Den här romanen klassas väl mer eller mindre som en chick lit då den följer dessa unga storstadskvinnors vardagsliv som dock inte alltid är en dans på rosor... En mörkare variant av chick lit? Vi får våndas med dem, följa med i deras ängsliga tankegånger angående våldtäktsanmälningar, otrohetsaffärer, ensamhet, flört med kollegor, vänskapstrassel etc. Jag tror nog att många kan ha glädje av den här romanen på grund av den igenkänning som nog många mellan 20 och 40 år kan känna. Det här är en bok som jag vanligtvis inte hade läst men det kan vara nyttigt att läsa en helt ny genre. Det är en lättläst bok som man snabbt läser ut på grund av det driv och tempo som finns i den. Ibland kan jag dock irritera mig över vissa upprepningar och att dialogen ser ut som den gör, för så tror jag inte tjejer i 30 årsålden pratar... Däremot fångar Jansson tjejernas "krisande", velande och längtan efter något annat väl och trovärdigt.
Här kan du lyssna på när AnnaMaria Jansson presenterar romanen i programmet PP3 i P3.
/Sara