Mannen mellan väggarna av Emma Ångström

En trevligt otrevlig spänningsroman så här när nätterna är ljusa, och det passar extra bra att läsa otäcka saker långt in på småtimmarna? Ja, tack säger väl de flesta. Eller i alla fall de flesta som gillar sådant.
I ett hyreshus på Tegnergatan i Stockholm flyttar Alva in med sin mamma och systrar. Alvas liv är upp och ner, pappa har försvunnit och flytten till storstan är inget hon önskat. Och inte kommer hon överrens med sina äldre systrar heller. Lägenheten är väl okej, men hon kan inte riktigt skaka av sig känslan av att vara iakttagen när hon sitter på sitt lilla rum. När hon kommer hem från skolan så finns det en annan lukt i rummet, precis som om någon varit där när ingen är hemma.
I en av de andra lägenheterna försvinner en kvinna spårlöst från sitt hem, för att två veckor senare dyka upp död, liggandes i sin hall när maken kommer hem. Mordet väcker frågor över hela Stockholm, och hela huset är i gungning. Det luktar märkligt i lägenheterna, det försvinner mat och andra saker och en älskad hund hittas död nere på gatan. Och så när Alva en kväll leker Anden i glaset, då knackar det tillbaka mot henne inifrån väggarna…
Emma Ångströms nya roman är riktigt spännande, och för mig som dessutom bor i ett stort hyreshus så det en extra kuslig stämning över hela boken. Jag kommer på mig själv att stirra mot ventilerna i lägenheten och lyssna efter märkliga ljud. Och den där lilla låsta dörren på vinden, den som ingen vet vart den leder, den tänker jag nu sluta undersöka närmre.
Boken skildrar just livet i ett hyreshus precis så märkligt som det är, att vi lever så tätt inpå, vi hör varandras liv fortgå men ändå känner vi i regel inte våra grannar.
Kanske kommer slutet på Mannen mellan väggarna lite abrupt, jag hade gärna sett en femtio sidor till. Men samtidigt så är slutet alldeles lagom kittlande för att jag ska känna pulsen fladdra som en inburad fågel när jag stänger boken.

/Malin