Juliet, Naked och Funny Girl av Nick Hornby

I samband med att Nick Hornbys Juliet, Naked nu kommit ut som film har jag förväntansfullt läst boken, och jag blev inte besviken. I det par vi får möta står Annie för rationell skepsis, på gränsen till cynism, medan Duncan står för dyrkan, på gränsen till naivitet. Duncan är besatt av musikern Tucker Crowe, som mystiskt drog sig undan 1986.  Då Duncan får tag på en aldrig utgiven akustisk inspelning av det legendariska albumet Juliet, en avskalad, naken version kallad Juliet, Naked, lägger han upp en lyrisk recension. Annie förlorar nu tålamodet med hans idoldyrkan och publicerar en egen anonym recension där hon sågar albumet. Detta leder till att hon och Crowe inleder en korrespondens, och då Crowe kommer på besök möts han och Duncan.

Hornby tar ett tankeexperiment till sin spets: Hur skulle vi reagera om vi plötsligt mötte våra idoler?  För Duncan innebär ett sådant möte att hans idealbild sjunker till att alltmer spegla den jordiska verkligheten. Detta medan ett motsatt förhållande sker för Annie i hennes syn på Crowe, som stiger alltmer i hennes aktning, då hon börjar få känslor för honom.  Att det finns många komiska inslag hindrar inte att boken även har skarp insikt om faran med att idealisera. Vi projicerar våra fantasier om vilka vi skulle vara på de vi beundrar, vilket ofta säger mer om oss själva än våra idoler.

Funny Girl utspelas på 60-talet, då TV-serier för första gången blev ett dominerande inslag i den samtida kulturen. Vi får följa Barbara Parker, en 21-årig drömmare vars högsta dröm är att bli en komedienne.  Hennes agent får henne att öva bort sin dialekt och övertygar henne om att hon måste byta namn.  Barbara kan se sina egna brister, men har kort stubin och håller inte tillbaka i sin ilska mot de män som underskattar hennes intelligens på grund av hennes vackra yttre, män som tror att det hon kan få tack vare sitt utseende är tillräckligt för henne och att hon därför saknar ambitioner. Man blir varm inombords då Barbara äntligen får en roll som passar henne och då hon slår igenom. Allt Barbara vill är att få människor att skratta och glömma bort sina bekymmer för ett ögonblick.

Jag reflekterade ofta över parallellen mellan Barbara och Hornby själv. Liksom det är hårt arbete för Barbara att nå fram till publiken med sin humor är det för författare väldigt svårt att få läsare att skratta. Kanske är den svåraste konsten att bemästra inom litteratur just komedi. Men åtskilliga gånger lyckas Hornby få till det så bra att man nästan kan tala om litterär komisk timing. Böcker som inte kräver hårt arbete att läsa har också sitt värde, och en bok som är så lätt att läsa som denna är svår att skriva. Tiden flyger när man läser den. En mycket roande och värmande bok, som hyllar alla som älskar att konsten att få andra att skratta, och liksom Juliet, Naked får den min varmaste rekommendation!

/Johan