14 februari 2019

Blindtunnel av Tove Alsterdal

Blindtunnel är en spänningsroman med anknytning till verkliga historiska händelser. Daniel och Sonja är ett svenskt medelålders par med utflugna barn. Efter att Daniel blir av med jobbet, så väcks idén hos dem att bryta upp, lämna Sverige och köpa en vingård utomlands. Efter en tids letande hittar Daniel en vingård i Böhmen, i Tjeckien, som är till salu för ett rimligt pris. Huset behöver rustas upp, men Daniel är ju händig och kan göra mycket själv. 

De tar sig an huset med stor energi, framför allt Daniel, som direkt börjar röja i källaren. Sonja däremot ägnar dagarna åt att bekanta sig med omgivningarna och folket i den lilla byn. En kväll när hon kommer hem är Daniel alldeles exalterad. Han har rivit en vägg i källaren och har hittat en gammal vinkällare med rader av hyllor med gamla fina vinflaskor. Sonja går längre in i källaren och då upptäcker hon flera tunnlar, och i en av dem hittar hon en död kropp. Den har legat där väldigt länge, den är nästan mumifierad men hon kan ändå se att det är ett barn. 

Detta blir upptakten till en rad kusliga händelser kring vingården som alla har en koppling till det hemska som inträffade här efter andra världskrigets slut. Området som kallas sudetenland, befolkades då av en blandad befolkning som bestod av tjecker och sudettyskar, en tysktalande folkgrupp som länge levt i Tjeckoslovakien. Innan kriget levde man sida vid sida och såg olikheterna i språk och kultur som en tillgång, och de hade ett utbyte emellan sig.

Men precis innan kriget bröt ut, så hamnade sudetenland i skottlinjen, när Hitler krävde att få området eftersom det befolkades av tyskar. Tjeckoslovakien tvingades då att avträda området till Tyskland. Efter kriget fördrevs sudettyskarna från sina hem av den tjeckiska befolkningen, för att hatet då var så stort mot tyskarna. Många sudettyskar dödades och de som överlevde tvingades fly från sina hem. 

För Daniel och Sonja gör sig det förflutna påmint när det visar sig att vingården som de har köpt, en gång tillhörde en sudettysk familj, och det finns fortfarande familjemedlemmar i livet, som inte har glömt det som hände, och vill ha tillbaka gården. 

Den här boken bygger på en historia som är helt fruktansvärd, och ändå kanske inte så välkänd. Den är väldigt spännande, välskriven och intressant och man lär sig en hel del historia. Tove Alsterdal har skrivit flera spänningsromaner och alla har anknytning till historiska händelser.

/Åsa

torsdag 31 januari 2019

Saknad, förmodad död av Susie Steiner

Susie Steiner är debutant som deckarförfattare, men har en lång karriär som journalist bakom sig, bl.a. i The Guardian. Och det märks. Boken är mycket välskriven och karaktärerna utmejslade på ett sätt som inte är så vanligt i deckargenren. Möjligen blir den läsare besviken som förväntar sig action och ett högt tempo.

En ung kvinna, Edith Hind, försvinner spårlöst efter en utekväll i London. Fallet hamnar hos kriminalpolis Manon Bradshaw och hennes kollegor. De får snart allmänhetens blickar på sig då Ediths far visar sig vara en känd kirurg som är nära knuten till det engelska hovet, med vänner på höga positioner i samhället. När polisen undersöker Ediths bakgrund och umgänge, kommer det fram dittills okända sidor hos den unga kvinnan. Klockan tickar och Manon och hennes kollegor är väl medvetna om att statistiken inte ger mycket hopp åt försvinnanden som inte klaras upp inom 72 timmar...

Jag gillar persongalleriet i den här boken, särskilt Manon Bradshaw som jag tycker har släktskap med andra kvinnliga karaktärer som Rachel Bailey i teve-serien Scott & Bailey och Carrie Mathison i Homeland. Hon är oerhört skärpt, kan ta till okonventionella metoder om det behövs, men har en tendens att strula till sina privata relationer. Intrigen i boken är också originell. Historier om unga kvinnor som försvinner har vi läst många av, men den här berättelsen tar inte vägen dit man kanske hade förväntat sig...


/Åsa

måndag 28 januari 2019

Jag for ner till bror av Karin Smirnoff

Jag for ner till bror är journalisten Karin Smirnoffs debutroman, som i höstas nominerades till Augustpriset i den skönlitterära klassen (priset gick ju till Linnea Axelssons Aednan). Smirnoff har jämförts med Sara Lidman och Torgny Lindgren, och efter att ha läst boken kan jag se likheterna, både när det gäller miljö och berättarstil.

Jana Kippo far ner till sin bror Bror (jo, han heter så) i Smalånger, Västerbotten på obestämd tid. De är tvillingar men har inte träffats under en lång tid. Hon har bott i Luleå, och han har blivit kvar i föräldrahemmet, efter att fadern dött och modern flyttat in på ett serviceboende. Jana finner sin bror i misär. Hans flickvän har lämnat honom och han har gått ner sig i missbruk och låtit gården förfalla.

Jana blir kvar hos sin bror, får jobb inom hemtjänsten, och tvingas konfrontera alla minnen och människor från uppväxten som hon så länge undvikit. Där finns minnen av fadern som höll familjen i skräck, förgrep sig på barnen och slog sin hustru. Där finns också Janas egen dotter som adopterades bort vid födseln, och mannen som kan vara far till henne.

Även om historien är mörk så finns det hela tiden ett ljus, ett hopp om att allt ska bli bra. Berättelsen är en sällsam blandning av den skitigaste diskbänksrealism och en slags norrländsk variant av magisk realism.

Språket tar en stund att vänja sig vid men när jag väl kommer in i det flyter det bara på och jag reagerar inte längre på att egennamn skrivs ihop med små bokstäver (janakippo), att kommatering saknas helt, och att språket är fullproppat med för mig okända dialektala uttryck. Läsningen av den här boken kan snarast beskrivas som en upplevelse, och jag är nyfiken på vad som ska komma ur Karin Smirnoffs penna härnäst!


/Åsa

måndag 21 januari 2019

Konturer av Rachel Cusk

Rachel Cusk har fått mycket beröm för sin romantrilogi, där Konturer är den första delen. Hon har bland annat kallats en förnyare av romankonsten.

I boken reser Faye till Aten för att undervisa på en skrivarkurs. På sin resa träffar hon många olika människor, från stolsgrannen på planet, till deltagarna i skrivarkursen, och några gamla vänner. Alla berättar de sin historia för Faye, som lyssnar utan frågor eller kommentarer och utan att döma. Många av berättelserna handlar om relationer av olika slag. Om Faye själv får vi inte veta så mycket mer än att hon är en medelålders författare, nyligen skild med barn i skolåldern. Även om hon är bokens berättare, handlar det hon delger oss nästan uteslutande om andra människor. Jag måste erkänna att jag halvvägs in i boken undrar lite vart det här egentligen ska leda.

På bokens sista sidor blir plötsligt den röda tråden synlig. Samma dag som Faye ska resa hem dyker en okänd kvinna upp i lägenheten hon hyr. Det visar sig vara nästa hyresgäst. Precis som vi förväntar oss börjar hon berätta sin historia. Också hon hade en intressant diskussion med sin stolsgranne på planet, en man som var hennes raka motsats. Och där har vi plötsligt bokens själva essens! Genom andra definierar vi oss själva, även om vi bara konstaterar vad vi inte är. Vi ritar upp våra konturer mot andra, de som finns utanför. Genom att lyssna på andras berättelser ser Faye också sina egna konturer, och ger även oss läsare ledtrådar till sin person.

Konturer är välskriven och har bra flyt i berättandet, men kräver en del eftertanke. Jag ser fram emot att läsa övriga delar i trilogin, som heter Transit och Kudos.

/Åsa

torsdag 17 januari 2019

Socker, salt och nya chanser av Claire Sandy

Marie Dunwoody har inget att klaga på i livet. Hon är lyckligt gift med Robert och älskar sina tre barn så oerhört mycket, tonåringen Angus och tvillingdöttrarna Iris och Rose. En morgon, samma dag som skolans basar, meddelar tvillingarna att Marie ska ha med sig något hembakat till kakförsäljningen, och det ska vara en ”kioskvältare”! Hon tvingas köpa färdiga kakor, något som inte går hem hos föräldraföreningen. Hon är avundsjuk på sin rival och granne Lucy som alltid bakar, bara för skojs skull, och efter katastrofen på skolbasaren bestämmer sig Marie för att hon ska lära sig baka och få revansch och hon tar hjälp av Englands bakdrottning: Mary Berry.

Robert kämpar på sitt jobb, han har insett att han inte är lika eftertraktad längre och för att imponera på sin chef tar han hjälp av en annan känd bagare: Paul Hollywood.

Jag älskar den här boken! Så fantastiskt rolig, jag skrattade högt flera gånger. Jag missar inga chanser att få läsa om mat eller godsaker. Men boken har så mycket mer än bara bakning, den tar upp ämnen som mobbning och otrohet, men utan att kännas tung. Marie och hennes familj är härliga karaktärer som man gärna vill umgås med och vi får verkligen lära känna dem. Marie har bekymmer på jobbet då en konkurrent öppnar upp på samma gata, hennes son Angus brevväxlar med en mystisk tjej, och genom dessa brev får vi veta mer om Angus och sedan de busiga tvillingarna som försöker få ihop sin bror med granntjejen Chloe. En varm feelgoodroman som rekommenderas varmt.

/ Veronica F.

måndag 14 januari 2019

Sveriges Radios Romanpris

Förra veckan presenterades de nominerade till Sveriges Radios romanpris, och i år hade jag faktiskt läst två av de fyra böckerna. Båda var för mig den typen av berättelser som gör starkt intryck och ligger kvar och gnager hos en långt efter läsningen.

I Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg berättar en ung prostituerad kvinna om sin egen död i händerna på en man som först ströp henne och sedan styckade hennes kropp. Från den plats bortom döden där hon befinner sig, berättar hon historien om sitt liv och sin död. Hon följer också sina barn och sina gamla föräldrar, de som blivit kvar med sorgen och förvirringen, och förtvivlat försöker återfå fotfästet i tillvaron. Det är smärtsam läsning när berättelsen går mot det oundvikliga slutet, som vi redan från början vet ska komma.


I Lugnet av Tomas Bannerhed är huvudpersonen Urban, född och uppvuxen på den blekingska landsbygden, men lever numera ett rotlöst liv i Stockholm. Han har oklara planer på ett konstnärsskap (film?), går hos en psykoterapeut, och samlar fågelägg. Urban kan inte att släppa tankarna på exflickvännen, och har svårt att träffa andra kvinnor. Han börjar forska i fågelarter på egen hand i KB:s stora forskarsal, och det är där han träffar Sonja, som han blir smått besatt av. Urbans ensamhet och ömhetsbehov är så påtagliga att det gör ont i läsaren.

Övriga nominerade är Geniet från Breslau av Lena Einhorn som handlar om kemisterna Fritz Haber och Clara Immerwahr, och deras kärlekshistoria i det tyska kejsardömet i början av 1900-talet, samt Allting växer av Lyra Koli som är en dystopisk framtidsskildring som utspelar sig efter den stora miljökatastrofen.

Nu ska lyssnarjuryn, som i år består av bokcirklar från Småland och Öland, diskutera de nominerade böckerna och besluta sig för en vinnare. Priset kommer att delas ut den 12 april i Växjö, av P1:s Marie Lundström.

/Åsa

onsdag 2 januari 2019

Radio Silence av Alice Oseman

När du kommer till sidan 82 händer något enastående i den här magnifika tonårsromanen som även kan avnjutas av äldre läsare. Om du inte är fast vid det laget kan du med gott samvete lägga boken ifrån dig och läsa något annat som faller dig mer i smaken. Men om du, som jag, på den sidan nått en punkt då du under inga villkor kan lägga boken ifrån dig, då kan jag bara avundas dig, för den blir bara bättre och ditt leende bara bredare.

Huvudpersonen, Frances, en tjej som står på tröskeln till universitetslivet, är besatt av två saker. Främst: Cambridge, skolan hon vill komma in på mer än någonting hon någonsin haft begär inför. På andraplats: Universe City, en podcast hon avgudar och hängivet följer. Hennes värld skakas om av avslöjandet om vem som skapat denna beroendeframkallande, briljanta podcast - Aled, en blyg, tystlåten kille hon har oväntat mycket gemensamt med. Frances känner att hon måste säga något om vem hon är, någon han varit i kontakt med online utan att de två visste vem den andre var. Det är då jag är som fast, och här är min inre monolog vid denna punkt: Jolly good show! (Min inre monolog är alltid på posh engelska - jag försöker ha en sofistikerad framtoning i alla fall på insidan.) Fastän Frances är sprickfärdigt ivrig att avslöja sig själv för honom kan hon inte. Hon har hittat någon som för första gången får henne känna att det finns någon därute lik henne, och hon vill inte förstöra deras vänskap.

Detta är en bok om att passionerat brinna för något och aldrig vilja tappa taget av det som får dig att känna dig levande. Frances främsta passion är drömmen om perfekta betyg och Cambridge, men hon brinner alltmer för Universe City som hon blir medskapare av. För de läsare som glimtvis upplevt besatthet, om så av en bok, låt, film, Netflix-serie eller något kreativt, är det här som en oas av igenkänning. En lekfullt underhållande bok full av smittsam kärlek till karaktärerna och jag är stum av beundran inför denna unga författare vars berättelser jag ser fram emot att hängivet följa.

/Johan