En person man får följa är Ingrid, som är en ung kvinna som arbetar på Utlänningsbyrån, där alla flyktingar regelbundet måste anmäla sig för att få förnyat uppehållstillstånd. Där träffar hon Arnold, som är en tyskjudisk journalist som flytt till Sverige och skriver artiklar om det politiska läget i Sverige för utländska tidningar. Ingrid och Arnold blir snart ett par, men när det blir känt på Utlänningsbyrån, förlorar Ingrid sitt arbete, eftersom det anses vara en säkerhetsrisk att hon umgås med den här mannen. Arnold blir småningom också senare anklagad för spioneri. Det har att göra med att han anses ha lämnat känslig information om svenska förhållanden till utlandet. Och han förs till ett arbetsläger i Dalarna för straffarbete. Ingrid och han är då gifta och har också fått en liten dotter, och det blir väldigt tufft för dem när Arnold är borta.Sen får man också följa Ilse, hon är en ung judisk kvinna som arbetar som sekreterare på ett stort företag i Stockholm. Hon kommer från Tyskland och har redan bott i Sverige några år när kriget bryter ut. Men snart så tvingas hon att sluta sin anställning efter att företagets tyska affärskontakter har gjort vissa påtryckningar om att den svenska personalen ska ”ariseras”. När hon börjar se sig om efter ett nytt arbete märker hon att hon blir bemött med en viss misstänksamhet. Och hon har sina gamla föräldrar kvar i Berlin, och hon är väldigt orolig för dem eftersom hennes pappa är sjuklig, och hon kämpar för att de ska få inresetillstånd till Sverige.
I centrum för handlingen finns hela tiden Utlänningsbyrån, och det maktspel som pågår där mellan tjänstemännen när det gäller hur hårt lagar och regler ska tillämpas. Man får särskilt följa två av dem som kan sägas representera varsitt läger. Det är dels den äldre byråchefen, Stig Holmberg, som försöker tillämpa en humanare flyktingpolitik, med följd att han degraderas och blir utfryst. Och det är dels den unge tjänstemannen, Birger Janson, som är foglig och alltid ser till att hålla sig väl med rätt personer och kan därigenom stiga i graderna, oavsett vad det innebär för verksamheten.
Personerna är oerhört fint och trovärdigt skildrade. Man läser boken nästan som om det vore en dokumentär, men det är det inte enligt författaren, även om hon baserar sin berättelse på artiklar, brev och foton. Miljön beskrivs också detaljerat och fint, man ser allt framför sig som i en svartvit journalfilm, särskilt Stockholmsmiljöerna som beskrivs väldigt levande. Språket och alla detaljer i kläder om inredning gör också sitt till för att ge den där tidsfärgen.
Boken behandlar ju en period i historien som redan är mycket omskriven, men jag tycker ändå att den lyfter fram förhållanden som kanske inte är så allmänt kända, eller som åtminstone inte var det för mig, som ändå läst en hel del i ämnet. Jag var till exempel inte medveten att den svenska flyktingpolitiken var så restriktiv fram till 1942-43 när kriget började vända för Tyskland (Stalingrad). Jag kände heller inte till så mycket om de arbetsläger som faktiskt fanns här i Sverige. Hos mig väckte boken ett intresse att få veta mer. När jag sökte efter faktaböcker om Sverige under andra världskriget hittade jag bland annat Klas Åmarks bok från förra året, ”Att bo granne med ondskan”.
Annika Thor var för mig mest känd som barn- och ungdomsförfattare. Boken bygger på samma material som hon använt i sin serie med ungdomsböcker som börjar med ”En ö i havet”. Den handlar om de judiska systrarna Steffi och Nelli som kommer som flyktingar till Sverige under andra världskriget. Böckerna har också blivit teveserie som visats på SVT. Även om det är en ungdomsserie tycker jag de kan läsas även av vuxna med stor behållning.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar