Den sista avrättningen

Jag har precis läst en fantastiskt bra roman av debutanten Hannah Kent. En mörderska bland oss är den fängslande titeln och boken behandlar den sista avrättningen av en brottsling på Island. Året är 1829 och pigan Agnes Magnúsdóttir döms för medhjälp till mord. Det beslutas att hon i väntan på att dödsstraffet ska träda i kraft ska sättas i förvar på en gård i takten. På gården bor bonden Jón tillsammans med sin hustru och två döttrar, och till en början är de allihop väldigt avogt inställda till att behöva ta sig an Agnes. Det kan man ju förstå, för vem av oss skulle frivilligt vilja släppa en mörderska över sin tröskel? Agnes blir trots allt långsamt en del av vardagen på gården, ingen upplever henne som det monster hon utmålats att vara, men dagen för avrättningen närmar sig...

Till själasörjare ber Agnes att få den unge prästen Tóti. Hans uppgift är att få henne att försonas med sitt öde och förbereda henne själsligen på det som ska ske. Han får också ta del av Agnes version av vad det egentligen var som hände. Det är välskrivet och intressant, med mycket research bakom. Det isländska landskapet och den karga miljön på gården skildras så att man riktigt känner att man befinner sig där. Anmärkningsvärt är att Hannah Kent egentligen är från Australien. Hon fick inspiration till att skriva historien om Agnes Magnúsdóttirs öde när hon tillbringade en tid som utbytesstudent på Island. Lyssna gärna till hennes berättelse om hur boken kom till här.

Under läsningens gång påmindes jag hela tiden om en annan bok som jag läste i höstas, nämligen Djävulen hjälpte mig av Caroline Eriksson. Här befinner vi oss i skånska Yngsjö år 1889, där Anna Månsdotter blir den sista kvinnan som avrättas i Sverige dömd för mordet på sin svärdotter Hanna. Även här är boken skriven av en duktig debutant som har blandat fakta med fiktion på ett mycket lyckat sätt. Den klaustrofobiska miljön på gården i Yngsjö riktigt kryper under huden på en.

/Helen