Flickan med gåvorna av M.R Carey

I ett England efter katastrofen så hänger mänskligheten på en tunn tråd. De som finns kvar har byggt murar som skydd för världen utanför. Därute finns  nämligen de Hungriga, det hot som vi alla (okej, kanske bara en del av oss) skräms av. Nu har det blivit verklighet. Jag vill inte spoila för mycket av den här boken, men jag kan säga som så att Carey har gjort sin research och jag blir en smula nervös över att det här skulle kunna hända på riktigt. Precis som en roman om hungriga borde, att jag lämnas med en krypande känsla av rädsla och paranoia.

På en militärbas sitter 10-åriga Melanie i en liten cell. Tillsammans med en grupp andra barn som också sitter i celler, så går hon i skolan, duschar och äter. Melanie sitter i rullstol, fastspänd, och varje dag när hon hämtas till sina lektioner så har hon en pistol mot sitt huvud. Melanie tänker att de vuxna nog inte tycker om henne, fast hon försöker vara så trevlig och ljuv hon bara kan.
Alla barnen på basen är där för ett specifikt syfte, men just Melanie är extra speciell. Hos den fundersamma lilla flickan ligger vad forskarna tror är räddningen, hon bär bokstavligen världen på sina späda små axlar. Om det nu finns något hopp för mänskligheten, så är det till Melanie vi sätter det hoppet. Men inget är som läsaren av Flickan med gåvorna tror, och snart får vi följa Melanie på en resa som inte är lik någon annan.
Det här är riktigt bra! Det är skrämmande, ömsint, sorgligt och blodigt. Stundtals rätt så väldigt blodigt. Men det tror jag en del redan har räknat ut. Vi har trots att göra med Hungriga. Väldigt hungriga. Flickan med gåvorna har precis kommit ut som film, och jag tror att den kan vara ännu bättre där. För det är action från start till slut, och första halvan av boken är en av de starkaste jag läst i den här genren. Sen tappar den lite fart, men avslutar på topp igen. Vad jag förstår så är det författaren som även har skrivit filmens manus, vilket lovar gott.
Flickan med gåvorna är inget för dig som inte trivs med att läsa om rädsla, men för oss som gärna tar rädslan i hand och visslar lite glatt så är det här superbt. Det är en roman fylld med inte bara mörker, utan även ett dimmigt ljus. Ni vet, det där ljuset som ryms i en gatlykta en disig kväll, ett ljus som är både skrämmande och tryggt samtidigt. Läs Flickan med gåvorna och låt Melanies stora ögon riktas mot dig.

/Malin