Flickan från ingenstans av Justin Cronin

Det var länge sedan jag läste en sådan här tegelsten. 900 sidor utlästa på drygt en vecka måste förstås vara ett tecken på att boken är ruskigt bra, och så var det verkligen! Flickan från ingenstans är dessutom första delen i en trilogi (även om det lär dröja ett tag innan nästa del kommer på svenska). Jag har verkligen längtat efter att så totalt kunna sjunka in i en bok som inte tar slut i första taget. Är det bra får det med fördel vara långt!

Boken börjar i en relativt nära framtid, med ett militärexperiment som spårar ur. Militären har hittat en form av mirakelvaccin ute i Bolivias djungel, ett vaccin som ska kunna bota i stort sett alla sjukdomar, få skador att läka ihop, och kort sagt skapa supermänniskor. Ett antal dödsdömda fångar ges möjlighet att slippa sin dom om de går med på att vara försökskaniner. Man kan lugnt säga att de hamnar ur askan i elden, när de förvandlas till omänskliga varelser som måste hållas inlåsta. Enormt muskulösa, viga och snabba (de hänger gärna upp och ner i taket och sover som fladdermöss), med grönaktig självlysande hud, långa klor och mängder av vassa tänder. Dessutom blodtörstiga, tio kaniner slinker ner i ett nafs, och mycket intelligentare än någon kan ana.

För att få ett mer lyckat resultat av experimentet bestämmer man sig för att försöka med ett barn, och måste då få tag i ett barn som ingen kommer sakna. Valet faller på sexåriga Amy Harper Bellafonte, som övergetts av sin mamma hos en nunneorden. Två FBI-agenter ges i uppdrag att hämta flickan, och experimentet inleds. Amy blir en annan slags varelse - inte alls det blodtörstiga monster som de andra förvandlades till. Hon är unik i sitt slag, och det är kring henne berättelsen kommer att byggas upp.

Efter att "De tolv" som varelserna kallas, har lyckats fly och förvandlat större delen av USA:s befolkning till sina likar inleds en ny världsordning, till och med en ny tideräkning. Vi hoppar raskt närmare hundra år framåt i tiden, och får följa en grupp människor som lyckats överleva. De barrikaderar sig bakom höga stängsel, har starka strålkastare och lyckas hålla sig relativt skyddade från varelserna som inte vill annat än att sätta tänderna i dem i mörkret. De har skapat sig ett liv här, ett litet samhälle på ungefär nittio personer. Problemet är bara att batterierna till lamporna snart kommer att ge med sig, och då kan de inte längre skydda sig...

Självklart funderar de på om det finns andra människor kvar i världen eller om de är ensamma. Tanken hisnar att USA består av flera hundra miljoner av dessa varelser och bara några få människor. Hur det ser ut i resten av världen är det ingen som vet. Men så kommer Amy till deras bosättning, och olika omständigheter gör att hon tillsammans med en grupp på åtta personer flyr ifrån sitt hem och ger sig ut på jakt efter andra överlevande människor. För de måste ju finnas någonstans...

Det är så spännande! Jag lever verkligen i den här världen medan jag läser, och nu, flera veckor efter att boken är utläst finns nästan hela historien kvar hos mig. Språket är bra, det flyter på lätt utan att störa läsupplevelsen. Det finns knappast några tråkiga partier i boken, möjligtvis den del då Amy inte är med men den behövs samtidigt för att man ska kunna få en förståelse för hur människorna lever i den nya tiden. Det är mängder av karaktärer och händelser att hålla koll på, men jag som annars inte brukar uppskatta sådant har absolut inga problem med det i den här boken. Jag är så imponerad av att författaren har lyckats få ihop allt det här, och jag vill läsa fortsättningen nu!!

/Helen