Jag har lyssnat mycket på låtarna på Bruce Springsteens Nebraska (finns som CD på Stadsbiblioteket för övrigt). Det har Ida Linde också gjort berättade hon i en kort intervju jag såg med henne.
I intervjun säger hon också att en sak som hon och Springsteen har gemensamt i sina berättelser är att ekonomiska omständigheter ibland skrivs som en sorts förklaringar till de dåliga saker som händer.
Norrut åker man för att dö är en tung historia eller egentligen många tunga historier. De olika historierna sammanbinds av inledningens händelser.
I bokens filmiska inledningskapitel mördar Ben och Sara många oskyldiga människor! I slutet av boken kastas vi långt bakåt i tiden när Benjamins släktingar förlorade sin skog, eller i alla fall de pengar som den genererade, under konstiga omständigheter.
”Detta oändliga land skulle avbefolkas medan de i Stockholm skulle fortsätta bullra på som de gjorde. Kanske Elof var den sista som skulle bli kvar. Han hade överlevt difteri och depression men var osäker om han skulle överleva ilskan... Och där började oväntat den tredje tideräkningen i Elofs liv. Inte av hat, inte först och främst av kärlek, utan av nödvändighet.”
Det är mörker, ilska och hopplöshet. Ibland i snåriga avsnitt, men det är vackert skrivet ändå! Jag kan inte förklara det på något annat sätt och jag rekommenderar dig att läsa boken.
Boken har fått många fina recensioner i dagspressen.
/Lotta
fredag 31 oktober 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar