När Beth Lowe får höra att hennes pappa ska komma och hälsa på henne i London blir hon glad och
förvånad. Han är inte den som lämnar hemmet i onödan, och det brukar alltid vara hon som hälsar på honom. Men nu ska det ske, och Beth gör upp detaljerade planer för hur de ska tillbringa helgen tillsammans. Det dröjer dock inte länge innan hon förstår att anledningen till besöket är att hennes pappa har med sig något till henne - något som påminner henne om allt det hon försökt att glömma. Det är Sommarboken, boken som hennes mamma Marika har satt ihop med fotografier från deras somrar i Ungern. På bilderna ser Beth så lycklig ut, men det var innan dessa somrar för alltid grumlades av det hon så småningom skulle få veta...
Utifrån dessa bilder tar Beth med oss tillbaka till sommaren då hon var tio år, och då hon var elva, tolv och ända upp till sexton år. Det är långa varma sommardagar som skildras, och det är egentligen inte jättemycket som händer. Men det är mysigt och stämningsfullt, fint berättat och med ett underliggande vemod som jag tycker mycket om.
/Helen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar