I slutet av 70-talet stod Gösta Ekman för berättarrösten till den tecknade tv-serien Farbrorn som inte vill va’ stor. Klas Gustafsson, journalist och författare som bl a skrivit uppmärksammade biografier om Beppe Wolgers, Tage Danielsson och Monica Z, skriver i sin inledning till biografin om Gösta Ekman att ”vi som såg den [tv-serien] ansåg redan då att Gösta Ekman och farbrorn var befryndande, nu vet jag säkert. Barnet bor inom honom och leken är hans livsluft, fast han fyllt 70. Den farbroderlige Gösta Ekman undrar fortfarande vad han ska bli, när han blir stor.”
Att växa upp i den berömda Ekman-klanen, med en känd far (Hasse Ekman) och en känd farfar (hans namne), som t o m sägs spöka på Vasateatern i Stockholm, kan inte ha varit lätt. Ändå valde han att gå i sina fäders fotspår och började först som regiassistent åt sin far. Många är de roller som har gestaltats av Gösta Ekman under åren. Han är en stark karaktärsskådespelare. Det är framför allt som komiker vi känner honom bäst, men även i de seriösa rollerna kan man ana en tragikomisk gestaltning. Det finns ett djup och ett allvar i de flesta av Gösta Ekmans rolltolkningar. Rollerna är många på såväl teater som på film och i tv; allt ifrån politisk teater, ett långvarigt samarbete med Hasse & Tage i Svenska Ords produktioner, barnteater som i Mumlan och Mumintrollet, Papphammar, Charles-Ingvar Jönsson, Martin Beck, Gustav III och Fru Vennerman. På senare tid har han arbetat mycket tillsammans med sin hustru Marie-Louise och framför allt axlat regissörsrollen.
Farbrorn som inte vill va´stor bygger på många timmar av intervjuer med huvudpersonen och personer i hans närhet och som haft med honom att göra. På ett mycket seriöst sätt får vi stifta bekantskap med såväl Ekmans yrkes- som privata liv. Det är en ömsint och hänsynsfull biografi av en av de verkligt stora kulturarbetarna i vår tid som är väl värd att rekommenderas.
/Therese
tisdag 14 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar