En stark debut

Lena Andersson är kanske mest omnämnd för sina böcker om den unga kvinnan Ester Nilsson som söker kärleken i svåråtkomliga män. Ikväll besöker hon stadsbiblioteket för ett scensamtal med förläggaren Björn Linnell om kärlek och relationsmakt.

Vad många kanske inte vet är att hon redan 1999 debuterade med boken ”Var det bra så?” en bok med en helt annan handling än kärlek och relationsmakt…Romanen handlar om en grupp människor som lever i den fiktiva och invandrartäta Stockholmsförorten Stensby och utspelar sig i huvudsak i mitten på 80-talet. I Stensby bor Lotta Svensson i en miljonprogramsområde med sin mamma och bror, men det förekommer även en hel del andra karaktärer som vi får följa. Karaktärerna har alltid någon form av koppling till Lotta och det är främst hennes klasskompisar i 9:an samt några av lärarna på skolan.

I skolan är respekten för såväl lärare som kamrater mycket låg. Eventuella framtidsdrömmar sopas under mattan. Vi möter en social misär där föräldrar väntar på barnbidraget för att få ekonomin att gå runt, lappade och trasiga kläder, bråk i trappuppgångar m.m. Rasism och främlingsfientlighet finns hela tiden underliggande men det som dominerar är fattigdomen. Utifrån anses Stensby vara något spännande och färgglatt där det sjuder av mångkultur. Man talar om mångfald och allt positivt som det medför. Spännande kryddor, fruktförsäljare på gatan eller varför inte en karneval? Medan de som lever i Stensby ser en annan typ av verklighet.

Karaktärernas språk är hårt och det är en hotfull och dyster stämning genom hela romanen. Lena Andersson berör här teman såsom klass, etnicitet och fattigdom. Historierna skildras genom ungdomarnas blick, så till skillnad från ”Egenmäktigt förfarande” och ”Utan personligt ansvar” där vi gräver oss in i en persons psyke är ”Var det bra så?” mycket mer fragmentarisk då perspektivet växlar mellan en massa karaktärer.

Boken anses vara en av de första böckerna som skildrar det ”nya mångkulturella Sverige”. Lena Andersson är själv uppvuxen mellan Stockholmsförorterna Tensta och Rinkeby och även om romanen inte är helt och hållet självbiografisk så innehåller den mycket av hennes egna erfarenheter från barndomen. Enligt Andersson själv så vill hon förmedla en annan bild av förortslivet med hjälp av romanen.

Själv tyckte jag att den påminde mycket om Jonas Gardells ”En komikers uppväxt” (1992) där vi får följa Juha och hans uppväxt i en förort till Stockholm på 70-talet. "Var det bra så?" stannar verkligen kvar i en och efter att ha läst den känner man ett starkt behov av att diskutera den med någon. Kanske på grund av dess starka ämnen och karaktärer.



/Sara