Evig natt

"En arktisk spökroman" utlovas på omslaget till Michelle Pavers Evig natt, och vem kan motstå det? Inte jag iallafall. Även om jag inte direkt blir vettskrämd, vilket jag mycket sällan blir av böcker, så tycker jag att det är en väldigt välskriven och stämningsfull spökhistoria.

Handlingen utspelar sig på 30-talet, då Jack Miller blir tillfrågad om att följa med på en arktisk expedition tillsammans med tre andra män. De behöver någon som kan sköta radiokommunikationen, och Jack som är trött på det liv han lever i London bestämmer sig för att ta chansen. Ett år ska expeditionen tillbringa i Spetsbergen, på en plats som heter Gruhuken.

Det visar sig snart att det är något som inte riktigt är som det ska med platsen. Det är ingen som vill ta med dem ut dit, utan de avråds istället från att spendera sin tid där. Framförallt bör de inte vara där när det arktiska mörkret lägger sig... Ändlösa dagar i stort sett helt utan ljus, ensamhet och kyla väntar vid Gruhuken. Dessutom blir Jack så småningom lämnad där ensam då de övriga deltagarna tvingas avvika av olika skäl.

Nu börjar det bli riktigt spännande. Vi får ta del av alla händelser genom att läsa Jacks dagbok, och där märker man att han vid upprepade tillfällen börjar tvivla på sitt förstånd. Han ser otäcka saker, hör mystiska ljud och så är det den där stolpen som tycks leva sitt eget liv...

Riktigt ruggigt blir det emellanåt, även om det tar ett tag innan vi kommer dit. Under tiden kan man passa på att njuta av de fantastiska miljöbeskrivningarna. Jag älskar böcker som utspelar sig på ogästvänliga platser som denna!

/Helen