"Grottmannen" av Jörn Lier Horst

Den norske deckarförfattaren Jörn Lier Horst har nu kommit ut med andra delen i serien om kriminalpolisen William Wisting, "Grottmannen". Den första var "Jakthundarna", läs här vad jag skrev om den. Jag gillade redan första boken, dels för att det var en spännande och välskriven historia, men också för de skickliga personporträtten, som ju inte alltid är så självklara i deckarvärlden. Med ganska få drag lyckas författaren få till trovärdiga porträtt av huvudpersonerna, utan att deras personligheter och privatliv hamnar för mycket i fokus. Poliserna är vanliga människor, inga hjältar och heller inga martyrer med mörkt förflutet eller en massa personliga problem. Polisarbetet skildras som till stor del bestående av research och spaning. Precis som i förra boken spelar Wistings dotter Line, journalist på dagstidningen "Verdens gang", en viktig roll i berättelsen.

 En man hittas död i sitt hem. Han har suttit död framför teven i månader utan att någon har saknat honom. På samma gata bor Wisting, och där är Line också uppvuxen. Hon får en idé om att göra ett reportage om ensamheten i vårt samhälle, med utgångspunkt i den döde mannens öde, och börjar nysta i hur hans liv sett ut. Samtidigt hittas ett annat lik i en julgransodling. Mannen är svår att identifiera, och när man till slut hittar fingeravtryck på en broschyr i hans ficka, visar de sig tillhöra en efterlyst amerikansk seriemördare. De två fallen verkar till en början inte ha något med varandra att göra, men snart börjar det dyka upp kopplingar...

"Grottmannen" är en modern deckare som går i Sjöwall/Wahlöös väl upptrampade fotspår. Den tar upp aktuella samhällsproblem utan att moralisera, och är samtidigt både spännande och välskriven!

/Åsa