Vi pratade en hel del om varför Philippes familj valde att dölja sin judiska bakgrund och det som hänt familjen under kriget. Någon sa att det är en helt normal reaktion; att vilja glömma det som hänt, att inte vilja överföra traumat på nästa generation. Omvärlden ville kanske också glömma och slippa se, föreslog en annan av oss.
Philippes far, Maxine, beskrivs som ganska ytlig, kroppsfixerad och verkar inte så fäst vid sin son. Vi enades dock om att författaren själv inte verkar bitter mot sin far, och att man inte heller märker någon dömande ton i boken. Men som läsare kan man lätt få en negativ uppfattning om Maxine genom hur hans beteende beskrivs. När vi pratade om den här karaktären sa någon att man kan förstå hans beteende bättre när man tänker på att han var första generationens invandrare, att han hade ett behov av att hävda sig och att det då ligger nära till hands att göra det genom att visa upp en fin yta - en vältränad kropp, fin bil och vacker hustru.
Vi pratade också om hur boken tagits emot i Frankrike, där den blivit en bästsäljare och även film. Är det kanske dags för en del saker man tidigare inte pratat om, att få komma till ytan nu? Det finns nog en stor okunskap om krigstiden i Frankrike, det fokuseras ständigt på Tyskland som den stora boven. Med hjälp av Hemligheten kan man få en inblick i människor levde under den här tiden.
Vi tror att författarens avsikt med boken är att förklara för sig själv och för andra varför hans föräldrar betedde sig som de gjorde, och hur det kan påverka människor när man döljer något för dem.
Har du läst boken? Vad tyckte du om den? Svara gärna i kommentarerna!
Tills nästa gång läser vi Främlingen av Albert Camus.
/BG, Ida, Sara och Åsa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar