Utveckling eller stagnation?

När man följer en serie böcker – deckare eller annat – så kan man ofta känna av en viss avmattning i både handling och i karaktärernas utveckling, efter ett antal delar i serien. Då ligger det nära till hands att ge upp läsningen, och kanske till och med önska att författaren skulle lämna sina huvudpersoner ifred ett tag. Ibland önskar man dock att en serie med utvecklingspotential fått fortsätta. Vi är till exempel många som saknar Jimmy Perez och hans Fran, efter att Ann Cleeves definitivt avslutat serien om Shetlandsöarna efter fjärde boken. Slutet och den situation hon lämnade sina karaktärer i kändes allt annat än tillfredsställande för läsaren.

Peter Robinsons karaktär Inspector Banks har länge varit min favorit bland de fiktiva detektiverna. Han är lågmäld och sympatisk, men kan tända till när det behövs. Han blir heller ingen kliché trots att han både är frånskild och gillar opera och whisky! På sista tiden har han dock verkat lite trött, och när jag läser senaste boken Bad boy undrar jag flera gånger om det kanske är dags för pensionering? Passande nog är Banks på (välbehövlig) semester när boken börjar. Han är därför inte medveten om att hans dotter Tracy hamnat i fel sällskap. Hennes väninna har gömt ett vapen som tillhör pojkvännen hemma hos föräldrarna, vilket får tragiska konsekvenser. Pojkvännen, Jaff, är en smågangster med polerad yta, men farliga hemligheter. Han och Tracy blir tillsammans, men så småningom utvecklas deras förhållande till en kidnappningssituation där Jaff använder sig av Tracy för att komma undan polisen. När Banks återvänder hem möts han av poliskollegorna på flygplatsen med hemska nyheter. I höst kommer nästa bok om Banks, Roten till det onda, och känner jag mig själv rätt, så kommer jag att ge honom en chans till! I morgon börjar dessutom tv-serien "Kommissarie Banks" att sändas på SVT 1 - missa inte det!

En serie som alltid hållit hög klass och nu är framme vid tionde delen, är Stephen Booths böcker om poliserna Ben Cooper och Diane Fry i Edendale. Flickan i floden handlar dels om en olycka som Cooper råkar bevittna. En liten flicka som är på utflykt med sin familj faller i ett obevakat ögonblick ner i floden där hon slår huvudet i en sten så illa att hon avlider. Det som från början verkar vara en tragisk olycka visar sig kanske vara något helt annat när Cooper börjar undersöka familjen närmare. Samtidigt är Fry på väg att göra upp med sitt förflutna på flera sätt. Man har äntligen kunnat identifiera de män som våldtog henne under ett uppdrag för många år sen. Rättegången för henne tillbaka till hemstaden och fosterföräldrarna som hon inte träffat på många år. Cooper och Fry utvecklas hela tiden som personer liksom deras inbördes förhållande. Det är uppenbart att de har fått lära sig arbeta tillsammans och ta hänsyn till varandras olikheter. Booth har heller inte fallit för frestelsen att tvinga ihop sina huvudpersoner till ett par, något som vi som följer dem inser vore otänkbart. I höst kommer nästa bok om Cooper och Fry, Djävulsklippan.

/Åsa