”Livet är en tamp sa kärringen som inte kunde säga k”, säger Karl Oves farmor ofta. Knausgårds självbiografiska romansvit ”Min kamp” skildrar just Karl Oves kamp med livet sett genom Karl Ove. Jag har läst del 1 och nyligen börjat i del 2. I ”Min kamp 1” är det faderns död som är det centrala temat. Hela boken rör sig kring fadern, i första delen är det Karl Oves minnesbilder av en distanserad far, i andra delen har döden inträffat och författaren/sonen måste hantera alla realiteter kring faderns död. Det finns väldigt många bra avsnitt i boken, som till exempel när han och brodern öppnar dörren till huset där fadern dog, misären som möter dem.
I ”Min kamp 2” är det tvåsamhet, kärlek och familjelivet som står i fokus. Karl Ove som pappa och make. Han lever med sin familj i Sverige och ser på Sverige och svenskarna med den utomståendes ögon. Ingen liten detalj, ögonkast, atmosfär är för litet att borra sig ner i. Det är just detta som är storheten med ”Min kamp”; här finns så mycket i en människas liv som man kan ta till sig och känna igen sig i samtidigt som det är personligt och privat. Lysande helt enkelt. / Carina