…Liza Marklunds senaste, och tionde, Annika Bengtzon-thriller, är inte alls så dum! Lite oförtjänt tycker jag att hon har fått klä skott för allt möjligt raljerande över dussinförfattarskap etc. Men jag tror att hon säljer bra fortfarande, i de breda lagren. Och hon skriver absolut inte dåligt. Även om jag inte skulle kunna erinra mig ett endaste dugg av, säg kanske de sju, åtta senaste Annika Bengtzon-böckerna (vilket ju i sig är talande för att ytterst lite sticker ut, eftersom ingenting fastnar i minnet…). Men det är spännande, det är hyfsat trovärdigt, det är snyggt uppbyggt och sammanvävt scenario. Absolut helt ok underhållning för stunden. Och lite grann gillar jag faktiskt Annika Bengtzon fortfarande….Här får hon nysta i en härva av det makabrare slaget, dock är det en kvinna på Rikskrim vi får följa när det kommer till de riktigt osmakliga detaljerna. Växelvis gräver de kring försvinnandet av en ung småbarnsmamma från den finare Solsidan, tortyren av hennes man Politikern, men också kring en försvunnen miljardärska – vilket dock ligger tjugo år bak i tiden. Men det finns vissa kopplingar, även om jag kan tycka att de framställs som ganska vaga. Och slutet känns väl lite sådär… Men som sagt – helt ok underhållning för stunden, även om litteraturkritiker gillar att sabla ner på Marklund.
/Tuija
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar