Innan jag upptäckte New Order hade jag nästan uteslutande lyssnat på musik jag först hört från min systers rum. Den smala väggen mellan våra rum var för mig som en gräns mellan två dimensioner (ni vet, den gamla historien om det yngre syskonet som på avstånd känner avund och beundran till det äldre syskonet och hur oöverbryggbart det avståndet kan kännas). Mystiken i att inte veta vad man hörde på andra sidan förstärkte fascinationen till allt hon självständigt upptäckt och gjort till en del av sitt liv. Hennes fönster vette mot morgonsolen, mot ett myller av hustak därute där hon hittat sina vänner och alla låtar de hade hittat tillsammans och dansat till. Mitt fönster vette mot kvällssolen, skogen, en utsikt mot ensamhet – inbjudande längtan bort. Och New Order lät som ett svar på löftet i längtan efter det oupplevda. Jag hade hört dem på radion, spelat vinylskivorna med bara mig själv som sällskap, sexton år gammal. För första gången var det som om jag hade hittat något som var bara mitt. Att känna släktskap med det vilda, vare sig det var det otyglade i musiken eller det outforskade i naturen, kändes inte längre så ensamt, inte efter "Temptation".Bernard Sumner är New Orders främste låtskrivare och imorgon kommer hans självbiografi, "Chapter and Verse", ut. I den får vi bakgrundshistorien bakom låtar skapade av Joy Division och New Order. Det har skrivits mycket om de här två banden tidigare, men aldrig av någon av medlemmarna själva. Att få ta del av det som inspirerade Sumner att skriva låtar som i skapandeprocessen fått eget liv och originalitet, låtar som i sin tur inspirerat så många andra att skapa, eller bara att dansa, detta är något stort för oss som någon gång tagit Sumners låtar till våra hjärtan. Mycket efterlängtad bok, och bara tanken på att läsa den medan regnet smattrar på fönstret lyser redan upp höstmörkret.
/Johan
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar