Presidentens hatt av Antoine Laurain

Det hela sker av en ren slump. Sedan vilar den i Daniel Merciers händer, presidentens Francois Mitterands svarta filthatt, och den besitter oanade krafter… Kvällen börjar med en storslagen middag beståendes av skaldjur och vin som Daniel unnar sig i sin ensamhet då hans familj är bortrest. När självaste Frankrikes president slår sig ner med ett sällskap vid bordet bredvid är kvällen fulländad för Daniel. Han tjuvlyssnar på deras samtal och njuter av att vara en fluga i rummet. När sällskapet lämnar restaurangen upptäcker Daniel att Mitterands hatt är kvarglömd. Efter en kort betänketid rafsar han åt sig hatten och försvinner därifrån. Daniel har aldrig mått bättre. Hatten ger honom självförtroende och mod, den bidrar till och med till att Daniel blir befordrad till ett kontor i en stad utanför Paris. Dagen då familjen flyttar händer det som inte får hända, hatten glöms kvar på tåget från Paris…

Vi får sedan följa hattens vandringar från den ena till den andre och ta del av de tillfälliga ägarnas förändrade beteende och beslut som görs mycket tack vare hatten och den auktoritet den skänker dem, beslut rörande allt från kärleksuppbrott till att göra karriärframsteg…

Daniel kan dock inte glömma Mitterands hatt och gör allt för att spåra den. Efter att ha satt in en kontaktannons i tidningen får han till slut kontakt med den kvinna som fann hatten på tågets hatthylla. Hon lämnade i sin tur hatten på en parkbänk där en nedstämd man som sysslar med att framställa parfymer blir den nya ägaren… Men tro inte att jakten slutar där!

"Presidentens hatt" är en fransk, charmig, lättläst feel good/pusseldeckare med en knorr på slutet. Romanen har funnit flertalet priser i Frankrike, USA och England och kommer säkerligen uppskattas av många i och med sina många likheter med succéromanen ”Igelkottens elegans”.

/Sara