Medan bara ett fåtal människor kan känna gåshud av en vacker tavla är detta något som de flesta upplevt någon gång med musik. Vitt skilda personligheter kan känna på samma sätt, om än för några sekunder, då de lyssnar på samma sång. När du lyssnar på en känd komposition kan det till och med hända att du känner samma känsla som kom över dess kompositör för hundratals år sedan då den först blev till. Musikskapares kreativitet är inte begränsad av det land och den tid de råkar vara födda i. Eftersom musik, liksom dans och bildkonst, inte kräver översättning för att delge känslor och uppskattas världen över kan det kallas för ett universellt språk. Det finns dock artister som nöjer sig med att imitera sina förebilder, vilket gör deras musik till mer yta än känsla, och det som inte låter unikt kan inte heller beröra. Därför är det så välkommet med band som vänder sig till sina förebilder för att få den inspiration de behöver för att göra något alldeles eget. First Aid Kit har inspirerats av amerikansk country, men samtidigt som det finns mycket i deras rötter man känner igen bryter de också ny mark. Det är just det obeskrivligt unika i deras musik, det som man inte kan spåra till någon annan plats eller tid, som gör den gåshudframkallande. First Aid Kits nya album "The Lion’s Roar" är därför på många sätt en beundransvärt gränslös skapelse. I DN:s recension skriver Po Tidholm att Johanna och Klara Söderberg ”tillhör en generation som inte ifrågasätter sin plats i världen, sin rätt att uttrycka sig på engelska eller i en tradition som egentligen är den svenska musikkulturen fjärran.”
/Johan
/Johan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar