Den indianska krassens blickande - en berättelse av Ann Granhammer

Elisabeth Christina Linné – dotter till den store botanikern - ligger ensam och frusen på ett kalhygge. Hon har fallit och kan inte förflytta sig. Hon tänker tillbaka på sitt liv. Tänk om hon hade haft möjligheten att få ägna sig åt det hon helst av allt ville, sitt stora intresse – botaniken. Men fast i det då rådande sexuella systemet – inte det botaniska, utan det mänskliga – är det själklart brodern som skall gå i sin fars fotspår. Hon, Lisa Stina, är ju bara en kvinna, en kvinna vars uppgift är att giftas bort och absolut inte ägna sig åt någonting annat än fortplantning, hem och hushåll.

Lisa Stina är besviken på sin far. Han uppmuntrade henne i hennes ungdom att skriva en artikel över det ljusfenomen hon uppmärksammat en kväll på Hammarby gård – den indianska krassens blickande, en uppsats som hon fick publicerad i Kungliga Vetenskapsakademiens handlingar. Sedan idkade han t o m byteshandel med hennes äktenskap för att köpa sig fri från en skuld – ett äktenskap som sedan slutade i olycka.

Den indianska krassens blickande en är en liten fin roman om orättvisan att vara född i fel kön vid fel tid. En vetgirig flicka/kvinna som sitter fast i ett rådande system och som inte ens blir uppmuntrad av sin egen far. Man kan bara liksom Lisa Stina, drömma om vad det kunde ha blivit av denna kvinna om ödet och omgivningen velat annorlunda.

För den vetgirige: Den indianska krassens blickande förklarades först vara ett fenomen av ”elektrisk natur”, men konstaterades inte förrän 1914 vara en optisk illusion. De färgkänsliga tapparna i ögat reagerar på krassens skarpa röda färg och ger en stark signal till hjärnan – en blixt.

Boken i webbkatalogen

/Therese