Internatskolor i litteraturen

Många av böckerna på min "bästa-lista" har det gemensamt att de utspelar sig på internatskolor. En hemlig dröm? Knappast. Under skoltiden fick jag hemlängtan bara av att tillbringa några nätter på lägerskola två mil hemifrån... J. K. Rowlings böcker om Harry Potter skapar ju dock en nostalgisk längtan efter att få uppleva miljön med slottet, elevhemmen och korridorerna med talande porträtt på väggarna - just under de där åren när fantasin är som livligast och vännerna betyder allt... Här är några andra tips på läsning i internatskolemiljö.

"Den hemliga historien" av Donna Tartt
Richard Papen börjar läsa klassisk grekiska på universitetet i Vermont, och blir en del av en liten tätt sammansvetsad studiegrupp. Hemliga relationer, dionysiska utsvävningar och ritualer i akademisk miljö - och så den olycksbådande känslan av katastrofen som närmar sig...

"I en klass för sig" av Curtis Sittenfeld
Lee Fiora är för mig en högst levande och oförglömlig karaktär. Hon vill så gärna börja på internatskola, och lyckas få stipendium eftersom familjen inte har råd att betala. Om att försöka passa in, och hur förhållandet till familjen därhemma förändras när man själv förändras i den nya miljön.

"En hemlig plats" av Tana French
Redan i "Okänt offer" rör sig deckarförfattaren Tana French i internatskolemiljön (med många blinkningar åt "Den hemliga historien"), men i "En hemlig plats" får den fritt spelrum. Här är det förhållandena mellan eleverna på flickskolan St. Hildas som står i centrum av en mordutredning.

Vad är det då som är så fascinerande med livet på en internatskola? Kanske är det den slutna miljön (perfekt för mysterier och deckargåtor) eller de gamla skolhusen med långa vindlande korridorer och gömställen (som upplagt för skräck- och spökhistorier), och såklart de nära relationerna som uppstår bland elever och lärare (här spirar såväl kärlek och vänskap som svek och intriger)...

Här finns fler bra tips på böcker i internatskolemiljö!

/Åsa