Femte träffen med Bokcirkeln

Så har vi då läst ut vårens bok med den sällsamma titeln Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami och i tisdags träffades vi för sista gången för att diskutera och summera våra upplevelser av boken.

Det finns tre handlingar eller linjer i boken. Det som händer Turo i verkligheten: Katten som försvinner, hans fru som lämnar honom, katten som kommer tillbaka. Hans möte och upplevelser med de olika personerna Malta, Kreta, Mei, Kanel, Muskot för att nämna några. Den andra linjen är det som händer i Turos omedvetna när han sitter i brunnen. Här finns väggen han går igenom, det mystiska hotellet och allt underligt som händer där. Den tredje linjen är tillbakablickarna och de ohyggliga skildringarna av kriget. Skildringar som några av oss fick hoppa över eller åtminstone läsa med ett öga. Vi kom in på vad våldet och grymheterna fyllde för funktion i boken. Är det så att författaren vill sätta läsaren i samma ångestfyllda tillstånd som Turo befinner sig i? Är den grymme svågern Noburo Wataya är en nutida inkarnation av Boris Skinnaren?

Haruki Murakami är en bra berättare, men släpper många lösa trådar som han inte tar upp igen. Han skulle vara ännu bättre som novellist. Vid flera tillfällen har vi kommit in på att bokens skeenden kan liknas vid ett dataspel där saker händer på givna kommandon. Vi var flera som blivit förbryllade av boken och har haft lite svårt att ta den till sig. Men det är kanske just därför den har varit så intressant eller till och med nödvändig att samtala om.

Nu stänger vi Bokcirkeln på Lyckeby bibliotek för i vår och vi hoppas kunna komma tillbaka till hösten igen för en ny omgång. Tills dess, gå gärna in och lyssna på och läs om tidigare böcker som Marie Lundström med gäster bokcirklat om i radions P1.

/Annika