"Förtvivlade människor" av Paula Fox

Boken skrevs 1970 med originaltiteln ”Desperate characters”, men har egentligen först nu fått den uppmärksamhet den förtjänar, mycket tack vare Jonathan Franzen som hyllat den och även skrivit förordet till den amerikanska nyutgåvan. Nu finns boken också i en fin svensk nyutgåva från Natur & Kultur.

Den tunna boken (knappt 200 sidor) är till sin form närmast ett drama, eller ett kammarspel. Den utspelar sig under några få dagar 1969 och involverar en handfull personer som står varandra nära. I centrum finns Sophie och Otto Bentwood, ett par i 40-årsåldern som bor i Brooklyn, ett område i New York som under den här tiden genomgick en förvandling. Idag är det ett fint område, då var det på uppgång, men med slummen bara runt hörnet.

Det är inga stora händelser som skildras, snarare sker förändringarna inom huvudpersonerna. Historien börjar med att Sophie blir biten av en vildkatt hon matat ett tag. Detta verkar vara en av orsakerna till den kris som får paret att fundera över sina liv, sitt förhållande och de val de gjort. En annan bidragande faktor är att Ottos affärspartner och vän sedan många år bestämmer sig för att avsluta deras samarbete. Helt plötsligt är det som om de ser på sina liv med nya ögon, och de är inte helt nöjda med vad de ser.

Den korta berättelsen säger en del om sin samtid, men framförallt är den en ögonblicksbild ur några människors liv. Språket är exakt och väl avvägt, inte ett ord saknas, inte ett ord är överflödigt. Karaktärerna tecknas tydligt och skarpt i all sin svaghet och styrka. Läs ”Förtvivlade människor”, men låt läsningen få ta tid, den är väl värd det.

/Åsa