Boken handlar om Linda, som är 15 år och bor med sina föräldrar i Minnesotas ensliga skogsbygd intill en sjö. I skolan anses Linda vara lite udda, och blir kallad kommunist och miffo, mycket på grund av att hennes föräldrar var med i ett sektliknande kollektiv, som upplöstes när Linda var liten. Nu lever den lilla familjen isolerat med sina hundar, och Linda har inte särskilt nära kontakt ens med sina föräldrar.
En dag ser Linda hur en familj flyttar in i huset på andra sidan sjön. Hon iakttar dem bara till en början, men så en dag träffar hon på mamman, en ung kvinna med en liten son, och de börjar prata. Så småningom ber mamman Linda om hjälp med att sitta barnvakt, eftersom mannen i familjen är bortrest på en lång forskningsresa. Linda lär känna mamman, Patra, och hennes lille son, Paul som har ett ganska lillgammalt sätt. Hon tar med pojken ut i naturen och lär honom allt det hennes egna föräldrar lärt henne om skogen och hur man klarar sig i vildmarken.
Linda anar nog rätt tidigt att allt inte står rätt till med lille Paul, och att familjen döljer något. När pappan, Leo, kommer hem från sin resa, blir familjens problem ännu mer uppenbara. Men då har Linda blivit så fäst vid pojken och hans föräldrar att hon blundar för tecken som borde fått henne att slå larm...
För första gången känner sig Linda behövd och i ett sammanhang där hon passar in och accepteras för den hon är. Som läsare är det på ett sätt lätt att förstå att hon blundar för det hon ser, men samtidig känns det oförlåtligt att låta ett barn lida om man har möjlighet att göra något. Boken är både gripande och spännande och riktigt kuslig när man börjar förstå hur det ska sluta...
/Åsa
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar