Spill. En damroman av Sigrid Combüchen: En författare får ett brev från en kvinna som figurerar i en av hennes böcker. Det blir två berättelser om kvinnans liv som så småningom går samman. ”Det är tragiskt, ömsint, djupt tankeväckande och lärorikt om vartannat, allt i en avancerad form som man alltför sällan stöter på i svensk romankonst.” Mats Gellerfelt, Svenska Dagbladet.
Ränderna av Magnus Florin: En författare blir ombedd att skriva en text till ett konstverk som för hans tankar till barndomen. För att komma i kontakt med sina minnen genomgår han psykoananlys.”Ränderna är en mycket sorglig och mycket vacker berättelse om konstens, och berättelsens, makt att förlösa och som i Shakespeares ”Stormen” förvandla den förälder som ligger på sju famnars djup till en kostelig klenod.” Ingrid Elam, Dagens Nyheter.
Livdikt av Johan Jönson: Ett 700 sidor långt verk i poesiform som utgör en slags inre självanalytisk dialog. ”Liksom genombrottsboken är ”Livdikt” ett ojämnt verk där långtifrån alla partier lyckas hålla trycket uppe. Men det går också här att lyfta ut ett poetiskt verk av skakande kraft. I den förvirrande fixeringsbild som bär namnet Johan Jönson börjar man ana dragen hos en verkligt betydande författare.” Kjell Espmark, Dagens Nyheter.
Darling River av Sara Stridsberg: Med inspiration från Nabokovs Lolita har Stridsberg skrivit en roman om några olika kvinnors öden. ”Den samlade historien, med all sin melankoli och smutsighet, är fullständigt uppslukande. Den känns i magen och kommer att följa med mig länge.” Lisa, Bokstuganbloggen.
Kioskvridning 140 grader – En wästern av Peter Törnqvist: En "småländsk västern" om det lilla samhället Njudung och dess invånare. ”Denna utvecklingsroman har ett gung och ett flöde som fyller mig med samma eufori som när jag hör en Peps Persson-låt för första gången. Peter Törnqvist kan skriva. Så att han kan.” Jesper Högström, Expressen.
Ingersonetterna av Magnus William-Olsson: Dikter i sonettform som kretsar kring författarens mor som är sjuk i Alzheimers. ”Skildringen av saknaden och sorgen som förr eller senare blir kärlekens konsekvens berör mig – först genom att peta och knuffa, sedan genom gammal hederlig hjärtsmärta.” Martina Lowden, Dagens Nyheter.
/Åsa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar