Hundarna och Änglarna av Ola Nilsson

En tidlös, sorgsen, Norrländsk saga fylld av misär, ensamma tonåringar och alkohol, sammanfattar Ola Nilssons första två delar i hans namnlösa trilogi. Den första delen, ”Hundarna”, utgiven 2010, handlar om två syskonpar, Ida och Sanna samt Kalle och Filip. Det är tonåringar som tillsammans eller på egen hand dricker sprit för att dämpa ångest och smärta. Deras pappor fungerar som bifigurer, där den ene drabbats av psykiska besvär och den andre av en stroke, vilket påverkar barnen och relationen mellan syskonen. Vi far runt på den norrländska glesbygden, i bilar, till små stugor, med spriten som ständigt närvarande. Det göms flaskor under broar som även fungerar som mötesplatser. Det är en stark berättelse där ungdomarnas öden berör läsaren.

I del två, ”Änglarna”, lär vi istället känna den blyge och tafatte Anders, som ofta sitter ensam

på byns gatukök när han inte mekar med sin bil. Han är minst sagt introvert och reagerar därför när Lisa, som arbetar på grillen, söker kontakt med honom. Det leder till ett fumlande kärleksmöte som ganska snabbt tar en oväntad och hiskelig vändning. Vi får även möta Anna som växer upp med sin försupna men förmögna far Oskar och sin farmor. Även här rör sig Ola Nilsson i det karga Norrland och fortsätter på temat ensamma och utstötta människor. Den gråa vardagen, det avskalade språket och de tragiska ödena kan ses som den röda tråden genom romanerna. Nu återstår endast del tre, "Kärleken gömmer minnet" och det ska bli intressant att se hur Nilsson knyter ihop sin romansvit.

/Sara