Vinterdagbok av Paul Auster

Författaren Paul Auster är kanske mest känd för sin romanserie New York-trilogin som består av delarna: Stad av glas, Vålnader och Det låsta rummet. Jag har länge tänkt läsa något av honom, men det har aldrig blivit av, så när biografin gavs ut i januari fanns det ingen tvekan. I Austers Vinterdagbok versar han fram kroppens historia - hur njutningar och smärta har präglat den - vem den har älskat med men även hur den förändras i takt med åldrandet. Auster berättar om barndomsminnen som präglat honom - som när en blixt träffade en ung okänd pojke vilket innebar att han omedelbart dog och det faktum att Auster själv stod enbart en meter ifrån... Men den berör såklart även tidiga förälskelser och de två mest centrala kvinnorna i hans liv, hans fru och författarkollega Siri Hustvedt samt hans mor. Auster guidar oss även genom de 21 olika adresser han levt på i New York och Brooklyn fram för allt. Biografin är skriven i du-form, vilket ger känslan av att han nog skrivit dagboken för sin egen skull - och att den möjligen fungerar som ett samtal med hans olika jag genom livet. Auster bär på mycket ångest och skuld. Han bearbetar bland annat den bilolycka som nära hade ihjäl hela hans familj och den skuld han känner samt moderns plötsliga död där han i stunden grips av en våldsam panikattack och dödsångest istället för den sorg och saknad som han kanske borde upplevt. Kort och gott, en bok om livet.

Auster även gett ut memoarerna Att uppfinna ensamheten, Den röda anteckningsboken och Ur hand i mun.

/Sara