Små svarta lögner av Sharon J Bolton

Jag är sedan länge svag för Sharon Boltons böcker, och när jag fick nys om att hennes nya bok utspelar sig på Falklandsöarna så var jag inte sen på att plocka med den hem. En annan svaghet jag har är nämligen böcker som utspelar sig i utsatta och annorlunda miljöer där naturen får spela en av huvudrollerna. Och precis så är det i den här boken!
I Små svarta lögner befinner vi oss på Falklandsöarna under några stormiga dagar under hösten 1994, ett litet tätt sammansvetsat samhälle där alla känner alla. Catrin lever ensam långt ut på klipporna, i ett ensligt hus med valskelett i trädgården. Hennes enda sällskap är hunden och vinden som viner runt knuten. Snart så förstår vi att det inte alltid varit så, det har funnits fler i huset, två små pojkar och en make. Men pojkarna finns inte mer och maken har lämnat Catrin.För vad är det värsta din bästa vän skulle kunna göra mot dig? Ett ögonblicks sekund av ouppmärksamhet, olyckan som följer och så är två barn döda. Sorgen, hämnden och ilskan virvlar svart runt Catrin och valskeletten i hennes trädgård.
Men så börjar plötsligt barn försvinna på öarna. Gamla brott simmar upp mot ytan, svek och hämnd går hand i hand, blodet flödar och allt till ljudet av sorgsna valars sång. Inget är som vi tror och snart sneglar även jag misstänksamt på öborna. Bolton är som vanligt oerhört skicklig på sitt persongalleri, jag både ser och känner så för de här personerna som vävs djupare och djupare in i sitt nät av just svarta lögner.
Det här är en riktig spännande och välskriven historia, en bok vars sidor jag vänder så snabbt att jag nästan får papercuts. Falklandsöarna med sin konfliktfyllda historia, kriget ligger precis bakom invånarna och det är ett komplicerat förhållande öarna för med Storbritannien och Argentina. Livet här är på naturens villkor med även på villkor från ett land så långt bort. Små svarta lögner är en mörk och fascinerande bok, och Sharon Bolton är så vass på att föra in ett nästan poetiskt språk mitt i allt det svarta. Bolton är en författare som aldrig gör mig besviken, och dessutom väcker hon med denna bok en längtan efter Falklandsöarna i mig.

/ Malin