Lily och Bläckfisken av Steven Rowley

För Ted Flask, en ensamstående, medelålders, aningen neurotisk man som aldrig fått rätsida på sina mellanmänskliga relationer heter den rätta Lily. Hon råkar vara en hund. En 12-årig tax, närmare bestämt, som precis blivit diagnostiserad med en hjärntumör. 

Redan i beskrivningen av boken vet vi att den kommer sluta sorgligt, boken handlar nämligen om Lily och Teds sista månader tillsammans. Dialogerna med Lily är underbara, hon svarar ofta i versaler, som att hon glatt och högt säger allt. Lily är det viktigaste i Teds liv, de pratar med varandra om allt, spelar Monopol ihop, men han får ju såklart flytta pjäserna åt henne och de har filmkvällar tillsammans.

En dag märker Ted att Lily har en bläckfisk på huvudet, bara nån enstaka gång nämns ordet tumör. Ted säger bläckfisk om den för det är en bläckfisk, den har åtta armar som slingrar sig runt Lilys huvud och Ted har dialoger med den och den svarar arrogant. Han försöker hitta ett sätt att bekämpa bläckfisken och Ted och Lily åker på bläckfisks jakt ute på havet, men är denna händelse en fantasi eller verklighet? Händer detta bara i Teds huvud?

Det är en bok om sorg och kärlek, Teds kärlek till Lily är så himla fin. På vissa ställen är boken rolig, och det behövs. Alla som har haft ett kärt husdjur vet vilken kärlek de ger, så var förbered på att tårarna kommer rinna.


/ Veronica F.