Ni vet de där böckerna som är som snuttefiltar? Som är så välbekanta till innehåll och upplägg, och som kan läsas med ungefär samma motstånd som att trycka i sig en 200 grams Marabou? För mig har domestic crime blivit en sådan genre. När jag har en lässvacka lyckas jag alltid ta mig ur den med ett riktigt saftigt hushållsbrott (i brist på svensk översättning). Föregångare i genren är exempelvis Kvinnan på tåget och Gone girl. Det handlar om brott i nära relationer, om människor du tror dig känna väl, men som inte är de du tror, och som döljer saker för dig. Ofta är det parrelationer, men det kan också vara vänskap eller relationer mellan föräldrar och barn.
Sara Pinboroughs Bakom hennes ögon är närmast ett triangeldrama. Louise är ensamstående med sonen Adam. En kväll träffar hon en man på en bar som hon har en oskyldig flört med. Döm om hennes förvåning när han visar sig vara hennes nye chef - som dessutom är gift. Ännu mer komplicerat blir det när Louise, som är ganska ensam, blir vän med chefens fru - samtidigt som hon fortsätter relationen med sin chef. Hon förstår snart att det finns hemligheter i parets förflutna. Hur länge kan Louises dubbelspel fortsätta? Vems version av berättelsen om ett äktenskap ska hon tro på?
Anna Ekberg är pseudonym för ett danskt författarteam, som har skrivit För kärlekens skull. Boken handlar om ett par, Christian och Leonore. Deras son Johan har varit svårt sjuk i större delen av sitt 18-åriga liv, men har nu äntligen blivit friskförklarad. Genom årens lopp har båda föräldrarna försakat mycket för Johan. Leonore har givit upp karriär och vänner för att ta hand om honom, och Christian har förskingrat pengar från sitt företag för att ha råd med behandlingar. När krisen är över borde ju paret vara lyckliga, men så blir det inte. På en fest ser Leonore sin man med en annan kvinna. Nu inser hon hur mycket hon har offrat för att nå dit de är idag. Och hon är inte beredd att släppa sin man eller den familj hon alltid velat ha.
Båda böckerna är spännande och snabblästa. Några små invändningar har jag dock, efter att ha plöjt igenom en hel del exempel på denna genre. Mitt intryck av Bakom hennes ögon dras ner något av slutet, som är lite väl otroligt. När det gäller För kärlekens skull, så innehåller den en ramberättelse som för mig är helt onödig och malplacerad. Ungefär vart tredje kapitel berättas av en åldrad polis, som blev inblandad i det brottsfall som boken kulminerar i. Han berättar om fallet för sin dotter som också ställer frågor. Berättelsen hade klarat sig utmärkt utan dessa inspel!
Sara Pinboroughs Bakom hennes ögon är närmast ett triangeldrama. Louise är ensamstående med sonen Adam. En kväll träffar hon en man på en bar som hon har en oskyldig flört med. Döm om hennes förvåning när han visar sig vara hennes nye chef - som dessutom är gift. Ännu mer komplicerat blir det när Louise, som är ganska ensam, blir vän med chefens fru - samtidigt som hon fortsätter relationen med sin chef. Hon förstår snart att det finns hemligheter i parets förflutna. Hur länge kan Louises dubbelspel fortsätta? Vems version av berättelsen om ett äktenskap ska hon tro på?
Anna Ekberg är pseudonym för ett danskt författarteam, som har skrivit För kärlekens skull. Boken handlar om ett par, Christian och Leonore. Deras son Johan har varit svårt sjuk i större delen av sitt 18-åriga liv, men har nu äntligen blivit friskförklarad. Genom årens lopp har båda föräldrarna försakat mycket för Johan. Leonore har givit upp karriär och vänner för att ta hand om honom, och Christian har förskingrat pengar från sitt företag för att ha råd med behandlingar. När krisen är över borde ju paret vara lyckliga, men så blir det inte. På en fest ser Leonore sin man med en annan kvinna. Nu inser hon hur mycket hon har offrat för att nå dit de är idag. Och hon är inte beredd att släppa sin man eller den familj hon alltid velat ha.
Båda böckerna är spännande och snabblästa. Några små invändningar har jag dock, efter att ha plöjt igenom en hel del exempel på denna genre. Mitt intryck av Bakom hennes ögon dras ner något av slutet, som är lite väl otroligt. När det gäller För kärlekens skull, så innehåller den en ramberättelse som för mig är helt onödig och malplacerad. Ungefär vart tredje kapitel berättas av en åldrad polis, som blev inblandad i det brottsfall som boken kulminerar i. Han berättar om fallet för sin dotter som också ställer frågor. Berättelsen hade klarat sig utmärkt utan dessa inspel!
/Åsa