Ordbrodösen av Anna Arvidsson

Detta är Anna Arvidssons debutroman som kom ut 2016. Berättelsen börjar när 18-åriga Alba, som bor med sina morföräldrar uppe i Värmland, ska göra sin inträdesceremoni och få tillgång till släktens hemliga kraft, kraften att styra en annan människas tankar och handlingar med hjälp av det skrivna ordet. Men något går fel och hon misslyckas med ceremonin, något som anses omöjligt att göra. Familjen börjar en utredning för att klargöra varför hon inte är som dem, medan hon skickas iväg till en avlägsen släkting i Stockholm för att förbereda sig på att leva ett liv utan att kunna använda kraften. Men så börjar Alba och hennes släkting i Stockholm undersöka varför hon inte fått tillgång till kraften, och under tiden får hon reda på att familjen bär på en mörk hemlighet som har dolts i generationer.

Något som jag tyckte om med denna berättelse är att det uppenbart är starka kvinnor i huvudpersonens närhet. Samt att hon själv är stark även om hon inte är det till och börja med. Bokens beskrivning av hur Alba utvecklas under berättelsens gång är en av dess främsta styrkor.

Sedan har jag själv alltid varit svag för berättelser som innehåller magiska krafter och ett mysterium som måste lösas.

Jag rekommenderar starkt denna roman, som passar vuxna lika mycket som den passar ungdomar.

/Therese

Två skräckromaner av Shirley Jackson

Shirley Jackson var en amerikansk författare, född 1916. Hon var som mest populär på 1950-talet, men gick tyvärr bort redan 1965, bara 49 år gammal. Flera av hennes romaner och noveller brukar räknas in bland skräckklassikerna, och hon sägs ha inspirerat bl.a. Stephen King. Nyligen kom två av hennes böcker ut i nya snygga utgåvor, och därför kan det vara på sin plats att återigen påminna om dem!

Hemsökelsen av Hill House utspelar sig i ett gammal, snett och vint hus som har stått tomt i 20 år. Ingen av de senaste ägarna stannade särskilt länge, och det går rykten om att det spökar där. Dr Montague är forskare och vetenskapsman. Han intresserar sig för ockulta fenomen, i syfte att kunna undersöka och förklara dem på logisk väg. Han samlar ihop en liten grupp personer som tillsammans med honom själv ska vistas i huset för att samla material. Snart börjar de märka att ryktena stämmer. Nattetid uppstår oförklarliga ljud, vinddrag och andra kusliga fenomen. Gruppen är dock inte beredda på det inflytande huset har på dem som vistas där, och hur det påverkar deras personligheter och inbördes förhållanden. Det är nästan som huset besitter en ondska... Boken har filmatiserats flera gånger, och kommer snart som tv-serie på Netflix.

Vi har alltid bott på slottet har getts ut under olika titlar, och handlar också om ett stort gammalt hus där de kvarvarande medlemmarna av familjen Blackwood bor. Det är systrarna Constance och Mary Katherine, samt deras gamle farbror Julian. De övriga familjemedlemmarna är alla döda efter en familjemiddag i huset för sex år sedan. Sockret till efterrätten var spetsat med arsenik, vilket tog livet av paret Blackwood, deras son och svägerska. Mary Katherine deltog inte i middagen och farbror Julian tog bara lite av sockret så de klarade sig. Eftersom äldsta dottern Constance var den som lagade maten men själv inte smakade på efterrätten, blev hon anklagad för morden men frikändes i rättegången, och det blev aldrig klarlagt var giftet kom ifrån. Familjen Blackwood lever nu isolerade i det stora huset, och de gånger Mary Katherine beger sig till byn för att handla möts hon av elaka blickar och kommentarer. En dag kommer systrarnas kusin Charles på besök. Han blir förbluffad över hur familjen lever, försöker ändra på deras rutiner och ställer frågor om förgiftningen, vilket till slut leder fram till en ny tragedi...

/Åsa

Spinning av Tillie Walden

Serieskaparen Tillie Walden föddes 1996 men har redan skrivit och tecknat en självbiografi om sina ungdomsår, Spinning, en bok jag fann enormt inspirerande. Det är som om Waldens unga hjärta känt större brinnande passion än många upplevt under hela sina liv. Och detta är en modig, djärv bok, då hon återger ögonblicket då hon som liten flicka inser att hon är attraherad av kvinnor, och skildrar då hon som tonåring fattar mod och vågar komma ut.

Boken beskriver också känslobetonade dansrörelser när kroppen ta över. Hon berättar om de tolv år då hon steg upp klockan fyra nästan varje morgon för att träna konståkning. Hon beskriver särskilda rörelser som etsat sig fast i hennes minne, hur en rörelse kunde ge henne en svindlande frihetskänsla. Trotsande gravitationen med en rörelse som tar henne utanför sin egen fysik blir hon mer själ än kropp, lätt som luft. Men det finns också mörka sidor, i tävlandet, då det inte är något hon gör för sig själv och sin frihetslängtan, utan för att överträffa andra.

Hon försöker förtvivlat passa in, men blir kär i en annan tjej, Rae, som visade henne ömhet då hon blev mobbad, och Rae blir hennes första flickvän. Hon pendlar mellan dåligt självförtroende och uppror, slits mellan rädsla för utanförskap och mod att vara sann mot de begär hon fötts med. Likt en halv citron pressad i en knuten hand till sista droppen kan våra hjärtan gripas av sällsynt mod, som mot slutet av boken då Walden finner styrka igen efter att ha blivit utsatt för sexuellt trakasseri.

I en intervju har Walden sagt att konståkning är sammanlänkat med känslor, så hon har strävat efter att berätta om de känslor som starkast fick uttryck på isen. Och det här är en på många sätt vackert uttrycksfull bok. En bok med mer djup än yta, men kan avnjutas utan djupare analys av det som visas i ord och bild, eller att vi läser mellan raderna, fyller i mellan rutorna. Varmt rekommenderad både till tonåringar och vuxna.

/Johan

Grace av Anthony Doerr

Utifrån sett kanske David Winkler verkar vara precis som alla andra. Men han drömmer sanndrömmar. Förmågan i sig är varken bra eller dålig, vad som avgör detta är hur David agerar när han drömt en sanndröm. Sammanfattningsvis går det att säga att romanen Grace handlar om Davids reaktioner och agerande utefter de drömmar han har. Visst för hans drömmar med sig bra saker, som att han träffar sin livskärlek, men de för även med sig stress för de drömmar som slutar illa. Men för det mesta drömmer han om alldagliga, inte så viktiga saker, saker som berör främlingar han ser på gatan eller i parken.

Winkler, som han ofta benämns i boken, kan för det mesta leva med sin märkliga förmåga, men det förändras när han drömmer om dottern Grace. Grace drunknar och det är hans fel. Han försöker tänka på att det inte kommer att hända, att han kan förändra framtiden. Men stressen av den annalkande framtiden tär på honom, och hustrun vill inte tro på hans ord. Winkler vägrar att sova och när han väl gör det är han en fara för dottern. Till slut står han inte ut och ger sig iväg i hopp om att rädda Graces liv. Winkler lever i tjugofem år utan att veta om dottern eller hustrun är vid liv innan han bestämmer sig för att nu vågar han komma hem för att se efter om han lyckats förhindra den framtid han en gång drömde om eller inte. Detta leder läsaren med på en resa genom USA i Winklers sökande efter Grace.

Grace är en roman som i grunden bemöter frågan om rädsla och hur vi som människor hanterar detta. Låter vi oss styras av rädslan eller styr vi själva våra rädslor? Det är en fråga som jag ställer mig när jag läser den här boken. Hur pass stor kontroll har jag över mina egna handlingar när jag ställs inför det jag är mest rädd för? Även om vi intalar oss att vi kan stå över våra rädslor, att vi kan försöka nå fram till en annan utgång än den som i slutänden är förväntad, är det verkligen möjligt att förändra framtiden? Och när vi väl står inför konsekvenserna av vårt agerande, kan vi gottgöra för alla de misstag som begåtts? Hur pass mycket går att förlåta och vad kommer alltid att såra oss eller de i vår närhet när vi konfronteras utav det förflutna såväl som vår möjliga framtid?

Allt som allt fann jag att Grace var en bok som ställde frågor om vad människan är kapabel till utan att säga det rakt ut. Det var en bok som hade dig i sitt grepp från det att du slog upp första sidan. Den var svår att lägga ifrån sig och man ville hela tiden veta om eller när de kommer att träffas och om dottern är vid liv, och om återföreningen kommer att ske som Winkler förväntat sig eller inte.

Doerrs Grace var en bok som var svår att släppa från början till slut och som passar utmärkt för sträckläsning.

/Erika

Vargarnas historia av Emily Fridlund

Emily Fridlund är, trots det svenskklingande namnet, amerikanska och Vargarnas historia är hennes debutroman. Förra året nominerades boken till det prestigefyllda Man Booker priset, men det gick ju istället till George Saunders Lincoln in the Bardo.

Boken handlar om Linda, som är 15 år och bor med sina föräldrar i Minnesotas ensliga skogsbygd intill en sjö. I skolan anses Linda vara lite udda, och blir kallad kommunist och miffo, mycket på grund av att hennes föräldrar var med i ett sektliknande kollektiv, som upplöstes när Linda var liten. Nu lever den lilla familjen isolerat med sina hundar, och Linda har inte särskilt nära kontakt ens med sina föräldrar.

En dag ser Linda hur en familj flyttar in i huset på andra sidan sjön. Hon iakttar dem bara till en början, men så en dag träffar hon på mamman, en ung kvinna med en liten son, och de börjar prata. Så småningom ber mamman Linda om hjälp med att sitta barnvakt, eftersom mannen i familjen är bortrest på en lång forskningsresa. Linda lär känna mamman, Patra, och hennes lille son, Paul som har ett ganska lillgammalt sätt. Hon tar med pojken ut i naturen och lär honom allt det hennes egna föräldrar lärt henne om skogen och hur man klarar sig i vildmarken.

Linda anar nog rätt tidigt att allt inte står rätt till med lille Paul, och att familjen döljer något. När pappan, Leo, kommer hem från sin resa, blir familjens problem ännu mer uppenbara. Men då har Linda blivit så fäst vid pojken och hans föräldrar att hon blundar för tecken som borde fått henne att slå larm...

För första gången känner sig Linda behövd och i ett sammanhang där hon passar in och accepteras för den hon är. Som läsare är det på ett sätt lätt att förstå att hon blundar för det hon ser, men samtidig känns det oförlåtligt att låta ett barn lida om man har möjlighet att göra något. Boken är både gripande och spännande och riktigt kuslig när man börjar förstå hur det ska sluta...

/Åsa

In memoriam: Ursula K. Le Guin 1929-2018

Det är en stor sorg för mig att Ursula K. Le Guin gått bort. Hon har haft gränslös betydelse för science fiction och fantasy och är en av de författare vars fantasi jag beundrar mest. I sinnesvidgande verk avslöjade hon vår världs trasighet genom att öppna upp andra världar. I The Word for World is Forest är det inte andra som hotar oss på jorden, utan vi som invaderar en annan planet och exploaterar andra och naturen de lever av, en bok om människans inneboende destruktivitet men också om vår vilja att reparera den skada vi orsakat. I The Dispossessed tror invånarna i två världar att de lever i motsatta ekonomiska system, medan deras makteliter i själva verket drivs av samma egenintressen, deras trånga synsätt likt fängelser de inte tillåter sig själva att lämna, isolerade i en konformitet som blockerar ifrågasättande. I The Left Hand of Darkness eliminerar hon könsroller för att se vad som finns kvar, vad människans hjärta består av. Om dessa sf-böcker är tankeexperiment, så är den mystik och symbolik vi möter i de klassiska Earthsea-böckerna i högre grad karaktärsdrivna känsloexperiment, en dekonstruktion av universella myter och arketyper. Det finns många andra fina böcker lika fyllda av idéer och spänning, som den historiska romanen Lavinia, men dessa är axplock av verk av en mästerlig berättare, vars fängslande röst lever vidare i berättelser som aldrig kommer att tystna.

/Johan

Imagine Wanting Only This av Kristen Radtke

I denna självbiografi i serieform om längtan och besatthet försöker Radtke finna det bestående i en förgänglig värld. Istället för att söka sig till vår förlorade närhet till naturen söker hon efter en betydelsefull kärna under skalet av det människan byggt upp, i det som finns kvar då allt annat vittrat sönder. De ruiner hon blir besatt av speglar minnesfragment där bara det mest kärnfulla finns kvar. Varaktig tillfredsställelse blir som en myt för henne, då lyckan tynar så fort ett begär släckts och ersatts, men det förgängliga låter henne uppskatta hur skört allting är. Det finns nästan ingen linjär händelseutveckling i bokens åtta kapitel, utan vi får följa serieskaparens tankekedja där den första länken i kedjan får bestämma turordningen i de nästföljande. Berättandet följer en medvetandeström där de tidigaste minnena får störst utrymme i början, medan senare händelser får allt större plats, i skickligt orkestrerade kast mellan livsskeden. I ett skede möter vi henne som konststudent i Chicago där intellektuella diskussioner gör henne kunskapstörstande. I ett annat skede försöker hon få sinnesfrid efter att en familjemedlem gått bort. Hon reser hon runt i världen och försöker hitta något att älska så mycket att hon aldrig behöver återvända. Hon fastnar i Iowa, längtar återigen bort från där hon är fast, som en resenär som aldrig vill kliva av. Vissa av Alan Moores böcker har varit intellektuellt stimulerande likt denna, men få serieböcker har för mig känts så personliga och berörande som Radkes bok. Varmt rekommenderad. /Johan

Årets TV-serie, film, musik och seriebok

På Golden Globes fick skaparna av The Handmaid's Tale emotta priset för årets bästa TV-serie i dramakategorin. Inför stundande prisutdelningar inom film- och musikvärlden kikar vi på vad några av världens främsta film- och musikredaktioner utnämnt som 2017 års bästa i olika kategorier. (Filmskapare och musiker har ännu inte kontrat och utsett årets bästa redaktion.) Vi kollar även in vad olika redaktioner utsett till årets bästa seriebok.

Då tidskriften NME listade årets 50 bästa album utnämnde de Melodrama av Lorde till det bästa. På andra plats placerades Visions of a Life av Wolf Alice, i mitt tycke förra årets allra bästa. The Guardian valde St Vincents Masseduction till årets album. Q Magazine, Rolling Stone Magazine, New York Magazine och Pitchfork valde Kendrick Lamars Damn, medan Jay Som med albumet Everybody Works tilltalade redaktionen på Paste Magazine allra mest.

NME skriver främst om musik, men har gjort en lista över årets 10 bästa filmer där de, liksom The Atlantic och The New Yorker, utsett Get Out till årets film. På femte plats finner vi Call Me by Your Name, en av de finaste filmer jag sett. Min favoritrecensent vad gäller film, New York Times-skribenten Manohla Dargis, hade Dunkirk överst på sin årsbästalista. En lista där vi även finner Wonder Woman, vilket får mig att jubla, för med en livslång crush på serietidningskaraktären är den efterlängtade filmen om henne den superhjältefilm jag älskar mest.

Till sist – serier! Tidskrifterna Paste Magazine och New York Magazine utnämnde My Favorite Thing Is Monsters av Emil Ferris till årets seriebok. Även Wired valde den till sin lista. Och på Dagens Nyheters lista över årets bästa böcker hittar vi Mats Jonssons Nya Norrland. Shazam utnämnde Vei av Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnsson till årets bästa svenska seriealbum och årets bästa seriealbum är även här boken av Ferris.

/Johan

Strandcaféet av Lucy Diamond

Detta är den första boken i en serie om Evies liv i Cornwall, ännu en härlig feel-good roman i stil med Jenny Colgans böcker, så gillar du dem kommer du tycka om denna också.

Boken handlar om Evie Flynn, familjens svarta får. Hennes två äldre systrar är gifta, har barn och karriärer men Evie har aldrig riktigt lyckats med sina drömmar att slå igenom som fotograf, sångerska eller skådespelerska. Hon jobbar som vikarie, hoppar runt på olika arbetsplatser och trivs inte alls. Hon lever i ett stillsamt förhållande med Matthew, som är ordningsam och motsatsen till Evie.

En dag får Evie en fruktansvärd nyhet, hennes älskade moster Jo har dött i en bilolycka. Det blir ännu en chock när familjen får veta att Jo lämnat sitt strandcafé i Cornwall till Evie, som inte har någon som helst erfarenhet av driva en verksamhet. Familjen tycker att Evie ska sälja men hon låter sig inte övertalas utan bestämmer sig för att åka till Cornwall.

Väl på plats inser hon att invånarna i byn inte är så förtjusta i att Evie fått ansvaret för det populära caféet, hon möter även motstånd från sin personal som inte tagit något ansvar för stället i Jos frånvaro. Efter några försök med att driva caféet från hemmet i Oxford inser Evie att hon måste ta tuffa beslut både med caféet och privatlivet.

Jag har säkert nämnt tidigare att jag är förtjust i böcker som handlar om mat eller andra läckerheter, denna gör mig inte besviken. Författaren har så snällt tagit med ett recept på scones som Evie bakar.

Det är en härlig roman som är mycket somrig med beskrivningarna av stranden och havet men går självklart att läsa året om! Lite förutsägbar kanske på vissa ställen men jag vill ändå inte lägga ner den, jag vill veta hur det kommer gå för Evie.

Jag får upp klara bilder på hur caféet och omgivningarna ser ut, det hade blivit en mysig film tänker jag hela tiden! (gäller de flesta feel-good romaner jag läst) Kan ju hoppas att någon filmskapare tänker i samma banor.

/Veronica F.

Stadsbibliotekets utställning om David Bowie

Få artister har varit så nyskapande som David Bowie. Det går inte ens att säga att det enda förutsägbara med honom var hans oförutsägbarhet eftersom det inte gick att förutsäga hur han skulle omvandla sig själv härnäst. I en intervju sa han en gång att förändring har varit något som präglat hans liv och konst. Denna tro på nödvändigheten att ständigt omskapa sig själv för att nå högre höjder än tidigare skiner igenom i hans musik då han ständigt skapade nya uttryckssätt.

För att fira Bowie och all glädje han skänkt oss med det han skapat har vi en utställning på stadsbiblioteket från och med den 8:e januari, datumet han föddes på. Vi visar upp alla de titlar vi erbjuder som finns med på Bowies lista över de 100 böcker som betytt mest för honom. Även böcker som handlar om artistens liv finns med i vår utställning. En av de biografier om Bowie som fått fint mottagande av både av kritiker och fans är The Age of Bowie, av Paul Morley. Den finns snart i vår Bowie-samling, så håll utkik efter den och reservera den sedan gärna på vår hemsida!

/Johan