Stockholmsjävlar av Jan Bylund

Det finns ingenting som förenar oss så mycket som vårat hat för Stockholmare. Det menar Jan Bylund i sin nya bok "Stockholmsjävlar".

Boken är fullproppad med oneliners, små korta meningar som ringar in och driver med stockholmare. Det är en elak och humoristisk betraktelse över huvudstadens
märkliga livsvanor. Varför betalar man egentligen flera miljoner för en bostadsyta som är stor som en toalett? Varför säger man att man jobbar med "management-business-inquiry" när man egentligen är timavlönad telefonförsäljare?
Här skojas friskt med alla udda personligheter som du hittar i storstaden. Brats, hipsters, lattemammor, bloggerskor, förortsungar och stekare får sig en rejäl örfil. De normer som styr livet i storstaden får också stort utrymme. Pengar, status och trendkänslighet tycks alltid stå över värme, kärlek och medmänsklighet.

Men är det roligt? Ja det är det faktiskt. Bylund är duktig på att hitta en fin balans i sin dissekering av stockholmare. Han vet precis vad han skriver om. Jag bodde ett år i Stockholm och kan peka ut flera märkliga saker som Bylund tar med i sin bok. Det finns också en tydlig brasklapp i boken. Bylund menar att de värsta stockholmsjävlarna kanske inte är de som är födda i Stockholm utan snarare de lantisar som flyttat dit under de senaste åren. Desperat försöker lantisarna dölja sin bakgrund och vill leva som Carrie i "Sex and the city". Resultatet blir att vi anammar så många konstiga trender som möjligt och framstår som kompletta idioter. Hur vi än väljer att betrakta Stockholm så är det en märklig smältdegel av olika kulturer, ständigt i rörelse. Vi kommer nog alltid beundra vår huvudstad med skräckblandad förtjusning. Jag avslutar "in the words of Anna Kinberg Batra". "stockholmare är smartare än lantisar". Punkt!

/Henrik