”Playground” av Lars Kepler

…eller snarare av makarna Ahndoril, som ju ligger bakom pseudonymen. De har denna gång lämnat Joona Linna bakom sig, för att göra ett nedslag i en helt annan värld (!), nämligen dödsriket, eller väntplatsen dit. Och det är en ganska annorlunda produkt från deras sida - på flera sätt - och det mest positiva är kanske att de grymmaste sekvenserna inte är fullt så detaljerade som de har haft för vana att beskriva dem. Men det är inte mindre våldsamt, eller mindre blodigt för det… Inget för den känslige, alltså.

Det handlar i alla fall om löjtnant Jasmin Pascal-Anderson, som under en insats i Kosovo blir skjuten. Hon får ett hjärtstillestånd, under vilket hon vaknar upp på en ytterst märklig plats – en mörkt dov, tidlös, och våldsam hamnstad, där de döda, eller på gränsen till döda, köar för ett identifikationsvisum och väntar på att förhoppningsvis få återvända tillbaka till sin kropp. Där får hon hjälp av en ung man att skydda sig mot den organiserade och våldsamma brottsligheten som går ut på att stjäla, eller lura till sig andras visum, så att de ska kunna ha en chans att komma tillbaka till livet – om än i någon annans kropp…

Jasmin lyckas komma undan med blotta förskräckelsen, och blir återuppväckt från sitt hjärtstopp, hemskickad som krigsveteran, och försöker därefter återuppta ett någorlunda normalt liv. Men hon kan omöjligtvis glömma sin upplevelse ”på andra sidan”, trots omgivningens tvivel och ifrågasättande av hennes förstånd…

Men när hon långt senare råkar ut för en trafikolycka med sin son, hamnar hon där återigen, får bekräftat att hon inte varit psykotisk utan faktiskt upplevt det hon trott sig veta, men lyckas även denna gång återvända. Hennes son däremot behöver genomgå en operation där man behöver stanna hans hjärta en kort stund för att kunna sy ihop baksidan av det, och hon inser ögonblickligen att han aldrig kommer att klara sig i hamnstaden på egen hand. Hon måste med - hon måste hjälpa honom på den andra sidan - om han ska ha en chans att överleva operationen. Men hur ska hon lyckas med det?

Det är ett intressant och annorlunda grepp, även om det stundtals känns som en vuxenvariant av Hunger Games, där bara en kan överleva till slutet. Och det finns ett och annat logiskt glapp, som jag gärna hade velat ha förklaringar till. Vad som dessutom känns lite kontroversiellt, eller åtminstone känsligt, är att de ställer somliga människors tro på ett liv efter detta / reinkarnation /återfödelse genom historien i olika människors kroppar, lite på skam. För här är det grova brottslingar som stjäl sig till möjligheten att återvända till jordelivet, det finns ingen naturlig gång i detta… Ja, det är en intressant ingång till många av de där frågorna som aldrig kan få något svar, i alla fall inte om man inte fötts under ett hjärtstillestånd, som Jasmin, som ger henne förmågan att minnas vad hon upplevt där på andra sidan. Till skillnad från oss andra…
Playground finns att låna som vanlig bok och ljudbok, här. 

/Tuija