Tre filmfavoriter i höst

Av någon anledning (låt oss säga att det beror på hösten med dess tillhörande mörker) har det blivit många filmkvällar den senaste tiden. Av de filmer som vi på biblioteket köpt in under 2012 har jag än så länge tre favoriter:

Den otroligt välgjorda Tinker, Tailor, Soldier, Spy, baserad på John Le Carrés spionroman Mullvaden från 1974, fick till och med mig på fall - trots min skepsis till detektivgenren. Vi följer den lågmälda Smileys utredande av underrättelsetjänsten, då det figurerar en mullvad bland dem som levererat olämplig information till Sovjet. En diskret och långsam historia med en slutscen så stark att jag faktiskt fällde en tår i min nersuttna fåtölj.

Kammarspelet Carnage skildrar två pars försök till att mötas i en konflikt som gäller deras söner. Sönerna har rykt ihop efter skolan och nu vill föräldrarna komma till en lösning. Kate Winslet spelar en mycket spänd kvinna som är mamma till pojken som "slog". Hon irriterar sig dessutom oerhört mycket på sin förmögna man som flertalet gånger talar i sin jobbtelefon vilket gör att vistelsen hos det andra paret drar ut på tiden. Paret vars son blivit slagen, har en mer "bohemisk" livsstil och detta resulterar i kulturkrockar, missförstånd, whiskeydrickande och snittblommor som i vrede kastas upp i luften.

Den senaste filmen som fick följa med mig hem var Martha Marcy May Marlene. Filmen inleds med några minuters inblick i den sekt som Martha tillhör. Det vilar en tryckt stämning över gården som sektmedlemmarna bor på där en man vid namn Patrick fungerar som sektens överhuvud - den kvinnorna ska åtrå och männen ska idolisera. Martha flyr in i skogen och kontaktar sin syster som genast hämtar henne och sätter henne i trygghet. Systern får tyvärr inte veta sanningen om Marthas bakgrund vilket bidrar till stor förvirring angående de något kontroversiella drag som Martha visar upp. Parallellt får vi även följa de två åren som Martha levde detta ohyggliga sektliv. En obekväm film som väcker frågor såsom : vilket sätt är det så kallade rätta sättet att leva, tänka och bete sig? När går man över gränsen och varför ser gränser olika ut beroende på den kontext man befinner sig i?

Ikväll ser jag Extremt högt och otroligt nära - efter Jonathan Safran Foers roman och mina förväntningar är skyhöga.

/Sara