Kaffe med rån är en lite lättsam och smålustig kriminalhistoria, som skiljer sig från alla andra sådana. Men det är också ett lite vågat inlägg i samhällsdebatten kring flera av våra heliga kor, som sällan ventileras.
Och i händelsernas centrum befinner sig ett litet gäng pensionärer, 75+ kanske, som bor på ett äldreboende, framlever sina dagar i ganska stor tristess och börjar reta sig på alla besparingar inom äldrevården som drabbar dem. De får nog, när de får höra hur bra fångarna i fängelserna har det, jämfört med dem, och bestämmer sig för att göra något åt sin situation. De ska begå brott, men bara lite lagom stort, så att de åker fast, hamnar i fängelse, och därmed kan få det lite bättre! Detta är utgångsläget, och gamlingarna börjar smygträna på personalens gym samtidigt som de planerar sitt brott.
Och en dag är det dags. De rymmer, tar in på lyxsviter på Grand Hotel i Stockholm, och ska länsa värdeskåpen vid poolen. Men det går ju alldeles för lätt och gav alldeles för liten utdelning, så de planerar den perfekta tavelstölden från Nationalmuseum. Och lyckas med den också! Men de vill ju få loss pengar och utkräver en lösensumma - och sen är cirkusen igång. Pengar försvinner hit och dit, andra människor blir inblandade, och de erkänner till slut sitt brott men blir inte betrodda... men hamnar till sist i finkan i alla fall. Men inte ens där var det som de tänkt sig... heller.
Det är många turer i händelseförloppet, och man kan inte annat än beundra pensionärsligan - eller författaren egentligen - för allt det snillrika som planeras. Och det är härligt och uppfriskande att läsa om handlingskraftiga, glada åldringar, som tar saken i egna händer. Men det är också en svidande kritik av dagens äldreomsorg över lag, och de privata vårdbolagen särskilt får sig en rejäl känga.
/Tuija
fredag 30 november 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar