Jag kan börja med att medge att jag inte är alltför intresserad av fotboll och det jag har tyckt om Zlatan innan jag läste denna bok är att han är en väldigt duktig fotbollsspelare, men samtidigt kanske lite väl kaxig och överreklamerad. Denna åsikt tror jag att jag delar med många. Men jag ska medge att efter jag läst denna bok så har jag ändrat åsikt om honom. Jag har fått se en annan sida av honom, som tidigare inte varit känd för mig. För denna bok är inte bara en beskrivning av hur hans karriär har varit och är fortfarande, utan det är även en ingång till hur han själv ser på allt, hur han har upplevt pressen på sig själv som världsstjärna och vad han har tyckt om allt som hänt runt omkring honom.
I boken får vi följa honom från början och får en inblick i hur uppväxten i Rosengård var, där han berättar öppenhjärtligt om sin far som oftast var full, om en mamma som istället för att trösta honom när han ramlat ner för ett tak istället ger honom en örfil. Han berättar om en uppväxt som inte var alltför kärleksfull och lätt, där även han själv föll in i kriminella banor. Boken är som en lång intervju med Zlatan, hans berättelse, fast det är David Lagercrantz som håller i pennan. Boken är väldigt bra för den fångar Zlatans berättelse med Zlatans ord, när jag läser den så hör jag samtidigt Zlatans skånska röst som läser orden för mig.
Genom boken får man följa Zlatans karriär genom de många byten av klubbar, alla mål och alla ligor han vunnit, men man får även läsa om vissa privata händelser som när han träffar sin sambo Helena och när deras barn föds. Han är öppen med vissa saker och det gör att boken inte bara handlar om fotboll. Utan den visar en mer personlig sida av honom. Det enda jag saknar vissa gånger, och det är i de avsnitt när han vågar blotta sig och riktigt gå ner på djupet så avslutas resonemangen väldigt fort. Plötsligt kommer en punkt och sen inte mer. Då hade jag gärna velat läsa mer och sett en förklaring för varför han anser vissa saker. Jag vill ha svaret på min följdfråga helt enkelt.
Boken ger en förståelse för varför han är som han är. Han berättar om all press han har på sig, från alla fans, ledare och media. Hur en liten upplevelse i Zlatans värld kan förstoras upp i media och bli en helt annan situation. Han berättar även om hur mycket negativ kritik han har fått av tränare och spelare som tycker att han är för kaxig och som tycker att han borde lugna ner sig och bli mer som de andra spelarna. Att han blivit bänkad av tränare flera gånger eftersom dem inte klarar av att han säger emot dem.
Zlatan är trots allt den största fotbollsstjärna som Sverige har haft. Och att han är kaxig har han faktiskt rätt och vara. Han ger allt i alla närkamper och har ett hett temperament, men det finns ju bara en Zlatan, och att han håller fast vid att vara sig själv beundrar jag honom för. Han berättar om när han slog in två mål åt Inter så att de vann matchen och vann ligan. Då tackade alla de andra spelarna klubbägaren för ligasegern, men Zlatan han säger istället till klubbägaren – varsågod! Och detta gillar jag honom för, och det är även detta jag tror att människor stör sig på. För i Sverige är det inte meningen att man ska säga att man är bättre än andra. Men Zlatan är ändå bättre än de flesta fotbollsspelare som finns i denna värld, och efter att läst denna bok, så tycker jag inte längre att han är överreklamerad. Han är så bra som han säger att han är, och kaxig får han vara, för det finns bara en Zlatan.
Jag anser att denna bok absolut är läsvärld för alla, vare sig man gillar Zlatan eller inte. Den får en att förstå och kunna komma nära en av Sveriges mest framgångsrika fotbollspelare. Jag tänkte avsluta med ett avsnitt som visar att även en kaxig person har ett enormt hjärta. ”Jag hatar när de som skiljer ut sig trycks ner. Hade jag inte varit annorlunda skulle jag inte suttit här och vad jag menar är självklart inte: Var som jag. Försök bli som Zlatan! Inte alls! Jag snackar om att gå sin egen väg, vad den vägen nu är, och det ska fan inte skrivas på några listor eller komma med utfrysningar bara för att du inte är som de andra.”
Boken i bibliotekets webbkatalog.
/Louise
torsdag 15 december 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Intressant att läsa vad du tyckte, och håller med om en del även om jag inte alls tyckte den var särskilt bra som biografi. Kände snarare att den hade kunnat vara ett längre tidningsreportage för att visa det viktiga. Nu var den ju rätt så utdragen ... tycker jag. :)
SvaraRaderaJa jag kan hålla med att det inte är en av de bästa biografierna jag läst, men tror heller inte att en biografi om Zlatan kunde blivit så mycket bättre än detta. Det är som jag skriver i inlägget att han avslutar sina resonemang väldigt fort och går inte riktigt ner på djupet och detta saknar jag. Ja lite utdragen var den kanske, men det kanske var att han hela tiden beskrev sina mål och ligavinster, att efter ett tag tröttnar man som läsare!:)
SvaraRadera