Tips och tankar kring böcker, läsning, musik och film från Karlskronas bibliotek



lördag 30 april 2011

Böcker, blommor och bibliotek!

I maj blommar läslusten på biblioteken i Karlskrona - en månad för dig som älskar böcker, blommor & bibliotek!

Från gårdagens klosterörtagård till dagens: Historier, skrönor och fakta med Christel Hammar-Malmgren från Bredaviks Örtagård, samt boktips från biblioteket. Stadsbibliotekets hörsal, torsdag 19 maj kl. 18.00. Fri entré.

Barnens Blommiga Bibliotek - Kom liten och stor - plantera, läs och sjung med oss. För barn 0-6 år i vuxens sällskap. Bibliotekets trädgård, ingång från Borgmästaregatan. 17- 19 maj kl. 9.00-12.00 Fritt inträde och drop-in. Ta gärna med fikakorg, filt och oömma kläder. Grupper över 10 barn: föranmälan på 30 34 72 eller stadsbiblioteket.barn.unga@karlskrona.se

För mer information, titta in på www.karlskrona.se/bibliotek

fredag 29 april 2011

I maj blommar läslusten på biblioteken i Karlskrona!

Under maj månad satsar biblioteken i Karlskrona extra på alla som älskar att läsa böcker. Bland annat åker Café Bokstugan på turné och läsplattor och e-böcker visas för intresserade. Bibliotekens stora marknadsföringskampanj ”Låna dig rik” fortsätter och under maj månad, med särskilt fokus på vecka 18-19, kommer biblioteken i Karlskrona att ha extra mycket att erbjuda för alla som älskar att läsa böcker.

Vi startar med Café Bokstugan den 2 maj kl. 18.00 i Stadsbibliotekets Hörsal. Personal från biblioteken ger tips inför sommarens härliga lässtunder och även allmänheten är välkomna att dela med sig av lästips. Café Bokstugan ger sig sedan ut på turné och kommer till biblioteken i Jämjö, Lyckeby, Nättraby och Rödeby under maj månad.

Från och med måndagen den 2 maj delar vi ut en snygg bokkasse till de 100 första som registrerar sig för bibliotekets nyhets-sms.

Onsdagen den 4 maj visas e-böcker, läsplattor och mp3-böcker för alla intresserade i Hörsalen på Stadsbiblioteket mellan klockan 15.00 - 18.00.

Satsningen är en del av en av de största marknadsföringssatsningarna någonsin i Sverige inom biblioteksområdet. I satsningen samarbetar alla 25 kommunbiblioteken i Kalmar-, Blekinge- och Kronobergs län samt de två regionbiblioteken i Kalmar och Sydost. Karlskronas bibliotek är en av de medverkande i kampanjen.

Under 2011-2012 kommer totalt 6 kampanjer att avlösa varandra. Dessa kommer att ha olika innehåll och rikta sig till olika målgrupper. Syftet med kampanjerna är att stärka bilden av biblioteken och att visa den bredd av tjänster som man erbjuder.

För att se hela programmet för maj - titta in på www.karlskrona.se/bibliotek

torsdag 28 april 2011

Rekommenderad lyssning!

Bob Brozman m.fl. - Six Days In Down
Bob Brozman, prisbelönt gitarrvirtuos, musiketnolog och historiker, har en otrolig förmåga att röra sig mellan musikstilar. Han har genom åren gjort inspelningar inom en mängd olika genrer och tillsammans med musiker från världens alla hörn. Resultatet har många gånger blivit både nyskapande och intressant. Den här gången har turen kommit till den irländska musiktraditionen och tillsammans med violinisten Dónal O'Connor och uilleann pipe spelaren John McSherry har skivan Six Days In Down vuxit fram. Ett album där man med stor skicklighet lyckats fånga både det vackra och drivet i den irländska musiken utan att fastna i gamla spår. Välspelat och njutbart.

Skivan i vår katalog

/Jacob

lördag 23 april 2011

Fira världsbokdagen med en deckare!

I år sammanfaller Världsbokdagen och påskafton. Om man vill göra ett uppehåll i ägg- och godisätandet kan det alltså passa utmärkt att försjunka i en god bok.

Linda på bokbloggen Enligt O har ordnat en bloggstafett som går av stapeln idag. Varje timma hela dygnet publiceras ett nytt bokrelaterat inlägg av en ny bloggare. Ett bra tillfälle att få massor av boktips - och även tips på nya favoritbloggar!

Påskekrim är en trevlig norsk tradition som funnits i drygt åttio år. Lagom till påsk ger förlagen ut extra många deckare, som sedan säljer stort ute i bokhandlarna. I Norge är deckaren ett lika självklart inslag i påsken som ägg och godis är för oss! Här hittar du tips på bra påskdeckare som vi skrivit om här på bloggen.

Glad påsk, önskar vi på biblioteken i Karlskrona!

fredag 22 april 2011

En dag av David Nicholls

Berättelsen börjar 1988 den 15 juli då det första mötet mellan Emma och Dexter äger rum. Båda har tagit sin examen och har slutligen hamnat i säng med varandra, något vindruckna och lyckliga, fulla av framtidstro. Här är det för dem båda otänkbart att deras relation skulle bli så pass långvarig och komplex som den kommer till att bli.

De är i mångt och mycket varandras motsatser: Emma härstammar ur arbetarklassen, är politiskt medveten och har ett hetsigt temperament medan Dexter är en charmig och attraktiv man som kommer från en välbärgad familj, van att få det mesta serverat till honom. Men trots deras olikheter dras de till varandra. De skiljs så småningom åt men kontakten mellan dem kvarstår och blir till en brevväxling. Emma börjar jobba som servitris på en lågbetald tacorestaurang medan Dexter ger sig iväg på en resa runt jorden. Han lever livet till fullo medan Emma hankar sig fram genom livet.

Ett år i sänder får vi följa hur deras relation utvecklas och enligt mitt tycke ”invecklas”. Dexter lever ett mer kaotiskt liv där alkoholen ständigt är närvarande, då Emma finns där som en trygghet och tröst. Efter en tid ger Emma upp. Hon orkar inte längre fungera som en stöttepelare för Dexter. De glider ifrån varandra mer och mer till den dagen de inte längre pratar med varandra. Kommer de att hitta tillbaka till varandra?

Berättelsen är inte ny, det är en historia vi alla hört förut, pojke möter flicka och en komplicerad kärleksrelation växer fram med åren. Men boken är aldrig förutsägbar och jag tycker om hur kronologin tar oss ett år i sänder. Boken är dessutom skickligt skriven och har ett rasande tempo, ofta skiftandes mellan högt och lågt. Författaren lyckas även väva ihop historien från två håll vilket gör det till en välskriven roman. Recensenter har lovordat boken och jämför Emma och Dexters relation med Harry och Sallys i ”När Harry mötte Sally”. Filmen ”En dag”  kommer att släppas under 2011 och kommer med all säkerhet bli något av en klassisk feel-good film om jag får gissa.
/Sara

Boken i webbkatalogen

torsdag 21 april 2011

Femte träffen med Bokcirkeln

Så har vi då läst ut vårens bok med den sällsamma titeln Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami och i tisdags träffades vi för sista gången för att diskutera och summera våra upplevelser av boken.

Det finns tre handlingar eller linjer i boken. Det som händer Turo i verkligheten: Katten som försvinner, hans fru som lämnar honom, katten som kommer tillbaka. Hans möte och upplevelser med de olika personerna Malta, Kreta, Mei, Kanel, Muskot för att nämna några. Den andra linjen är det som händer i Turos omedvetna när han sitter i brunnen. Här finns väggen han går igenom, det mystiska hotellet och allt underligt som händer där. Den tredje linjen är tillbakablickarna och de ohyggliga skildringarna av kriget. Skildringar som några av oss fick hoppa över eller åtminstone läsa med ett öga. Vi kom in på vad våldet och grymheterna fyllde för funktion i boken. Är det så att författaren vill sätta läsaren i samma ångestfyllda tillstånd som Turo befinner sig i? Är den grymme svågern Noburo Wataya är en nutida inkarnation av Boris Skinnaren?

Haruki Murakami är en bra berättare, men släpper många lösa trådar som han inte tar upp igen. Han skulle vara ännu bättre som novellist. Vid flera tillfällen har vi kommit in på att bokens skeenden kan liknas vid ett dataspel där saker händer på givna kommandon. Vi var flera som blivit förbryllade av boken och har haft lite svårt att ta den till sig. Men det är kanske just därför den har varit så intressant eller till och med nödvändig att samtala om.

Nu stänger vi Bokcirkeln på Lyckeby bibliotek för i vår och vi hoppas kunna komma tillbaka till hösten igen för en ny omgång. Tills dess, gå gärna in och lyssna på och läs om tidigare böcker som Marie Lundström med gäster bokcirklat om i radions P1.

/Annika

onsdag 20 april 2011

Nya skivor

Carl Barât - Efter upplösningen av indierockgruppen The Libertines som Barât grundade tillsammans med Pete Doherty, fortsatte Barât som frontman för det då nybildade Dirty Pretty Things. Det nya soloalbumet släpptes samtidigt med hans utgivningen av hans bok Threepenny Memoirs en självbiografi som bland annat avhandlar den turbulenta tiden The Libertines.

Leif Ove Andsnes - Rachmaninovs pianokonserter no.3 och no.4 nytolkas av den norske pianisten Andsnes tillsammans med London Symphony Orchestra. I Sydsvenskan skriver Carlhåkan Larsén om inspelningen att den är en " prestation som kommer att stå som epokal milstolpe i Rachmaninovkonserternas receptionshistoria."

Killing Joke - Utmärkte sig under 80- och 90-talet för sin smarta, närmast dansanta, men samtidigt tungt dystra post-punk. Det senaste albumet Absolute Dissent är inget undantag från den beskrivningen, även om tonvikten kanske ligger på just det tungt dystra. Absolut Dissent innebär också en återförening för samtliga originalmedlemmar från grundandet 1979.

Skivorna i vår katalog.

/Jacob

tisdag 19 april 2011

Barn och husdjur

Hemma hos oss har vi haft lite olika husdjur under årens lopp. Det började med att barnen kom hem från lekskolan med vandrande pinnar som vi hade i en stor burk ganska länge.


En kompis till vår dotter kunde inte ha kvar sin hamster så den fick ett nytt hem hos oss. Den hette Findus och var jättetrevlig. Varje kväll fick den motionera under uppsikt i vår långa hall. Tyvärr blev den bara 2 år vilket väl är ganska normalt för en hamster.
Monika Langes Hamster : lycklig och frisk : [tio trivseltips] : [mjuk invänjning steg för steg, sysselsättning och aktivering] ger tips och råd om burar, utrustning, skötsel, mat, motion och sjukdomar m.m.


Vi köpte också två undulater som så småningom blev en undulatfamilj på fem fåglar. Annette Wolters Undulater tar upp det mesta som man behöver veta om man funderar på att skaffa undulater. Här finns köpråd, råd om vilken föda undulaten ska ha, ett kapitel om sjukdomar som kan drabba undulater samt ett avsnitt om fågelungar.
En annan bok om skötsel av undulater är Immanuel Birmelins Undulater : lyckliga och friska : [tio trivseltips].


Sist kom en vanlig liten grå mus, Nisse. Honom vågade vi bara släppa lös på balkongen där han fick lukta på blommorna. Nisse blev 3 år och eftersom möss inte brukar bli så gamla tror vi att han hade det bra hos oss. Men han var lite stel och grå om nosen de sista månaderna.
Goda råd om dina smådjur av David Alderton ger tips om hur man föder upp kaniner, marsvin, hamstrar, gerbiler, möss och råttor, chincillor samt jordekorrar och andra smådjur.För samtliga djur finns avsnitt om daglig skötsel, avel, sjukdomar samt information om varianter och raser.
 
Hemma hos oss har inte haft några kräldjur men om du är nyfiken på ormar, ödlor och sköldpaddor och du är sju år eller äldre är du välkommen att lyssna på Manfred Dornhauser som berättar om kräldjur och hur det är att ha dem hemma. Onsdag 20 april kl. 15.00, barnavdelningen.
/Katarina

måndag 18 april 2011

Om bibliotek och katter

Boken om Bibliotekskatten Dewey, kom för ett par år sen, och är en sann historia, skriven av Vicki Myron som är bibliotekschef i den lilla staden Spencer i Iowa i USA. Boken börjar en kall morgon när man hittar en liten kattunge i bokinkastet på biblioteket. Någon elak människa har tryckt in den i luckan bland alla böcker. Alla i personalen blir helt betagna i den lilla katten. Efter vissa diskussioner bestämmer man att katten ska få stanna på biblioteket, och han döps till Dewey Readmore Books. På dagarna har han sina egna rutiner och arbetsuppgifter. Han går sina rundor på biblioteket och kollar så att allt är som det ska. Han är social och umgås gärna med alla sorters människor. Han ligger lika gärna hos gubbarna i tidningshörnan som hos barnen i sagohörnan, och alla får klappa honom. Dewey blir till slut en riktig kändis i den lilla staden, och när han en dag somnar in efter ett långt och lyckligt kattliv, är han känd även långt utanför stadens gränser. För att uppskatta den här boken bör man vara mer än måttligt förtjust i två företeelser: katter och bibliotek. För oss som har ett lite speciellt förhållande till dessa två är boken underbar!

När jag pratade om boken på vårt senaste bokcafé kunde jag inte låta bli att berätta om våra egna bibliotekskatter. Det var en katthona och hennes fyra små ungar som bodde på bibliotekets innergård en sommar för några år sen. Det blev några minnesvärda veckor, när vi försökte mata och ta hand om katterna samtidigt som jakten på ägaren pågick. Till slut fick vi låta Kattkommando Syd komma och ta hand om den lilla familjen. Alla katterna fick nya hem, så det slutade lyckligt! En av ungarna utmärkte sig lite. Han kom emot oss när det var matdags - till skillnad från sina skygga syskon, och jamade ibland lite uppfordrande om inte fatet kom på plats tillräckligt snabbt. Han hade röd lång päls och pigga ögon, och visst påminner han lite om Dewey...?

/Åsa

fredag 15 april 2011

Kärleken i Julia Anderssons liv av Åsa Moberg

Den här självbiografiska romanen är egentligen skriven mellan 1973-74 men släpptes som först i år på den internationella kvinnodagen, den 8:e mars. Åsa Moberg tar oss tillbaka till Sveriges 60 och 70-tal där vi får följa Julia Anderssons liv. Julia är textilkonstnär och debattör. Med hjälp av textil och det muntliga ordet tar hon striden för kvinnans rättigheter. Hon ifrågasätter vad modebranschen gör med kvinnan samt hur medievärlden framställer kvinnan, frågor som är minst lika aktuella idag.

Hon sätter sig även emot den traditionella bilden av en familj; att bli försörjd av en man och att skaffa barn. Hon lever i en relation med flera år äldre Rune. Deras förhållande är tämligen okomplicerat eftersom Rune ger Julia all den frihet hon kräver samtidigt som Julia är märkbart beroende av Rune. Kanske fungerar Rune mer som en fadersgestalt än en älskare för Julia?

Runes och Julias förhållande är fyllt av trygghet och samtal men saknar i sin tur passion och lust. På bokens baksida kan vi läsa om hur Julia funderar över ordet åtrå: ”Hon smakade på ordet. Åtrå. Ett konstigt ord. Väldigt likt otro. Åtrå. Otro. Var det samma ord egentligen?”. Runt Julia cirkulerar ett flertal män. Hubert Meyer, chef för Moderna museet (verklighetens Harry Schein f.d chef för Filminstitutet) väcker nyfikenhet och längtan hos Julia. Något som hon genom hela romanens slåss emot. För trots tristessen hos Rune, är det hos honom hon ska stanna, det är förutbestämt.

Och det är väl det som är så frustrerande, hur en kvinna som sätter sig emot patriarkatet ändå fängslas i det utan att själv vara medveten om det. Vad vill hon egentligen med sitt liv? Och varför följer hon inte sin starka längtan efter Hubert Meyer?

Hela romanen andas feminism, samtidigt ordet egentligen aldrig nämns. Och det går att dra flera paralleller till Erica Jongs ”Rädd att flyga” som skrevs under samma tidsperiod. Det är inte en renodlad kärleksroman även då den domineras av funderingar kring vad kärlek egentligen är samt en ständig sexuell frustration. Men den feministiska och socialistiska tonen är tydlig. Kanske är det en samtidsroman utgiven 40 år för sent? Och hade den kanske väckt större uppståndelse då än vad den gör idag? En bok som jag sträckläste och älskade.


/Sara

torsdag 14 april 2011

Fjärde träffen med bokcirkeln

Vi var en liten men tapper skara som träffades i tisdags för att fortsätta diskutera Haruki Murakamis Fågeln som vrider upp världen. Sidan 600 har vi kommit till och det börjar dra ihop sig mot slutet, men vi får ingen känsla av att alla lösa trådar kommer att få någon förklaring. Tvärtom så introduceras plötsligt två nya, för handlingen mycket viktiga karaktärer; en mor och son vid namn Muskot och Kanel. Författaren driver lite med sig själv då han låter huvudpersonen tänka att Mei Kasahara skulle tycka att han var helt hopplös som lärt känna ännu fler personer med konstiga namn.

Vi fascineras mycket av Kanel och undrar vad det egentligen var som hände honom den där natten då han förlorade rösten. Hur hänger det nedgrävda hjärtat ihop med mordet på hans far? Varför ägnade Muskot och Kanel så mycket tid åt att fantisera om de hemska händelserna på zoo? Det verkar inte så normalt att prata om sådana saker med ett litet barn.

Ytterligare en ny person som introduceras är Noboru Watayas assistent, herr Ushikawa. Han är en nästan komiskt grotesk figur som man skrattar åt trots att han verkar vara en fruktansvärd människa. Han påpekar hela tiden hur dum och värdelös han är men vi är överens om att han nog är smartare än han ger sken av. Något som är lite roligt är alla citat han flikar in här och var när han pratar, allt från filosofiska citat (”Jag tvivlar, därför är jag till”) till litterära (”Ingen människa är en ö”) och populärkulturella (”Det här är ett erbjudande ni inte kan tacka nej till”).

Sedan har katten kommit tillbaka och fått ett nytt namn – Makrill. Skildringen av katten är riktigt kärleksfull och ger lite värme åt berättelsen. På samma sätt uppfattar vi chatten mellan Toru och Kumiko. Det är kärleksfullt och fint och man anar att Toru faktiskt är förmögen att hysa starka känslor. Men kan vi vara säkra på att det verkligen är Kumiko som skriver? Något vi reflekterade över är att katten kan ses lite som ett förebud. Först försvann katten, sedan försvann Kumiko. Nu har katten återvänt och Toru har fått lite kontakt med Kumiko igen. Vågar man hoppas på en återförening mellan dem?

Vi pratade om brunnen som en kraftkälla och drivkraft för Toru. För första gången känns det som att han verkligen vill något, han har ett mål och kämpar för att nå det. Men varför är hans svåger så provocerad av att Toru har tillgång till brunnen och residenset? Vi får en känsla av att han känner att han håller på att tappa kontrollen, att Toru kanske har en kraft inom sig som är starkare än Noburo Watayas och att han känner sig hotad av detta. Vi enas också om att det, trots att det är väldigt intressant att diskutera kring händelser i boken, inte är någon idé att försöka förstå allting utan hellre bara flyta med. Det ska bli spännande att se hur det slutar.
/Helen

onsdag 13 april 2011

Långsam läsning

Mavis Gallant är en kanadensisk författarinna, sedan länge bosatt i Frankrike. Novellerna i Från det femtonde distriktet utspelar sig alla under och efter andra världskriget, på olika platser i Europa. De skildrar vardagliga händelser i vanliga människors liv, under en tid som var allt annat än vanlig och vardaglig. Stämningen är lite lätt vilsen och vemodig, kriget är alltid närvarande, men där finns ändå en slags torr humor. Mavis Gallant målar upp väldigt fina bilder av både tiden och miljön hon skriver om.

Under läsningen slås jag av tanken på att det antagligen är väldigt svårt att skriva noveller - att på så få sidor uttrycka så mycket. Men just det tycker jag att Mavis Gallant lyckas så bra med. Man har faktiskt en känsla av att ha läst en hel roman efter var och en av hennes noveller, och blir nästan lite förvånad när man tittar i innehållsförteckningen och konstaterar att hennes noveller i genomsnitt bara slutar på ca 30-40 sidor. Ändå kan hon uttrycka så mycket på så få rader. Novellerna ska läsas långsamt, och en i taget. För mig som mest läser deckare - och oftast i ett rasande tempo - var det en bra övning i långsam läsning!

/Åsa

tisdag 12 april 2011

Älskade katter!

De som har ägt eller äger en katt tycker ofta att just deras katt är den trevligaste katten i världen. Min katt Lotta som jag köpte 1970 för 25 öre var en jätterolig katt som jag fick behålla i 15 år. Hon hittade på allt möjligt som att hoppa upp i lampan och att rulla ut hela toalettrullen så att den låg som ett stort vitt berg när vi kom hem. Då och då kom hon hem med en mus eller fågel som hon stolt slängde på mattan i vardagsrummet.


Andra katter har gjort större avtryck i historien. Jag har läst 100 katter som förändrade världen av Sam Stall. Boken innehåller ett antal korta berättelser om kända personers katter. Här finns berättelsen om katterna som i två och ett halvt sekel har vakat över Eremitagets konstskatter så att inte möss och råttor kan äta upp konstskatterna. Peter den stores dotter utfärdade ett kungligt påbud att ”katter stora till formatet” skulle samlas in. Katterna finns fortfarande kvar men får idag endast vistas i källaren.
Även Sir Isaac Newtons katt får ett kapitel. Legenden säger att Newton blev så trött på att släppa ut och in sin katt att han utformade kattluckan.
Towser, världens mesta musjägare som fångade 28 899 möss och hamnade i Guinness rekordbok finns med.
Teslas katt sägs ha inspirerat honom till att förstå elektriciteten genom att han när han klappade sin katt framkallade en skur av gnistor.
Edgar Allan Poes katt Cattarina är kanske den katt som finns i hans berättelse ”den svarta katten”. Några av katterna i boken har säkert aldrig funnits och berättelserna kanske inte alltid är sanna men boken var rolig att läsa.
/Katarina

måndag 11 april 2011

Deckare med mersmak

Jussi Adler-Olsen är en dansk deckarförfattare, som skriver om avdelning Q inom Köpenhamnspolisen, en avdelning för så kallade "kalla fall" som leds av kriminalinspektör Carl Mörck. Flaskpost från P är egentligen del 3 i serien, men den första som översatts till svenska. Den har belönats med Skandinaviska kriminalsällskapets pris Glasnyckeln.

En gammal flaskpost hittas vid skotska kusten. Eftersom texten är på danska skickas den till Köpenhamn och hamnar hos Carl Mörck och hans kollegor. Brevet i flaskan visar sig vara ett rop på hjälp från någon som säger sig vara kidnappad. Man lyckas så småningom tyda namnet och uppdagar en kidnappning som skett i det förflutna och slutat tragiskt, men aldrig anmälts till polisen. Man misstänker också att flera andra kidnappningar har skett, som har det gemensamt att de kidnappade är barn i familjer som tillhör religiösa frikyrkor eller sekter. Samtidigt får vi följa en man som utåt sett lever ett vanligt välanpassat liv med fru, barn och villa, men som ibland försvinner iväg i veckor utan att ens hustrun vet vad han gör. När han kommer tillbaka har han alltid mycket pengar med sig hem.

Kalla fall är ju numera populära ämnen i deckare och teve-serier. Även i verkligheten får sådana fall mycket uppmärksamhet. Som alltid finns det ju både bra och dåliga varianter av ett tema. Flaskpost från P var dock riktigt spännande och välskriven, och jag ser fram emot att ytterligare två delar i serien kommer att ges ut på svenska under våren.

/Åsa

torsdag 7 april 2011

Tredje träffen med Bokcirkeln

Så har vi då landat på sidan 450 i Haruki Murakamis Fågeln som vrider upp världen och Toru har till sist tagit sig upp ur den uttorkade brunnen. När han kommer hem hittar han ett brev från Kumiko med en förklaring till varför hon försvunnit så plötsligt. Men är det som står i brevet verkligen sant? Ett tag funderar Toru på att åka till Kreta med den underliga kvinnan Kreta Kano. Men han ångrar sig. Han har fått någon slags insikt i att allt kanske inte står rätt till med försvinnandet och att han måste stanna kvar i Japan för att rädda Kumiko.

”Kumiko var instängd i det mörka rummet och ville bli räddad. Och det fanns ingen som kunde rädda henne utom jag.”

Toru är sagans prins som ska rädda sin prinsessa. Ja, likheter finns med både sagans och fantasyns värld det ser vi. Men som en av deltagarna påpekade så saknas sagans/fantasyns viktiga markörer. Gränserna mellan verklighet/realism och det absurda/overkliga är flytande i boken. Kanske finns här markörer som vi inte känner till men som är uppenbara för en japansk läsare? Vi pratar också om att det skulle vara intressant att höra en intervju med författaren om boken. Hur skriver man en sådan här bok? Hur får man ihop alla labyrintlika trådar? Börjar man skriva från slutet?

Tomhet är något som återkommer i boken. Whiskeylådan, brunnen och väskan med de saknade dokumenten i löjtnant Mamiyas berättelse är alla tomma. Vi är flera som är konfunderade över boken. Toru bestämmer sig för att han ska köpa den olycksdrabbade ödetomten, han vill åt den uttorkade brunnen. Men varför vill han det? Har brunnen något med Kumikos försvinnande att göra?
/Annika

onsdag 6 april 2011

Nyinspelad barockmusik ur Dübensamlingen

Dübensamlingen upprättades och sammanställdes ursprungligen av hovkapellmästaren Gustaf Düben under andra hälften av 1600-talet. Senare skänktes den unika samlingen till Uppsala universitetsbibliotek, där den lades undan och under lång tid förblev bortglömd. Samlingen utgörs av mer än 2300 tryckta musikverk med tonvikt på kyrkomusik från barocken. 1988 påbörjades ett digitaliseringsprojekt av samlingen och verken finns idag tillgängliga digitalt via en onlinedatabas hos Uppsala universitet.

I veckan har vi fått in två nya skivor på musikavdelningen som båda är inspelningar av urval ur samlingen. Båda har fått väldigt gott mottagande.

Anna Jobrant & Düben United - Düben Delights for Soprano

Göteborg Baroque - Ach Swea Trohn: Festival Music from the Düben Collection

Klicka på respektive titel för att se om skivan finns inne eller för att reservera den i vår katalog.

/Jacob

tisdag 5 april 2011

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon

När jag fick syn på Ensamma hjärtan och hemlösa hundar tyckte jag att den såg så otroligt charmig och mysig ut, omslaget fångade mig verkligen. Jag måste säga att innehållet levde upp till förväntningarna riktigt bra.
Det handlar om Rachel, som är 39 år och en inbiten storstadsbo. Hon jobbar på reklambyrå, bor i en liten lägenhet i London och har sedan flera år tillbaka ett förhållande med en gift man. I stort sett över en natt förändras Rachels liv totalt, då hon förlorar både jobb, bostad och pojkvän på samma gång. Som om inte dessa förändringar vore nog får hon dessutom veta att hon har ärvt ett hus på landet av sin moster Dot. Till detta hus hör en hundgård, där hemlösa hundar tas om hand i väntan på att kunna placeras ut i nya familjer.
Rachel är till en början ganska skeptisk inför livet på landet. Hon är som sagt en inbiten storstadsbo och kan inte riktigt se att hon skulle passa in där bland alla hundarna. Långsamt lär hon känna olika människor som brinner för det de gör och hon kan inte låta bli att dras med av dessa eldsjälar. Snart känner hon att även hon har något att bidra med för att skapa ett bättre liv för dessa övergivna hundar.
Förutom Rachel får vi lära känna Natalie, en 30-årig kvinna vars högsta önskan är att bli gravid, och Zoe, en ensamstående tvåbarnsmamma som en dag plötsligt får en liten hundvalp på halsen som hon inte vet hur hon ska hantera. En stilig veterinär vid namn George får också en betydande roll för handlingen. Människor möts och kontakter knyts genom hundarna.
Jag tycker att det är en fin och mysig berättelse med många trovärdiga karaktärer. Hundarna har också sina olika personligheter. Jag som egentligen är en kattmänniska kunde nästan längta efter en liten hund efter att ha läst boken.
/Helen

måndag 4 april 2011

Deckardebatten fortsätter

Debatten om den svenska deckarens kvalitet och framtid har återigen blossat upp. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver Jenny Leonardz om en genre hon anser vara i desperat behov av förnyelse.
Hon har pratat med representanter från flera av de stora förlagen som vittnar om att de svenska deckarframgångarna har gjort att allt fler författare försöker sig på deckargenren, vilket har lett till en överetablering och urvattning av genren.

Jenny Leonardz har också pratat med Sören Bondeson som i dagarna kommit ut med Konsten att döda, en guide till hur du skriver den perfekta kriminalromanen. Bondeson har varit handledare åt några av Sveriges stora deckarnamn, t.ex. Jens Lapidus, Åsa Larsson och Tove Klackenberg, som också medverkar i boken. Hans tips för den som vill återupprätta deckaren och skapa sig ett namn, är att använda sig av nya miljöer, nya områden och nya sorters brott.

Visst finns det både bra och dåliga deckare, men i en genre med så stor utgivning, är ingenting annat att vänta. Det gäller helt enkelt att sålla ut guldkornen...

/Åsa

PS! Glöm inte Café Bokstugan ikväll, kl. 18 i stadsbibliotekets hörsal, med tips på bra läsning - såväl deckare som annat!

lördag 2 april 2011

Djurtema och bokcafé

Ingen har väl missat att det var 1 april igår. Aprilskämten smög sig in både här och där, även i bloggvärlden. Kolla här på Emmabodas biblioteksblogg. För ett ögonblick där blev man faktiskt lite imponerad…

Den nya månaden innebär också ett nytt tema på biblioteken i Karlskrona. I april är det dags för ”Människans bästa vänner”, alltså husdjuren. På stadsbiblioteket kan du just nu beskåda allehanda hundtillbehör från butiken Hundbiten, hämta information om olika husdjur samt givetvis få en massa bra tips på böcker om djur. Den 20 april kl. 15 kommer Manfred Dornhauser till barnavdelningen och visar och berättar om djur som krälar och kryper. Missa inte detta om du är 7 år eller äldre och intresserad av kräldjur! Själv ska jag se till att dörren till mitt arbetsrum är ordentligt stängd den här dagen…

På måndag den 4 april är det åter dags för Café Bokstugan. Som vanligt blir det boktips, fika och bokutlottning i en härlig blandning. Vi kan avslöja redan nu att en del av tipsen kommer att ha anknytning till månadstemat. Ta gärna med egna boktips och tankar kring böcker och läsning. Vi träffas i stadsbibliotekets hörsal kl 18. Varmt välkomna!

/Åsa

fredag 1 april 2011

Andra träffen med bokcirkeln

Murakami fortsätter att fascinera oss med sin tegelstensroman, Fågeln som vrider upp världen. Några av oss har definitivt tagit boken till våra hjärtan, medan några är mer tveksamma. Alla är dock överens om att det är en bok som tjänar på att läsas i en bokcirkel och att det är bra att ha en sporre till att läsa vidare.

Nu har vi kommit så pass långt in i boken att det som skrivits om på baksidan har hunnit hända. Toru Okadas fru har försvunnit från hemmet. Sin vana trogen tar vår huvudperson denna insikt ganska lugnt och bestämmer sig för att klättra ner i en torrlagd brunn för att tänka över sin situation. Inspiration till denna nedstigning har han fått från två olika män; från den synska herr Honda och från löjtnant Mamiya. Löjtnanten besöker Toru i hemmet för att överlämna en gåva som herr Honda testamenterat till honom och passar samtidigt på att berätta om det fruktansvärda som han fick bevittna under kriget mellan Japan och Kina.

Vi funderade över hur skildringarna av kriget uppfattas av en japansk läsare, då Japans relation till andra världskriget fortfarande är långt ifrån okomplicerad.

De tortyrscener som beskrivs i boken är lite väl magstarka för oss och det var många som läste detta med ett halvt öga. Vi reagerade ändå på att det, liksom så många andra av de händelser och känslor som förekommer i boken, är beskrivet på ett kyligt och nästan kliniskt sätt. Det finns hela tiden ett stort avstånd till huvudpersonerna. Samtidigt känns det som att smärta, både fysisk och psykisk sådan, är en viktig del av handlingen. Förutom tortyren så har vi Kreta Kanos obeskrivliga smärta, mannen som uppträder på baren och bränner sig själv med ett stearinljus, samt flera berättelser om inre smärta.

Vi är nyfikna på hur/om alla trådar kommer att vävas ihop längre fram i boken. Det känns som att ingenting händer av en slump, allt har betydelse på något sätt. Till exempel när Toru får veta att någon vars namn börjar på O kommer att ringa till honom. Först har man som läsare svårt att förstå vad det ska tillföra handlingen, men på ett nästan labyrintiskt sätt av trådar leder denna händelse till att Toru verkligen inser att hans fru har gett sig av.

/Helen