Kriss från Valnor - Del 1-3

Dessa serieböcker är gjorda av olika serieskapare som fått äran att skapa nya berättelser om Kriss, en älskad karaktär skapad av Jean Van Hamme. Berättelserna utspelas i en mytisk version av vikingatidens värld, där vi får ta del av en nyckfull karaktärs oförutsägbara utveckling. Karaktärsutveckling som behandlar godhet har två vägar att gå: antingen sker en mörk, destruktiv utveckling, eller en som är ljus och livsbejakande. Men vad som sker på vägen som får karaktären att välja att byta bana, från ljus till mörk eller vice versa, är oändligt rikt på variationer. Dessutom kan karaktärers känslokalla cynism bestå, men de kan under berättelsens gång uppvisa gnistor av empati. Kriss pendlar mellan mörk och ljus utveckling, alternerar mellan att falla från vunnen upprättelse och ny kamp för att ta sig upp igen, och det är en trollbindande resa.

I den tredje boken skyr hon inga medel för att försvara den lilla värld hon gjort till sin och regerar över som hård men rättvis drottning. Men efter krigets kaos vaknar hon upp hos en örthandlare, Ossian, och dennes lärlig, en ansiktsärrad flicka, Erwin. Då de tvingas ut till havs i en storm och Erwin faller överbord, kastar sig Ossian i för att rädda henne. En person som behandlats samvetslöst skulle inte förväntas ha skuldkänslor av att inte rädda dem från att drunkna. Men den bästa hämnden är att leva väl. Så, det kan ses som en hämnd mot de som gjorde hennes liv till ett helvete att inte behandla andra så som hon blev behandlad. Om allt en person känt till varit svek, bedrägeri och själviskhet, tror man att hon är dömd att bli en svikare, bedragare och narcissist. Men trots att Kriss är präglad av den miljö hon växt upp i finns det hos henne en vilja att trotsa förväntningar, att inte vara slav till varken arv eller miljö. Hon kan skapa sitt eget öde.

Under hennes uppväxt blir hon utsatt för övergrepp och blir övergiven som om hon saknar värde. Men då hon blir föräldralös går hon ut i världen och skapar sin egen familj i form av vänner och själsfränder. Och då mästrande vuxna vill anta auktoritära roller i hennes liv väljer hon inte den enkla vägen, låter inte dessa potentiella faders- och modersfigurer axla ansvar för hennes liv i hennes ställe. Hon gör uppror mot dem, litar endast på sig själv och de likasinnade hon själv valt ut som hennes följeslagare, och för dem är hon ledare, ledsagerska och den som axlar ansvaret för den värld hon byggt upp med dem. Det finns en kraft inom henne som gör att hon ser många olika framtida världar och hon väljer den värld hon helst vill leva i, där människor hon inte kan låta bli att känna starkt för fortfarande är i livet, tack vare hennes val. Detta är mer än instinktiv altruism. Det är gnistor av inspirerad kärlek. Och det här är en magnifik serie som jag rekommenderar varmt.

/Johan

Circe av Madeline Miller

Den här briljanta romanen är svår att genrebestämma. Är det fantasy, trots att den handlar om gudar som en del människor, om än få, fortfarande tror på? Men eftersom författaren inte är anhängare av återupplivandet av den antika grekiska religionen kan vi för enkelhetens skull kalla romanen för fantasy.

Huvudpersonen, Circe, är en karaktär som borde ha fått en egen bok av en framstående författare för länge sedan, då hon tog världen med storm när hon figurerade i Odyssén, som skrevs av Homeros för över 27 århundraden sedan. Eftersom hon var en av mina favoritkaraktärer då jag läste Homeros mästerverk var jag lite orolig att Madeline Miller skulle reducera hennes mystik genom att försöka förklara henne alltför ingående. Jag hade delvis rätt i mina farhågor. Även om Miller finner ett psykologiskt djup och utmejslar intressanta skillnader mellan människa och gud, tillskrivs Circe småaktiga mänskliga egenskaper som avundsjuka, fåfänga och hämndlystenhet. Men å andra sidan, gudar fick sådana egenskaper under antiken, och vem är jag att döma en grekisk gud?

Dock är Circe endast en halvgudinna. Hennes far må vara Helios, solguden, men hennes mor var en najad och hon kallar även sig själv för nymf, ett naturväsen som själsligt hör samman med den plats i naturen denna varelse skyddar. Mer än en berättelse om hennes komplexa förhållande med Odysseus handlar boken om att lära sig att älska och förlåta sig själv. Och det är i naturen, i magin Circe kan frambringa från växter, som Circe finner sitt kall. I början av boken använder hon sin magi destruktivt och blir bannlyst till en ö där hon tvingas leva ensam och där hon till sist möter Odysseus. Hon försöker sona sitt brott, men vägen mot återupprättelse är marigt fylld av prövningar. Hon blir tvungen att skydda sig själv, är nödgad att i självförsvar förvandla Odysseus män. 

Den här berättelsen en fröjd att läsa, då vi läsare får möta några av de mest intressanta karaktärerna inom den grekiska mytologin. Det är frestande att säga att det är en gudomlig bok. Läs och njut!

/Johan

Comics - 10/10!

De flesta gör topplistor ungefär lika ofta som en exhibitionist blir generad, men jag har gjort så många att jag börjat rangordna listorna och har topplistor över mina bästa listor. I sommar har jag även betygsatt olika betygsystem! Den 10-gradiga betygskalan får 10/10. Den 5-gradiga skalan får 5, vilket låter jättebra, men inte om man beaktar att detta är på en skala från 1 till 10. De underkända 4- och 3-gradiga skalorna får 3 respektive 2 i betyg medan recensioner som endast väljer att ge tummen upp eller ner får 1.

Trots att skalan 1-100 är den mest fingradiga är det ändå den 10-gradiga jag använder när jag betygsätter för eget nöjes skull och för de kompisar som har oturen att befinna sig i närheten när jag återigen sett den bästa filmen jag någonsin kommer se. Vad står då varje grad för? Detta: 0 - Olidlig, 1 - Förfärlig, 2 - Mycket dålig, 3 - Dålig, 4 - Otillfredsställande, 5 - Medioker, 6 - Tillfredsställande, 7 - Bra, 8 - Mycket bra, 9 - Briljant, 10 - Perfekt.

Vilka serier har jag då uppskattat i så hög 10-gradig grad att de fått perfect 10 i betyg? Här är ett axplock av dessa, tre fantasy-serier ni kan hitta på Karlskrona stadsbiblioteks serieavdelning.

Sleepless - En serie som är som en magisk brygd, vars effekt vi i vår kemiska värld skulle kunna beskriva som en oxytocin-rusch av romantik mixat med endorfin-kittlande humor och en hel del adrenalin i dess spänning. Om vi får en sund dos av oxytocin, ofta kallat kärlekshormonet, vid kärleksscener, får vi även vid stridsscener en dos av testosteron, för även i en fantasyvärld behöver båda könen viss aggressivitet för att överleva. Serien handlar om en prinsessa och hennes livvakt, en man som lever i sömnlöshet för att oavbrutet skydda henne från lönnmördare.

Seven to Eternity - En döende man får ett erbjudande av en manipulativ ledare av ett vilselett folk. Ledaren har en förmåga att säga precis det hans efterföljare vill höra och trycker på deras känsloknappar för att få dem att hata och vara rädda för minoriteter och flyktingar.  Den döende mannen i centrum för handlingen har en familj som han lämnar för att eskortera den tillfångatagna ledaren. Som nästan alla Remenders böcker handlar den här serien främst om familjer som faller isär och hur de försöker pussla ihop sin sammanhållning igen.

Isola - Ju mindre jag säger, desto mer lämnar jag till fantasin, och denna serie, en av årets allra bästa, är en hyllning och kärleksförklaring till gränslös vild fantasi.

Den sista sommarveckan kommer vi ha ett comics-quiz på bibliotekets bakgård. Som vanligt bjuder vi på cider, popcorn, chips, och noga utvalda låtar (inte nödvändigtvis i den rangordningen), och på något sätt hinner vi även med att ställa quiz-frågor. Välkommen torsdagen 30:e augusti, kl. 20:00!

/Johan

Hasselskogen av Melissa Albert

Alice är förföljd av otur, så fort hon och hennes mamma har bosatt sig på ett ställe kommer oturen. Den förföljer dem, och har gjort det så länge Alice kan minnas. När Alice mormor, författaren till den mystiska och skrämmande boken Sagor från Hinsidan, dör ensam på sin herrgård Hasselskogen, tror hennes mamma Ella att det är slut på oturen och de slappnar av. Men så en dag efter skolan kommer Alice hem och upptäcker att hennes mamma har blivit kidnappad, kvar är endast ett meddelande, att Alice måste hålla sig borta från Hasselskogen. Alice ger sig iväg, trots varningen, för att hitta Hasselskogen och rädda sin mamma.

Det är en väldigt stark och originell berättelse. Den har vissa mörka inslag, men fokuserar samtidigt mycket på kärleken mellan en mor och hennes dotter, och hur långt man kan gå för skydda varandra. Jag rekommenderar starkt denna roman till alla de som längtar efter en annorlunda och spännande berättelse.

Detta är Melissa Alberts debutroman, jag ser framemot att läsa fler av hennes böcker i framtiden.

/ Therese

Sommarläsning

Medan vintern för mig passar bättre för tyngre böcker som utmanar tanken, tar känslan över vid den ljusa årstiden. Men de böcker jag uppskattar mest uppnår en balans mellan det tunga och det lättsamma, det intellektuella och det passionerade, och passar för alla årstider. Det jag hittills läst av Who Fears Death av Nnedi Okorafor hittar känsligt ett ömsesidigt utbyte mellan förnuft och känsla. Det som berör hjärtat mest är ofta det som vi med tankens kraft kan spegla oss själva i.  Okorafors science fantasy-roman är en mix av det vi intellektuellt kan föreställa oss som möjligt och rationellt (science) och det som följer känslans logik och som endast är möjligt i drömmar (fantasy).

En bok om en flicka som måste förgöra den man som nästintill tillintetgjort hennes mamma. Ett tungt ämne, men berättat med glöd. Till skillnad från en handlings tunga och lättsamma element, som kan finnas i lika hög grad, tror jag att en berättare alltid måste välja ton som gäller från början till slut. Passar berättandets ton för någon som är på humör för tragedi eller komedi, eller i stämning för ett mörkt och cyniskt eller ett ljust och hoppfullt drama? Tonen kan vara övervägande ljus, med mörka inslag, eller vice versa. Ljuset i den här boken dominerar, så jag kan tryggt ha den med mig på picknick i sommar utan att bli för nedtyngd av allvaret, en bok som stimulerar och vidgar fantasin. Jag planerar att läsa så många böcker av Okorafor som jag kan i sommar. Jag önskar er alla glad sommarläsning!

/Johan

Ordbrodösen av Anna Arvidsson

Detta är Anna Arvidssons debutroman som kom ut 2016. Berättelsen börjar när 18-åriga Alba, som bor med sina morföräldrar uppe i Värmland, ska göra sin inträdesceremoni och få tillgång till släktens hemliga kraft, kraften att styra en annan människas tankar och handlingar med hjälp av det skrivna ordet. Men något går fel och hon misslyckas med ceremonin, något som anses omöjligt att göra. Familjen börjar en utredning för att klargöra varför hon inte är som dem, medan hon skickas iväg till en avlägsen släkting i Stockholm för att förbereda sig på att leva ett liv utan att kunna använda kraften. Men så börjar Alba och hennes släkting i Stockholm undersöka varför hon inte fått tillgång till kraften, och under tiden får hon reda på att familjen bär på en mörk hemlighet som har dolts i generationer.

Något som jag tyckte om med denna berättelse är att det uppenbart är starka kvinnor i huvudpersonens närhet. Samt att hon själv är stark även om hon inte är det till och börja med. Bokens beskrivning av hur Alba utvecklas under berättelsens gång är en av dess främsta styrkor.

Sedan har jag själv alltid varit svag för berättelser som innehåller magiska krafter och ett mysterium som måste lösas.

Jag rekommenderar starkt denna roman, som passar vuxna lika mycket som den passar ungdomar.

/Therese

In memoriam: Ursula K. Le Guin 1929-2018

Det är en stor sorg för mig att Ursula K. Le Guin gått bort. Hon har haft gränslös betydelse för science fiction och fantasy och är en av de författare vars fantasi jag beundrar mest. I sinnesvidgande verk avslöjade hon vår världs trasighet genom att öppna upp andra världar. I The Word for World is Forest är det inte andra som hotar oss på jorden, utan vi som invaderar en annan planet och exploaterar andra och naturen de lever av, en bok om människans inneboende destruktivitet men också om vår vilja att reparera den skada vi orsakat. I The Dispossessed tror invånarna i två världar att de lever i motsatta ekonomiska system, medan deras makteliter i själva verket drivs av samma egenintressen, deras trånga synsätt likt fängelser de inte tillåter sig själva att lämna, isolerade i en konformitet som blockerar ifrågasättande. I The Left Hand of Darkness eliminerar hon könsroller för att se vad som finns kvar, vad människans hjärta består av. Om dessa sf-böcker är tankeexperiment, så är den mystik och symbolik vi möter i de klassiska Earthsea-böckerna i högre grad karaktärsdrivna känsloexperiment, en dekonstruktion av universella myter och arketyper. Det finns många andra fina böcker lika fyllda av idéer och spänning, som den historiska romanen Lavinia, men dessa är axplock av verk av en mästerlig berättare, vars fängslande röst lever vidare i berättelser som aldrig kommer att tystna.

/Johan

Seven to Eternity av Rick Remender och Jerome Opeña

Image Comics är just nu inne i en gyllene period då de för närvarande ger ut en stor mängd kritikerhyllade serier. Den mest hyllade serien de senaste åren är Saga av Brian K. Vaughan och Fiona Staples, som tagit emot serievärldens finaste priser. Saga blandar fantasy och science fiction och en stor dos surrealism. Dock är det mer fantasyelement i Saga än inslag av science fiction. Seven to Eternity, också utgiven av Image Comics, utspelar sig däremot helt och hållet i en fantasyvärld. Hittills har bara en bok, The God of Whispers, i följetongen kommit ut, men detta är ett verk så fyllt av idéer och förundransvärd konst att det är som om många verk pressats samman till en enastående bok. Jag kan rekommendera en artikel av Paste Magazine om seriens betydelse och stora tjusning. Saga i all ära. Seven to Eternity ger mig en rikare läsupplevelse.

Liksom Vaughan återvänder serieskaparen Remender ofta till ämnet familj och temat i många av hans böcker är självuppoffring, vad vi är beredda att offra för att våra familjemedlemmar ska vara trygga. I den här serieboken, den första av vad jag hoppas blir många volymer, möter vi den döende Adam som måste konfrontera the God of Whispers, en tyrann som härskar genom att vara en oemotståndlig röst för de som är rädda för förändring, en röst som talar till människors mörka sida, deras misstro och hat mot allt annorlunda. Adams hopp om en ljusare värld är som ett trots mot det mörker tyrannen spridit då han med lögner manipulerat och tagit kontroll över det mesta av Zhal, världen där berättelsen utspelar sig. Adam tvingas lämna fru och sju barn utan att veta om han någonsin kommer se dem igen. Till sin hjälp i kampen mot rädslans tyranni finns Mozaks, vad som påminner om riddare men i en fantasifull version som är en fröjd att beskåda.

Seven to Eternity må stundtals vara en mörk serie om en mörk tid, som glimtvis liknar vår egen, men också om hur hoppet kan kasta starka strimmor av ljus genom allt mörker. En ofta bländande vacker serie, och jag kan inte rekommendera den nog.

/Johan

"Swords of Glass" av Sylviane Corgiat och Laura Zuccheri

Humanoids Publishing är ett amerikanskt förlag som inriktat sin verksamhet på att publicera framgångsrika europeiska – främst franska – serieböcker. "The Swords of Glass", författad av Sylviane Corgiat och illustrerad av Laura Zuccheri, släpptes i Frankrike i fyra volymer mellan 2009 och 2014. I den här amerikanska utgåvan är de fyra böckerna samlade i en kompakt och mycket vacker bok. Det är en fantasieggande berättelse full av äventyr och färgsprakande, minnesvärda karaktärer. När Tolkien skapade sin fantasivärld fann han inspiration i myter, legender och folksagor, och det verkar som om även Corgiat hämtat inspiration från dessa rika källor, allra främst kanske från legenden om kung Artur. Men mycket av det som förekommer i den här fängslande berättelsen är nytt och originellt.

Huvudpersonen, Yama, dotter till byns hövding, ser sin far bli mördad samma dag som ett mystiskt svärd faller från himlen. Alla som rör vid svärdet förvandlas till glas, utom Yama, som svär att hon ska använda svärdet för att hämnas på den som tog livet av hennes far och förstörde hennes familj. Det visar sig snart att svärdet har betydelse för hela världens framtid och att det är en viktig del av en gammal profetia. Berättelsen om Yama blir successivt således en ramberättelse som länkas samman med en en äldre, händelserik och spännande historia. Världen som författaren och seriekonstnären skapat tillsammans känns levande och verklig, trots att den är full av varelser och monster som tycks vara från andra planeter, eller från Fantásien, fantasivärlden som Michael Ende skapade och skrev om i "Den Oändliga Historien". Varmt rekommenderad.

/Johan

"En värld av is och eld"

Vare sig man föredrar att titta på tv-serien "Game of Thrones" eller att läsa dess förlaga, bokserien "Sagan om is och eld", är den här nyutgivna boken en guldgruva för alla hängivna beundrare av George R.R. Martins mästerliga fantasyserie. George R.R. Martin är även medförfattare till det här tillskottet i litteratur om den värld hans skapat. Verkets titel har ordagrant översatts av Louise Thulin till "En värld av is & eld : historien om Västeros och Game of thrones". Utgivningen av den här nya titeln från Forum, som även ger ut serien ifråga, är en faktaspäckad historiebok som utvidgar vår bild av Martins värld då författarna ingående återger dess historia och djupdyker i olika tidsepoker som en ej namngiven fiktiv historiker ansett vara särskilt viktiga. Mycket som står att läsa i de detaljrika geografiska beskrivningarna och kartläggningen av natur och kultur, med information om kungasläkten, religiösa grupper och handelshus, skulle lika gärna kunna vara en skildring av hur vår medeltid skulle kunna ha sett ut. Men berättelser om historiska händelser som inspirerats av vår världshistoria delar plats med information om drakar och andra varelser som aldrig funnits i vår värld. En del information, som den om släktträd och vapensköldar, känns överflödig, men har man känt dragningskraften till den här omsorgsfullt och fantasirikt skapade världen är det mesta i boken spännande att läsa om.

/Johan

Stallo av Stefan Spjut

En nutida roman om troll och oknytt i Norrbotten - Stefan Spjuts Stallo liknar något jag aldrig tidigare läst...

I romanens inledning befinner vi oss på 70-talet, då mamma Mona och sonen Magnus begett sig till en sommarstuga i Norrland. Det är för läsaren oklart varför de egentligen är där. Magnus, fyra år, utforskar skogsområdet. Mystiska företeelser sker, en död fladdermus påträffas i deras kylskåp och i trädgården sitter en tam hare och en räv tillsammans och stirrar mot huset. Detta är upptampen till att pojken rövas bort av en varelse som mamman menar är en tre meter lång jätte…

Nutid: Susso Myrén har en hemsida där hon undersöker diverse trollmysterier och efterlyser trolliakttagelser. Hon är inspirerad av sin morfar naturfotografen Gunnar Myrén, som lyckades fånga en bild på en björn och ett troll men som aldrig gick till botten med mysteriet innan sin död. Hon blir kontaktad av den äldre kvinnan Edit som påstår sig sett ett litet troll i sin trädgård. Susso far dit och riggar upp en viltkamera och hon lyckas få med några bilder på vätten ovetandes om att hon nu kommer att vara i centrum av ett kidnappningsdrama.

Kort därefter blir Edits barnbarn bortrövat av en sekt i Norrbotten som utgörs av familjer som bor på gårdar omkring varandra och hjälper de jättar som håller till där. I sekten finns Seved med, barn till Börje och Ejvor. Hos dem förekommer allt mellan tama rävar, ”småskrymt” och ”storgubbar”. Storgubbarna  törstar efter människobarn vilket tvingar familjen tillsammans med andra inblandade familjer och elaka bönder, att kidnappa människobarn, för att få frid på gårdarna. Storgubbarna eller jättarna är med andra ord Stallos.

Då vi tittar närmre på innebörden av ordet Stallo har jag hittat följande beskrivningar i diverse lexikon: jätte, en sagofigur, ett hot mot samerna, människoätare, kan förekomma i olika skepnader. Romanen pekar mot att troll är nyckfulla, att de står i konflikt med människorna och törstar efter det vi har men som inte de kan få. I Stallo styr jättarna människornas liv, de bryter sig in hos dem och tar sedan en annan skepnad i form av ett djur för att undvika att bli upptäckt. Tills det att Susso Myrén gör det.

Långsamt och detaljerat letar Susso efter vittnesmål, bevis, ögonvittnen, och ger sig ut på en jakt genom Sverige tillsammans med sin mamma och sin gamla pojkvän Torbjörn. Parallellt följer vi livet på gården i Norrbotten där pojken hålls tillfångatagen och där jättarna fortfarande härjar fritt.

En beskrivning som verkligen passar in på Stallo hittar jag i tidningen Kulturen: ”magisk realism, fantasy, saga och en dos hårdkokthet à la Hemingway”. Författaren Stefan Spjut skildrar den norrländska stiltjen samtidigt som det hela tiden finns en nerv och en hotfullhet genom romanens gång. Han har antagligen hittat mycket inspiration dels genom samisk mytologi men även från John Bauer. Läs och förundras!

/Sara

Filmer, tv-serier och serieböcker som skapar läslust

Redan efter första avsnittet av "Game of Thrones" fick jag lust att läsa böckerna bakom denna eminenta tv-serie. Fem fantastiska läsupplevelser senare är jag glad att jag gjorde vad avsnittet gav mig lust till. Det var alltså paradoxalt nog en tv-serie som fick mig att titta mindre på tv och som gav mig ännu mer läslust än jag hade tidigare. Nu har "A Game of Thrones", första boken i fantasy-serien "A Song of Ice and Fire" kommit i en ny tappning, den här gången som serieroman. Texten har omarbetats av författaren Daniel Abraham. Tommy Patterson står för bilderna.

George R.R. Martin, författaren till den ursprungliga romanen "A Game of Thrones", skriver i förordet till serieromanen att han älskar både serieboken och tv-serien och att varje medium har sina krav, begränsningar och sätt att berätta. Hur trogen man än försöker vara den ursprungliga versionen är man därför nödgad att göra förändringar. Han avslöjar även i förordet att han varit ett stort fan av serietidningar i hela sitt liv och att när han var liten var omarbetade seriebok-versioner av klassiska verk en inkörsport till tyngre saker – de ursprungliga romanerna.

Visuella och litterära medier kan korsbefrukta varandra genom att skildra handlingen i en och samma berättelse på vitt skilda sätt. Då en gammal berättelse får nytt liv i ett annat medium ser man den i ett nytt perspektiv, vilket ofta gör den rikare på nyanser. Beroende på vilken version det är man tar del av först – och här är det ofta slumpen som avgör – kan intresse antingen väckas för de gamla klassiska verken eller för de nya tolkningarna när de filmatiseras eller görs om till serieböcker. Som exempel kan nämnas att det var en otroligt vackert illustrerad seriebok jag läste som liten hos mina morföräldrar som fick mig att vilja läsa "Ringaren i Notre-Dame" i Victor Hugos originalversion, samma sak med Hardys "Tess av d'Urberville", efter att ha sett Polanskis fantastiska filmatisering av boken sent en kväll på tv. Efter att ha tagit del av "Cloud Atlas" i dess ursprungliga litterära form är jag nyfiken på att se vad filmen kommer tillföra och i vilka delar den borde varit mer trogen originalet. Oftast överträffar läsupplevelsen filmupplevelsen, men det finns undantag: "Gudfadern" var endast en helt okej bok medan dess filmatisering är ett oförglömligt mästerverk.

/Johan

Bärbar magi

”Böcker är en unikt bärbar magi” har Stephen King en gång sagt. Det är bara en dag kvar tills man kan bära med sig hem ”A Dance with Dragons” från närmaste välsorterade bokhandel. Detta är den femte delen i George R.R. Martins magiska serie som kommer att omfattas av sju böcker, varav tre kommit ut på svenska. En hel värld fantasy-fans har blivit trollbundna av serien så här långt och Martins förlag räknar med att sälja över en miljon exemplar av ”A Dance with Dragons”. Jag har läst de två första böckerna, ”Kampen om järntronen” och ”Kungarnas krig”. Bortsett från Tolkiens trilogi har jag aldrig läst något så spännande i fantasy-genren. Jag blev därför inte förvånad då Time Magazine beskrev den femte boken som ”ett mästerverk värdigt Tolkien.” ”Sagan om is och eld” har karaktärer man bryr sig om och en komplex handling full av överraskande vändningar. ”A Game of Thrones” är den första delen i serien som nu kommit ut som tv-serie. Tv-serien följer boken troget och till och med de mest hängivna av Martins fans är överraskande nöjda med den.

Inför utgivningen av ”A Dance with Dragons” den 12:e juli är läsarnas förväntan högre än någonsin. Här nedan är en länk till en bild på en bokaffär i Skottland som får illustrera den på sina håll enorma hysterin kring Martins fantastiska skapelse. http://swordinthedarkness.tumblr.com/post/7381254860/waterstones-book-display-in-glasgow-scotland

Och här är en länk till Time Magazines recension av ”A Dance with Dragons”. http://www.time.com/time/arts/article/0,8599,2081774,00.html

/Johan