Havskatten av Ann Rosman

Så fantastiskt trevligt det är att läsa en bok som utspelar sig i en miljö, som är bekant för en! Det är femte gången jag njuter av att läsa om Ann Rosmans kriminalare Karin Adler, som jobbar i Göteborg, men bor på sin segelbåt ute i Marstrand. Året om. Och även denna gång väver hon skickligt in en historisk händelse, oftast någon form av brott begånget kring Marstrand, någon gång för länge sedan – denna gång kring sekelskiftet, Oscar II:s tid. Det är onekligen en fröjd att få sig en riktigt bra spänningsroman till livs, men samtidigt är hennes böcker så mycket mer än vanliga deckare – Rosman måste ägna en hel del tid åt historisk research, ovanpå den lokalkännedom hon har om denna underbara plats på västkusten…

Parallellt med mysteriet i nutid kring en död kropp som hittas under en brandövning på Marstrand, så får vi alltså också följa den lite sjukliga adelsdottern Karolina, som med sin far, direktör Lundgren, styvmor och halvsyster, tillbringar en del av sommaren i den friska och stärkande havsluften i kurorten Marstrand. Samtidigt hoppas familjen finna henne en blivande make, medan de frotterar sig med societeten. Och visst lyckas den nya kurläkaren få henne i bättre form och mer än så, medan den gamle, även kallad Havskatten för att han är en osedvanligt ful fisk, härjar fritt bland baderskorna och tar sig de mest vidriga friheter. Samtidigt försöker greve Douglas Lagercreutz göra allt för att snärja Karolina till sin hustru – dock mörkar han den mest graverande information…

Spännande och informativt – det är alltid lika fascinerande att få inblickar i olika samhällsklassers och yrkesgruppers levnadsförhållanden och livsvillkor förr i tiden. Och lika intressant att följa Karin Adlers nutida nystande i vem som kan ha haft vinning av att ha ihjäl en osedvanligt samhällsengagerad äldre man, som var beredd att slåss hårt för bevarandet av sitt Marstrand.

/Tuija