The Selfish Giant är en brittisk film som utspelas i Bradford, en stad i norra England. I filmens centrum står två trettonåriga pojkar, Arbor och Swifty. De lever båda i dysfunktionella, fattiga familjer och blir utsatta för glåpord och mobbing från andra elever i skolan. Arbor och Swifty utgör på flera sätt varandras motpoler: Arbor är impulsiv, har stora koncentrationssvårigheter och blir lätt arg medan Swifty är lugn och omhändertagande. Mellan Arbor och Swifty finns en varm och stark vänskap. För att tjäna in pengar till sina skuldsatta familjer börjar Arbor och Swifty samla skrot till skrotsamlaren Kitten. Han är en skrupelfri, våldsam man som inte skyr några medel för att hålla sin verksamhet igång. Arbetet visar sig snart bli farligt för Arbor och Swifty, men det är för sent att dra sig ur...
The Selfish Giant är en oerhört stark och gripande film. Regissören Clio Barnard är från början dokumentärfilmare och detta märks till viss del. Vi får följa pojkarnas vardag och den bistra verklighet de lever i på nära håll. Filmens titel kommer från en saga av Oscar Wilde, Den själviska jätten, som handlar om en jätte som stänger ute barn från sin vackra trädgård eftersom han vill ha den för sig själv. Då förbannas trädgården med evig vinter ända tills jätten inser sitt stora misstag och släpper in barnen i sin trädgård igen. Denna saga finns med som ett ständigt eko genom filmens gång.
Några av städerna i norra England räknas till de fattigaste områdena i EU och det är omöjligt att missa samhällskritiken som förs fram av filmen. Detta tillsammans med det vackra bildspråket och de fantastiska skådespelarna Conner Chapman och Shaun Thomas som Arbor och Swifty gör The Selfish Giant till en av de bästa och mest gripande filmer jag har sett i år.
/Maja
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar