Välkommen ut på den andra sidan beskrivs som "en roman om tre tjejer i snart-30-årsåldern som alla brottas med sitt eget privata lilla helvete". Dessa tre tjejer som vi får följa är Lovisa, Malin och Sandra. Tjejerna har ingen direkt koppling till varandra och liknar inte heller varandra på något sätt förutom att de bor i storstäder, är i samma ålder och att det på något plan krisar för dem. Malin jobbar som servitris på en restaurang och lever ett bekymmerslöst liv där hon på sin fritid festar, hamnar i säng med diverse män och har en stor umgängeskrets. Efter stängning följer kollegan Tom med henne hem och den från början oproblematiska sexakten spårar ur och övergår till en misshandel och våldtäkt. Efteråt är Tom precis som vanligt och ropar glatt adjö då han lämnar en skärrad Malin blödandes på toaletten, vilket skapar osäkerhet hos Malin, var det verkligen en våldtäkt eller har Malin missbesömt situationen? Lovisa får i sin tur reda på en osannolik upptäckt - hennes perfekta pojkvän sedan fyra år tillbaka är otrogen mot henne. Hur tacklar man otroheten - glömma och förlåta - eller gå vidare? Och slutligen Sandra, som inledningsvis slåss mot sin spegelbild, dag för dag, och som lever i en relation med en kille som hon knappt tål att se på. Men hon stannar kvar, trots tristessen, trots irritationen och bristen på samtalsämne - allt för att inte vara ensam. Den här romanen klassas väl mer eller mindre som en chick lit då den följer dessa unga storstadskvinnors vardagsliv som dock inte alltid är en dans på rosor... En mörkare variant av chick lit? Vi får våndas med dem, följa med i deras ängsliga tankegånger angående våldtäktsanmälningar, otrohetsaffärer, ensamhet, flört med kollegor, vänskapstrassel etc. Jag tror nog att många kan ha glädje av den här romanen på grund av den igenkänning som nog många mellan 20 och 40 år kan känna. Det här är en bok som jag vanligtvis inte hade läst men det kan vara nyttigt att läsa en helt ny genre. Det är en lättläst bok som man snabbt läser ut på grund av det driv och tempo som finns i den. Ibland kan jag dock irritera mig över vissa upprepningar och att dialogen ser ut som den gör, för så tror jag inte tjejer i 30 årsålden pratar... Däremot fångar Jansson tjejernas "krisande", velande och längtan efter något annat väl och trovärdigt.
Här kan du lyssna på när AnnaMaria Jansson presenterar romanen i programmet PP3 i P3.
/Sara
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar