Nattåg till Lissabon av Mercier Pascal

Raimund Gregorius är professor i antika språk vid ett läroverk i Bern. Han lever verkligen för sitt yrke och både elever och kollegor beundrar honom, även om de lite skämtsamt har gett honom smeknamnet Papyruset. En dag när han som vanligt är på väg till sitt arbete möter han en förtvivlad kvinna som han tror är på väg att hoppa från en bro. Hon är portugisiska och mötet med henne gör mycket starkt intryck på Gregorius. Kort därefter hittar han en portugisisk bok på ett antikvariat. Boken är skriven av Amadeu de Prado och fångar Gregorius intresse så mycket att han beslutar sig för att lära sig portugisiska och resa till Lissabon för att lära känna författaren. Han lämnar allting vind för våg och tar nattåget till Lissabon, ett beteende som är totalt olikt honom. Väl framme i Lissabon förstår han att författaren är död sedan länge, men han träffar många olika människor som kände honom när han levde och får genom dem en allt tydligare bild av Amadeu de Prado.

Jag läste boken under en tågluff i Europa och den var verkligen perfekt i det sammanhanget. Nattåg till Lissabon innehåller många filosofiska tankar om hur väl man egentligen kan känna en annan människa, vad som hade hänt om man vid ett visst skede i livet gjort ett annorlunda val o.s.v. Jag kunde verkligen känna med huvudpersonen och jag tyckte mycket om utdragen ur Prados bok. Även språkmässigt är det här en riktig höjdarbok och jag rekommenderar den starkt!

/Helen