"Fortfarande Alice" - igen

Vi brukar försöka undvika att upprepa oss här på Bokstugan-bloggen, men ibland blir det nödvändigt. När nu filmen "Still Alice" skördar framgångar efter att Julianne Moore tilldelats en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll, vill jag gärna påminna om den mycket läsvärda boken bakom filmen, "Fortfarande Alice" av Lisa Genova. Här är en kortfattad version av mitt inlägg från september 2010:

Alice Howland är 51 år när hon får diagnosen Alzheimers sjukdom. Hon är professor i psykologi vid Harvard och forskar och undervisar i språkpsykologi. Språk är viktigt för Alice, och det är just i språket som de första tecknen på hennes sjukdom börjar visa sig. Det börjar med att hon glömmer ord under sina föreläsningar. Alice förklarar det med att hon är överansträngd och i klimakteriet. En dag när hon är ute på sin vanliga joggingtur tappar hon bort sig och minns inte var hon är eller var hon bor. Efter den händelsen blir hon rädd och söker upp sin läkare. Efter en rad olika prover och utredningar får hon till slut diagnosen Alzheimers. Boken följer Alice under två års tid, då sjukdomen förvärras snabbt och blir väldigt påtaglig, både för Alice själv, och för hennes man och deras vuxna barn. Boken känns som en mycket trovärdig skildring av sjukdomen, sedd ur patientens synvinkel. Under läsningen märker man hur språket i boken försämras, i takt med att Alices sjukdom blir värre, och i slutet minns hon inte längre namnen på sina nära och kära. Författaren, Lisa Genova, är neuropsykolog och arbetar med frågor som rör Alzheimers. Även om det är ett jobbigt ämne så är det en mycket läsvärd bok, som väcker tankar och frågor som stannar kvar hos en långt efter man har läst ut boken.

Efter att ha läst boken kändes det som om man hade fått insikt i något man helst skulle slippa - men ändå aldrig skulle vilja vara utan - om ni förstår vad jag menar... Jag har ännu inte bestämt mig för om jag ska se filmen, den har fått varierande kritik av recensenterna, kanske är det bäst att bevara det starka minnet av boken och läsupplevelsen...

/Åsa