Tips och tankar kring böcker, läsning, musik och film från Karlskronas bibliotek



torsdag 28 mars 2013

Tips på påskekrim!

Påskekrim är en trevlig norsk tradition som funnits sedan 1923. I Norge har man traditionellt tillbringat påsken i sina fjällstugor, och då ska man förstås ha något bra att läsa med sig... Lagom till påsk ger förlagen ut extra många deckare, som sedan säljer stort ute i bokhandlarna. Deckaren är ett lika självklart inslag i det norska påskfirandet som ägg och godis är för oss! Här får du tips på en ny och några äldre påskdeckare!

Den grymmaste månaden av Louise Penny är alldeles nyutgiven, och det är den senaste boken i hennes serie om den lilla kanadensiska byn Three Pines och kommissarie Gamache. Det är påsk i byn, och man firar enligt traditionen med att måla träägg som sedan göms så att barnen i byn ska få leta upp dem och byta in dem mot godis. Ett medium dyker upp i byn och krögaren Gabri får idén att hålla en seans med henne. Det som börjar lite skämtsamt, slutar dock snart i tragedi... Tonen i boken är som vanligt familjär och hemtrevlig, och om man har läst de tidigare två böckerna blir det ett kärt återseende av både byns invånare och poliserna vid Sûreté du Quebec.

För varje tid på året finns det en Maria Lang-deckare - om ni inte tror mig så titta gärna på den utmärkta kalender som Helena på bokbloggen Fiktiviteter har sammanställt! Här följer tips på två böcker som kan passa såhär i vårvintertider...

"Arvet efter Alberta - Bok 29, utspelar sig i ett regnigt och ett på grund av snösmältningen översvämmat Skoga. Lämplig läsning vid komplicerade arvsskiften."

"Camilla vid skiljevägen - Bok 30, utspelar sig i någon sorts vårvinter. Lämpar sig också vid äktenskapliga problem och om man råkar få ett oemotståndligt erbjudande från operan…"

Glad påskläsning!
/Åsa

onsdag 27 mars 2013

Obekväma noveller

Oline Stig är en erfaren novellist med novellsamlingarna Ryggen fri, Ett familjeliv och nio andra och Den andra himlen i bagaget. Hon förekommer även som skribent i Dagens Nyheter och i Sydsvenskan där hon bland annat skriver essäer och recenserar böcker.

2010 utkom hennes första renodlade roman Jupiters öga, där hon gör upp med och försöker förstå sina farföräldrars öde då de deltog i de nazistiska strömningar som fanns i mellankrigstidens Norge. En roman som verkligen föll mig i smaken!

Novellerna i den nyutkomna samlingen Över gränsen utspelar sig bland annat i Sverige men även i sydeuropa: Frankrike, Grekland och Italien. Gemensamt för berättelserna är den obekväma stämningen, karaktärernas bräcklighet, snedstegen och det tabubelagda, det möjligen förbjudna och huruvida det ska accepteras eller inte. Några noveller sticker ut och stannar kvar hos mig. Det är främst berättelsen "Mamma, pappa, barn" som handlar om ett grannskap och/eller en familjetragedi. Den lilla pojken Noel leker med berättarjagets jämnåriga dotter på fritiden, vad de leker är det ingen som har någon fundering kring tills det att dotterns knän är rispade, hon erkänner till slut inför sin mamma att Noel förgriper sig på henne. Novellen "Ockuperat land" visar istället på ett osunt arbetsklimat där en kvinna på arbetsplatsen bryter ner sina övriga kollegor till den grad att de som inte frivilligt säger upp sig själva försöker hitta vägar till att få kvinnan i fråga avskedad och förnedrad. Detta leder såklart  till ilska och frustration på såväl arbetsplatsen som i berättarjagets privatliv. Men förutom dessa två noveller får vi även en inblick i en hämndaktion med hjälp av en gatumusikant och en äldre herres förälskelse i en trettio år yngre kvinna som leder till oanade konsekvenser m.m.

/Sara
 

tisdag 26 mars 2013

Livet efter dig av Jojo Moyes


…handlar om den 26-åriga Lou Clark som bor hemma med sina föräldrar och sin storasyster. Hon blir av med sitt caféjobb och hon får gå till arbetsförmedlingen för att försöka skaffa ett nytt jobb. Lous familj är ganska fattiga, bor trångt, tittar mycket på TV, läser inga böcker och Lou har inga speciella livsambitioner överhuvudtaget. Hon får i alla fall ett nytt jobb som Will Traynors personliga assistent.
Och Will var, några år tidigare, med om en motorcykelolycka och är nu totalförlamad från nacken och nedåt. Han är en elak, otrevlig och sarkastisk man som har förlorat allt - för han var ju den unga levnadsglada mannen med toppjobb, vackra flickvänner och massor av äventyr. Nu har han bara smärtor, som ska uthärdas och infektioner som ska överlevas. Och Lous jobb består i att vara ett allmänt sällskap åt honom, och hon gör verkligen sitt bästa för att muntra upp honom. Vilket egentligen inte går. Men de lär ändå sakta känna varandra och börjar egentligen trivas rätt bra ihop. Väldigt bra, t o m!

Så råkar hon höra ett samtal där hon förstår att han verkligen inte vill leva längre, utan har tagit kontakt med en dödshjälpsklinik i Schweiz – och detta långt innan Lou kom in i bilden. Hans mamma har utverkat en frist på 6 månader åt dem, för hon hoppas ju att han ska komma på andra tankar, men ingenting verkar kunna ändra hans beslut. Men frågan är om Lou kanske kan göra det, nu när hon av misstag vet…. Och hon jobbar nästan livet av sig för att få honom att hitta mening och glädje i det liv han ändå har kvar, trots att det inte räcker för honom. Hon får med honom på utflykter och t o m en längre resa – allt för att övertyga honom om att det ändå finns så mycket han kan göra, trots sin förlamning. Ändå står Will fast vid att livet är slut för honom, det liv han vill leva, om han ska leva.

Så det här är en lite ovanlig kärlekshistoria om två människor som möter varandra i ett skede av livet när de båda är ganska trasiga. Men det är också en berättelse om ett svårt och tungt ämne. Och man skrattar och gråter om vartannat, och lider så himla mycket med alla de inblandade. För det är snyggt skrivet med många olika infallsvinklar kring det här med dödshjälp, men tar ändå inte ställning. Det finns inga enkla, självklara svar som är allmängiltiga – det går t o m att förstå styrkan i Wills beslut när inte ens kärlek verkar räcka för att välja livet. Men Will förändrar Lou – han får henne att blomma ut, tro på sig själv, ta vara på livet - samtidigt som Lou förändrar Will till en mer ödmjuk och mindre självupptagen människa.

Lite krasst kan man ju tycka att om inte Will kommit från en så extremt välbärgad familj som han gör, så hade ytterst lite i den här historien ens kunna äga rum – det är lite My fair lady över den, där den kultiverade mannen gör en svan av den fula ankungen. Men det får man bortse ifrån, för den har så många andra kvalitéer. Den är rörande – och berörande, och man kan inte annat än älska de här människorna.

/Tuija

måndag 25 mars 2013

Romanpriset till Jonas Brun

Den 15 mars delades Sveriges Radios Romanpris ut för tjugonde gången. Prisutdelningen sker numera alltid på ett bibliotek ute i landet, i år fick Varbergs bibliotek äran att ha arrangemanget hos sig. Årets pris tilldelades Jonas Brun för romanen "Skuggland".

Copyright/fotograf: Sara Mac Key
Lyssnarjuryns motivering:

"För en bråddjup berättelse om längtan och svek där läsaren själv får förtroendet att lägga pusslet."

Jonas Brun är född 1979, och debuterade 2004 med romanen "Den andra tiden". Han har också gett ut en diktsamling och även medverkat med texter i olika litterära tidskrifter. 2009 kom hans andra roman "Det amfibiska hjärtat". Om "Skuggland" skriver Albert Bonniers förlag bland annat såhär:

"En snönatt i början av 1990-talet kliver två pojkar in i en röd bil. De kommer aldrig tillbaka. Kompisen Erik är den sista som ser dem. Många år senare hittas kvarlevorna av en människa i villakvarteret där han växte upp och Erik försöker samla berättelsen om barndomen och om den Erik som försvann."

Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris utses av en jury bestående av radiolyssnare. Bland tidigare års pristagare finns bland andra Kristian Lundberg, Beate Grimsrud och Aris Fioretos. Jag har själv inte läst något av Jonas Brun, men blir ju nyfiken på att göra det nu. Romanpriset tycker jag är lite extra intressant eftersom det är radiopubliken som utser vinnaren.

/Åsa

torsdag 21 mars 2013

Om fiskar, kärlek och underkylt regn

Boken med den kryptiska titeln "Fiskar ändrar riktning i kallt vatten" är den kanadensiske författaren Pierre Szalowskis debutroman, utgiven på svenska på förlaget Sekwa. Den utspelar sig i Quebec under några få dagar som kommer att förändra några människors liv för alltid. Berättaren är en elvaårig pojke vars namn vi aldrig får veta. När han får reda på att hans föräldrar ska skiljas, ber han himlen om hjälp. Kort därefter drabbas Quebec av en sällan skådad storm av underkylt regn som täcker hela staden med ett tunt lager is. När strömmen delvis försvinner får grannar flytta in hos varandra, man får hjälpas åt att hantera vardagen, att hålla värmen och ransonera maten. Forskaren och före detta hockeyproffset Boris tvingas flytta in hos Julie som är trött på sin karriär som strippa. Den alkoholiserade och fördomsfulle pappan Alexis och hans stökiga son flyttar in hos det homosexuella paret Michel och Simon, som hittills hållit sitt förhållande hemligt för omvärlden. Bokens titel anspelar på det experiment som Boris ägnar hela sin tid åt - att studera hur fiskar beter sig när temperaturen i vattnet förändras. Det visar sig att de närmar sig varandra när det blir kallare, precis som människorna gör under isstormen... En trevlig och lättläst bok om hur oväntade händelser kan ta fram det goda hos människor!

/Åsa

måndag 18 mars 2013

Boksummering: Café Bokstugan på turné i Rödeby och Lyckeby

Nu är vårens Café Bokstugan på turné över, men det återstår två Bokstugan-kvällar på stadsbiblioteket. Här följer en ordentlig summering över de böckerna som presenterades i tisdags kväll (på Rödeby bibliotek) och i torsdags eftermiddag (på Lyckeby bibliotek):

De obotliga optimisternas klubb av Jean-Michel Guenassia
Giganternas fall av Ken Follett
Den kalla elden av Arnaldur Inridason
Där ingen skulle tro att någon kunde bo, bok 1 och 2 av Oddgeir Bruaset
A day in the world, ett dygn i tusen bilder
Förrädare av Ola Larsmo
En storm från paradiset av Johannes Anyuru
Mörkt motiv av Louise Penny
Blå ögon och svart magi av Maria Gustavsdotter
Stalinhusen av Ricarda Junge
När döden kom till Pemberley av P.D. James
Nathalie av David Foenkinos
Afternoon tea av Liselott Forslin
Sweet dreams av Åsa Swanberg
Bröd och pizza av Martin Johansson
Blomsterspråket av Vanessa Diffenbaugh
Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskade av Xiaolu Guo
Baddaren av Emma Hamberg
Ru av Kim Thuy
Medicinen av Hans Koppel
Då tänker jag på Sigrid av Elin Olofsson
Dina brev lägger jag under madrassen av Sara Schwardt
Äntligen tant av Anna Eriksson



En härlig blandning av nygamla romaner, brittiska pusseldeckare, surdegsbröd och en inblick i hur en brevväxling med Astrid Lindgren kunde se ut. Nästa Café Bokstugan sker på stadsbiblioteket den 8 april kl. 18 då vi tittar närmare på litteratur rörande Norden. Noveller, facklitteratur och troll utlovas!

/Sara m.fl.

fredag 15 mars 2013

Den osynliga bron av Julie Orringer


Jag har alltid haft ett speciellt förhållande till tegelstenstjocka böcker. Framförallt när jag var yngre lånade jag ofta böcker efter devisen ”ju tjockare desto bättre”, och de skulle gärna handla om något historiskt. Därför blev jag så glad när jag började läsa Julie Orringers debutroman Den osynliga bron, en riktig läsupplevelse som varar länge! Vacker att titta på är den också, med min absoluta favoritbro (Kedjebron i Budapest) på omslaget.

Handlingen tar sin början i Budapest år 1937, då Andras Lévi reser till Paris för att studera arkitektur. Han får inte studera i sin hemstad eftersom endast ett visst antal judiska studenter tillåts på universiteten, och kvoten är redan fylld. I Paris lär han känna en åtta år äldre kvinna, Klara, som han inleder en passionerad kärleksrelation med. Men kriget kommer hela tiden närmare. Andras tvingas återvända till Ungern för att förnya sitt studentvisum, föga anar han då vad som väntar honom…

Det är mycket välskrivet och man sugs verkligen in i berättelsen. Händelserna beskrivs helt i kronologisk ordning och det finns ingenting som stör flytet i läsningen. Författaren har lagt ner mycket tid på research, det märker man verkligen. Hon berättar sina farföräldrars historia och det är vackert, vemodigt och viktigt.

/Helen

torsdag 14 mars 2013

Gubbe och katt : en kärlekshistoria av Nils Uddenberg

Nils Uddenberg, docent i psykiatri och empirisk livsåskådningsforskning och är idag även kattägare. Boken Gubbe och katt : en kärlekshistoria handlar om att ofrivilligt bli med katt. Uddenberg med hustru upptäckte att en katt slagit sig till ro i deras skjul. Att det var vinter just då förenklade inte situationen – de började därför ge katten mat och la ut en filt för att den inte skulle frysa, men inte mer –  "för inte ska väl vi bli kattägare och uppbundna till en livs levande varelse"? Paret reste sedan iväg för en tid och trodde att katten skulle inse att den inte hade något att vinna hos dem   – men icke, katten var kvar.

Vi får följa utvecklingen till att katten slutligen blir kissen, får komma in, får en egen  sovplats i deras säng, blir servarad laxmousse och får en alldeles egen ingång att komma och gå som den vill. Kissen är nu en i familjen– men med en stark och egen viljekraft. Kissen försvinner ibland iväg, gör dem oroliga, men kommer sedan tillbaka, som ju katter oftast gör... Och det är de små berättelserna om hur katten kommer ihop sig med andra katter, balanserar högst upp på taknocken eller fångar möss som hon triumferande visar upp i parets sovrum som blir det stora i den här underbara boken.

Som kattägare känner man såklart igen sig i de funderingar man har över kattens beteende. Och vår författare med bakgrund i psykiatrin kan såklart inte låta bli i att grubbla över kattens sätt att vara – vad tänker kissen? Kan den tänka? Är den medveten om tid som förlöpt? Kan den känna lycka? Älskar den oss så som vi älskar den? Och vad betyder egentligen den där blicken?

Vi blir hela tiden matade med litterära referenser (T.S Eliot, Doris Lessing som även dem är kattälskare), påståenden och fakta kring katter, filosofi utspätt med humor och vardagsanekdoter som ibland svarar på de frågor vi ställer oss kring katten. Katten förblir en gåtfull varelse som många av oss inte kan låta bli att älska.

Sammanfattningsvis: en mycket charmig bok som alla med eller utan katt måste läsa.

/Sara

måndag 11 mars 2013

Café Bokstugan på turné

Ni har väl inte missat att Café Bokstugan även förekommer på filialbiblioteken nu i mars månad? För en vecka sedan var det Nättraby som dukade upp till fika och boktips och det bjöds bland annat på trädgårdsböcker, historiska romaner, deckare och feel-goodromaner som till exempel Nathalie : en delikat historia av David Foenkinos som Åsa tipsat om här på bloggen tidigare. Här har ni litteraturlistan på det som Nättraby-gänget valde att lyfta fram i tisdags kväll:

Nu ser du mig av Sharon J. Bolton
Men fåglarna sjunger om nattten av Erik Eriksson
Lyckostigen av Anna Fredriksson
Klosterträdgårdar, Köksträdgård av Lena Israelsson
Mississippi av Hillary Jordan
Nina av en slump av Michèle Lesbre
Den osynliga bron av Julie Orringer
Vi kom över havet av Julie Otsuka
I trädgårdsmästarens spår : kunskap för en hållbar trädgård av Elisabet Svalin Gunnarsson
Berättelser från yttre förorten av Shaun Tan
Onsala, höstvinden och T. S. Eliot av Sven Westerberg

Ta er till Rödeby bibliotek imorgon kl. 18 för mer bokinspiration!

/Sara m.fl.

fredag 8 mars 2013

Nyutgivning av Maria Lang

I mars börjar Norstedts ge ut några av Maria Langs tidiga deckare på nytt, med anledning av att de har börjat filmatiseras, den första filmen har faktiskt premiär just idag, den 8 mars. Maria Lang får väl ändå anses som Sveriges första deckardrottning – hon var ju långt före dem som idag brukar få detta epitet, som Camilla Läckberg och Liza Marklund. Hon föddes 1914, debuterade 1949, och skrev sedan en ny bok varje år fram till 1990.
Själv är jag väldigt förtjust i Maria Langs böcker, jag gillar den här typen av deckare som brukar kallas pusseldeckare, jag gillar också att nästan alla utspelar sig i den lilla byn Skoga, och att det är samma personer som återkommer. Och personerna är ju främst Christer Wijk från Stockholmspolisen och det unga paret Puck och Einar som alltid lyckas bli indragna i olika mysterier!
Jag tycker själv bäst om hennes tidiga böcker, som har den för 50-talet så tidstypiska miljön, kläderna och inte minst språket. Och det är just de tre första böckerna som Norstedts nu ger ut på nytt. Förutom att de fortfarande är väldigt spännande, trevliga och lättlästa – så är de nya bokomslagen riktigt snygga och lite retroinspirerade!

/Åsa

onsdag 6 mars 2013

Romaner att vänta på...


Pija Lindenbaum skriver vanligtvis bilderböcker där karaktären Gittan har återkommit i ett antal böcker. I april släpper Lindenbaum sin första roman för vuxna, vilket jag verkligen ser fram emot. Romanen med titeln Plats handlar om en "krisande medelålders kvinna" som tar avsked från sitt arbete, sin mobiltelefon samt sin dator för att istället skaffa sig en hund. Nu är det bara hon och hunden. Hur blir tillvaron? Enligt förlaget utlovas "komisk och gripande smärta".

En annan roman som jag längtar efter är Den bästa dagen är en dag av törst, av Jessica Kolterjahn. Titeln må vara avslöjande - det är en "fri litterär fantasi om ett år i Karin Boyes liv" enligt förlaget. Romanen utspelar sig år 1932, året då Boye flyr till Berlin för att bli kvitt sina inre demoner som lockar henne till andra kvinnor. Hon är djupt deprimerad och söker sig till en psykoanalytiker. Men Berlin visar upp en helt annan värld än den Boye är bekant med, en värld som både är främmande och intressant... Boken utkommer även den i april.

Författaren till två av mina favoritböcker Brott och Skuld, Ferdinand von Schirach har nu skrivit en renodlad deckare som jag definitivt kommer att ge en chans. Fallet Collini handlar om den italienske arbetsledaren Fabrizio Collini som mycket oväntat har ihjäl en tysk äldre man på ett lyxhotell i Berlin. Advokaten Caspar Leinen får fallet och det visar sig även att han har en koppling till den mördade. Eftersom Collini inte yppar ett ord om mordet tvingar det Leinen att leta i Collinis förflutna, något som leder honom in i andra världskriget...

/Sara

tisdag 5 mars 2013

Apelsinskalen av Ayad Akhtar


En bok om islam, skriven av en muslim, som inte väjer för det svåra. Ja, det är vad Ayad Akhtars bok Apelsinskalen, från förra året, gör. På ett väldigt nyanserat sätt berättar han om en pakistansk pojkes uppväxt i USA, sedd genom pojkens förundrade och många gånger oförstående ögon. Hayat lever i ett bedrägligt lugn med sin mamma och pappa, när mammans närmaste barndomsväninna plötsligt flyttar in hos dem, på flykt undan sin make och hans familj i Pakistan. Hayats tant Mina blir den som introducerar honom i Koranens tjusande vindlingar, mot sin pappa läkarens vilja - pappan har en gång för alla tagit avstånd från den i hans ögon oförsonliga och kuvande maktfullkomlighet han ser sina gamla landsmän utstråla. Men Hayat uppslukas av att lära sig verserna utantill, ivrigt stöttad och ledsagad av hans vackra och älskade tant Mina, som han älskar på en tolvårings naiva och förvirrande sätt, i all sin totala okunskap om puberteten och vad som följer med den. Men Mina förälskar sig i juden Nathan, till Hayats förvirrade svartsjuka, som till en början ämnar konvertera till islam - vilket tar en ände med förskräckelse när han konfronteras med muslimernas judehat. I sammanhanget gör Hayat sitt livs misstag, en handling som i hans egna ögon i många, många år framåt skuldbelägger honom för hur Minas liv så småningom utvecklar sig.

Det är en vacker och stillsam bok, som på ett mångfacetterat sätt visar på allt det svåra som följer i kölvattnet på oliktänkande. Politik och religion är svårt att gestalta utan att tydligt ta ställning, men Akhtar gör det bra, utan att nyanserna går förlorade. Det är inga enkla frågor han gestaltar genom Hayats tro, tvivel och svek, men det är modigt och klokt att väva in dem i en såhär finstämd berättelse, som också rymmer så mycket annat.

/Tuija

måndag 4 mars 2013

Om tid, livstid och samtid

Sven-Eric Liedman är professor i idé- och lärdomshistoria, och född i Karlskrona 1939. Han har gett ut ett flertal böcker tidigare, varav flera är essäsamlingar. I januari kom hans senaste bok ut som heter ”Livstid” och som även den är en essäsamling. Boken består av korta texter som alla rör sig kring liv och död, tid och samtid. Den tillkom då Liedman fick reda på att han skulle få ett barnbarnsbarn, som föds ungefär 100 år efter hans egen mamma. Detta får honom att fundera över sin egen livstid och över det kommande barnets. Boken handlar om livet, om de val man gör, och hur de påverkar den enskilda personen och livet i stort. Liedman illustrerar sitt resonemang med hjälp av kända och okända människoöden ur historien, bland andra Goethe, Kierkegaard, och även en skånsk präst som rymde med en konfirmand! Boken behandlar stora och tunga ämnen, fast på ett lättläst och trevligt sätt, och den ger upphov till många tankar och frågor under läsningen.

/Åsa

PS! Glöm inte Café Bokstugan ikväll, då tipsar Sara och jag om fler böcker ur vårens utgivning. Vi ses i stadsbibliotekets hörsal kl. 18!

PS 2! Imorgon är det dags för Bokstugan på turné på Nättraby bibliotek kl. 18!

fredag 1 mars 2013

Svikaren av Katarina Wennstam

Förra året släppte Katarina Wennstam sin senaste samhällskritiska spänningsroman; Svikaren. Som den väldigt engagerade journalist hon är, har hon här (liksom i sina tidigare Smuts (2007), Dödergök (2008) och Alfahannen (2010)) lyckats bygga upp en spännande och trovärdig historia kring något som ligger i tiden, och som alla förhåller sig till på ett eller annat sätt. Denna gång utlovas dock en fortsättning i ytterligare två delar, och dem vi kommer att få följa är knappast offren från denna, utan de två kvinnor som satts att nysta i det fruktansvärda som inträffat. Dels får vi följa kriminalinspektör Charlotta Lugn, som får i uppdrag att försöka hitta förövaren bakom ett bestialiskt mord på en känd fotbollsspelare, liksom advokaten Shirin Sundin, som ska bistå och företräda fotbollsspelaren Sebastian Liljas familj.

Och frågan är - varför har någon stuckit ned Sebastian med över 60 knivhugg? Varifrån kommer allt detta hat? Är det fotbollshuliganernas verk, som under lång tid hotat att döda honom för sveket att byta bort sin moderklubb för att istället gå till värsta konkurrentklubben, eller ligger det något helt annat bakom? Sportens värld, och i synnerhet kanske fotbollsvärlden som den ser ut idag, är ofattbart präglad av våld och intolerans, långt bortom en vanlig, icke-fotbollsgalens fattningsförmåga. Och trots att vi nu skriver 2013, i en allt öppnare och tolerantare tillvaro, tycks somliga saker ha en tragiskt lång väg kvar att vandra, för att bli rumsren i dessa sammanhang. Vad jag syftar på? Läs så får du veta!

/Tuija