"Vinterfolket" av Jennifer MacMahon

I januari 1908 hittas Sara Harrison Shea brutalt mördad bakom sitt hus i West Hall, Vermont. Bara några veckor tidigare hade hon förlorat sin dotter Gertie i en olycka. Vi får följa Saras sista tid i livet så som hon själv beskriver den i sin dagbok. Parallellt berättas en annan historia i nutid, men med starka kopplingar till det som hände Sara. Drygt hundra år senare bor nittonåriga Ruthie i Saras hus tillsammans med sin mamma Alice och sin lillasyster Fawn, sex år. En kväll kommer Alice inte hem, och när Ruthie söker igenom hennes rum efter ledtrådar, hittar hon några föremål som gör att hon inte vill kontakta polisen. Hon hittar också ett exemplar av Sara Harrison Sheas dagbok, som gavs ut av en släkting efter hennes död. Till West Hall kommer också Katherine, som förlorat både sin son och sin man på kort tid. När hon gick igenom makens saker hittade hon tecken på att han besökt West Hall kort före sin död. Hon hittade också ett exemplar av Sara Harrison Sheas dagbok... Kvinnornas öden sammanflätas i jakten på Alice och på sanningen om vad som egentligen hände Sara.

Boken rör sig i gränslandet mellan skräck och deckare, ett område som allt fler författare verkar röra sig i numera. Den är spännande rakt igenom - sträckläsning är oundvikligt - och stämningen är riktigt kuslig. Den förstärks också av miljön, det är ensligt belägna hus och nära till skogens farligheter, ständig iskyla och ett mörker som aldrig lättar. Min enda invändning är möjligen att slutet kändes lite platt, inte riktigt i stil med berättelsen i övrigt. Jag vill gärna läsa mer av MacMahon, men då får det bli på engelska eftersom inga av hennes tidigare böcker är översatta till svenska.

/Åsa