Boken utspelar sig i Nigeria under 1980- och 90-talet. Landet, som haft en orolig historia sedan självständigheten från Storbritannien 1960, styrdes under denna tid av olika militära regimer och präglades av ständiga kuppförsök. Historien berättas av Kambili, en 15-årig tjej vars familj har det gott ställt, de bor i ett fint hus och har tjänstefolk. Kambilis pappa är en framstående och högt ansedd man i deras hemstad. Han äger många fabriker, och han äger också en stor dagstidning. Familjen består också av Kambilis mamma och hennes äldre bror Jaja.
Kambilis far är väldigt sträng och hård mot sin familj. Han är strikt katolik, och när hans hustru eller barnen gör något som trotsar hans vilja eller den katolska läran, så blir de bestraffade, och ibland slår han dem rätt illa. Han ställer stora krav på sina barn. Varje termin vid betygsutdelningen ska de vara bäst i klassen. Varje vecka får Kambili och hennes bror ett schema, där pappan rutar in deras dagar fullständigt. De får inte se på teve eller ägna sig åt andra nöjen, och de får aldrig träffa jämnåriga kompisar. Barnen är ändå stolta över sin far och den plats han har i samhället, de ifrågasätter inget, för de känner inte till något annat liv.
Vid en av alla militärkupper som ägde rum vid den här tiden blir det oroligheter kring pappans tidning, och barnen skickas då iväg för att bo hos sin faster och sina kusiner. Där är det helt andra regler som gäller. Stämningen är öppen, man pratar och skrattar och bråkar med varandra, vuxna och barn tillsammans, utan rädsla för bestraffningar. I början är Kambili och hennes bror lite tillbakadragna och förvirrade av det nya, men snart anpassar de sig och lever upp, särskilt brodern Jaja. De får göra saker de aldrig gjort förut, spela fotboll, göra utflykter, se på teve och lyssna på musik.
När de kommer tillbaka hem märker fadern direkt förändringen, och menar att hans syster har förlett barnen. Kambilis bror Jaja, börjar säga emot och sätta sig upp mot sin far och de orättvisa bestraffningarna. Fadern svarar på det enda sätt han känner till; han slår dem ännu värre och hittar på ännu grymmare bestraffningar.
"Lila hibiskus" är främst en fin skildring av Kambilis person och livsöde, men också en intressant inblick i en del av Nigerias historia, och hur det förflutna ständigt påverkar nuet. Det är bitvis jobbig läsning, men också väldigt givande.
/Åsa
måndag 14 september 2015
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar