Bildkälla: nt.se |
I essäsamlingen "Rummets rymder" studerar Perec det vi ständigt omges av. Rum, rummens funktion, föremål och existens. Han börjar med att fundera kring objekten i våra rum såsom sängen och menar att den är urtypen för det individuella rummet. Han pekar på exemplet att då Kronofogden ska ta ens tillhörigheter är sängen det absolut sista de tar. Han väcker tankar såsom: vilka en har mött i sin säng? Hur långt en har rest i sin säng? Perec fortsätter sin ”rumsvandring” genom att titta närmare på väggar för att vidga perspektivet till dörrar, trappor, rum, lägenheten, huset, gatan, kvarteret, staden, landet och slutligen rymden.
Det hela kan låta banalt att i två sidor beskriva en dörrs funktion och betydelse men det är oerhört facinerande, tankeväckande och inte minst roligt då Perec skriver med en trevlig och underfundig ton.
Jag bär speciellt med mig avsnittet om kvarteret som han delar in i två kategorier, kvarterslivet där en har sina närmaste vänner, är stammis på kaféet och givetvis skakar hand med ägaren, men även kvartersdöden, att kvarteren och närområdena utarmas. Perec sörjer till exempel det faktum att kvartersbiograferna med de förskräckliga reklamfilmerna för kemtvätten på hörnet, numera är allt färre till antalet. Han frågar sig även varför man inte kan sprida sitt boende och ha fem – sex rum utspridda i Paris för olika avseenden? Äta i ett kvarter, älska i ett annat och slutligen sova i ett tredje?
Det förekommer välkända men även okända citat, gåtor, frågeställningar, anekdoter och dikter som knyts ihop under rubriken Rum. Med all sin enkelhet fullproppad av klurigheter trollbinder han mig. Observera det ni har runt omkring er, se det med nya ögon, det uppmanar Georges Perec i "Rummets rymder".
/Sara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar