Tom och Karin väntar sitt första barn och Karin blir dödssjuk, akut myeloisk leukemi,med sju veckor kvar till förväntad förlossning. Hon hinner berätta för Tom vad hon önskar att deras barn ska heta. Sedan blir allt ett hemskt, infernaliskt, intensivt kaos i sjukhusets miljö. En av läkarna säger vid ett tillfälle till Tom: ”Du befinner dig nu i det värsta av helveten”.
Boken pendlar sedan mellan tiden när Karin och Tom först träffades, tiden efter de fått veta om graviditeten och när Tom kommer hem med sin lilla flicka.
Myndighetssverige i sin värsta form ger sig till känna genom Överförmyndarnämnden och Skatteverket – den läsningen är så tragisk så man själv mest vill skrika och instämmer med Tom när han till slut utbrister i frågan ”Har du läst Kafka”? till mannen på Överförmyndarnämnden.
Kärleken mellan Tom och Karin beskrivs inte sockersött men med en ton som är så känslosam, naken och realistisk att hela boken vibrerar av den.
Saknaden och minnena av Karin, tröttheten och så kärleken till deras lilla flicka som tar vid fyller sidorna och det är smärtsam och vacker läsning.
”Du vet att jag älskar henne med tyngden av oss, ändå känns det som om jag har det bästa bakom mig och det viktigaste framför mig…”
/Lotta
torsdag 10 september 2015
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar